Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rönneholm - *Rönneån - *Rönnskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Rönneholm—Rönnskär
674
♦Rönneholm. 1. R. är sedan 1934 vård- och
arbetshem för sinnesslöa män.
♦Rönneån. Den utbyggda effekten i själva
R. är (1937) 1,680 hkr, i hela flodområdet
2,830 hkr, därav vid Klippan 875 hkr, vid
Forsmöllan 570 hkr.
♦Rönnskär. 1. Den ojämna och högst
säregna sammansättningen hos Bolidenmalmen
(se Bolidens gruva, suppl.) har satt
sin prägel på smältverket i R. Av den vid
gruvan till under 15 mm krossade malmen är
vid ankomsten till R. en del färdig för
behandling i smältverket; en stor del av den
koncentreras emellertid först vid ett stort
anrikningsverk där, varvid jämte
smält-malmsslig även erhålles svavelkisslig (fr. o. m.
1937 över 90,000 ton per år) med 50—51 %
svävel, vilken finner avsättning till
superfosfat- och sulfitcellulosafabriker.
Den stora ojämnheten i malmens
sammansättning gör en grundlig omblandning
nödvändig, innan godset chargeras på ugnarna.
Smältmalmen, »hårdmalmen» och
smältmalms-sligen medtagas i sådana proportioner, att
en för god ugnsgång lämplig slagg erhålles.
Närhelst det behövs, tillsättas särskilda
be-skickningsämnen, t. ex. kvarts.
I rostugnarna sker avrostningen av svavel
så långt, att i genomsnitt 8 % svavel återstå
i bränderna. Arseniken bortgår så gott som
fullständigt. Efter röstningen sker
skärstens-smältning i kolpulvereldade flamugnar; ur
skärstenen framställes råkoppar genom
bes-semerering. Den vid bessemerblåsningen
bildade slaggen håller 2—2,5 % koppar och
åter-föres till flamugnarna. Råkopparn gjutes i
tackor eller föres i smält tillstånd till den
s. k. anodugnen, en tippbar, kolpulvereldad
flamugn, i vilken raffineringen sker genom
oxidation med luft och efterföljande polning
på vanligt sätt. Den förraffinerade kopparn
gjutes till anoder, vilka upphängas i
elektro-lysbaden.
Elektrolytverket är utbyggt för en årlig
produktion av omkr. 9,000 ton
elektrolyt-koppar. Vid elektrolysen avskiljas guld,
silver, selen m. m. som slam i tankarna.
Det vid elektrolysen erhållna guldslammet
har ung. följ, sammansättning: 5,o % guld,
12,5 % silver, 45,o % koppar, 25,o % selen,
0,75 % bly, 0,20 % nickel. Slammet föres i
vagnar till det med elektrolytverket
sammanbyggda guldverket, som sattes i drift 1933.
Där underkastas slammet först en oxiderande
röstning vid närvaro av soda. Därvid
överföres selenet till natriumselenit, som kan
utlösas med vatten. Lakningsåterstoden
behandlas med varm svavelsyra, då kopparn
och större, delen av silvret gå i lösning. Det
efter läkningen återstående guldet, vars
huvudsakliga förorening nu ütgöres av icke
urlakat silver samt något bly, behandlas med
natriumhydroxid samt gjutes till anoder, som
elektrölyseras i guldkloridlösning. Det vid
urlakningen med svavelsyra utlösta silvret
Kopparelektrolys vid Rönnskär. Guld, silver m. m.
kvarstanna i slammet i elektrolyttankarna och
utvinnas därur genom efterföljande processer.
utfälles med koppar och gjutes likaledes i
ahoder, som elektrölyseras i sur
silvernitrat-lösning. De små mängderna platinametaller
i Bolidenmalmen följa med guldet hela vägen
och återfinnas slutligen i det slam, som
erhålles vid guldelektrolysen, där de
tillvaratagas. Ung. 1/4 är platina, resten palladium,
iridium etc.
Vid röstningen (se ovan) bortgå svavel och
arsenik i gasform såsom svaveldioxid och
arseniktrioxid. Om tillvaratagandet av
arseniken i rostgaserna se Arsenik, suppl.
Till en början sökte man finna
möjligheter att oskadliggöra och bortkasta åtm.
större delen av den myckna arseniktrioxid
(råarsenik), som erhölls och ingav stora
bekymmer. Snart kom man dock till den
övertygelsen, att giftämnet i framtiden skulle
kunna få nyttig och ekonomisk användning
och att den upplagrade råarseniken vore en
stor tillgång, på vilken en framtida industri
skulle kunna grundas. Man har ingående
behandlat problemet att finna med ekonomisk
vinst förenade utvägar att avsätta största
möjliga del av råarseniken. Ett
arsenikraffi-neringsverk igångsattes vid Rönnskär 1933
(se även Arsenik, suppl.), och för
konservering av trä mot röta och insekter
medelst arsenikföreningar (zink-krom-arsenat)
har en första anläggning för kommersiell
drift gjorts vid Kagghamra i
Stockholmstrakten. På olika platser äro flera andra
under uppförande, bl. a. en i Boliden för
impregnering av gruvvirke, järnvägssyllar
och kraftledningsstolpar.
XXIII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
