Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sanktion - *Sankt Mickel - Sann, Jacob - San Nicolás - *Sansibar - Santalin - Santayana, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Sankt Mickel—Santayana
702
liga förbundsmedlemmar med undantag av de
krigförande bestående kommitté
(»koordina-tionskommittén») med uppgift att utreda och
underlätta samordnandet av eventuella
åtgärder enl. art. 16. Genom en serie 11—19
okt. antagna propositioner föreslog denna
kommitté, att åtgärderna i första hand skulle
bestå i av förbundsmedlemmarna utfärdade
förbud mot vapenexport och kreditgivning
till Italien samt förbud mot import av
italienska varor och mot utförsel till Italien av
vissa för krigföring särskilt betydelsefulla
varor. Dessa förslag genomfördes under följ,
månad av det stora flertalet förbundsmedl.
Att en fullständig avspärrning av Italiens
ekonomiska och finansiella förbindelser med
utlandet icke, såsom förutsattes i
förbunds-akten, omedelbart genomfördes,
överensstämde med av förbundsförsamlingen 1921
antagna resolutioner ang. s., enl. vilka dessa
skulle tillämpas gradvis. Ett senare
framställt förslag att spärra tillförseln till
Italien av vissa andra viktiga varor, bl. a. av
brännolja, som ansågs vara av synnerlig
betydelse för krigföringen, genomfördes icke,
då makterna ryggade tillbaka inför det från
italiensk sida framställda hotet, att denna
åtgärd skulle uppfattas som krigsanledning.
Ett bakslag för sanktionspolitiken
betecknade en mellan de engelska och franska
utrikesministrarna Hoare och Laval i början
av dec. 1935 träffad överenskommelse om
framläggande- av ett för Italien förmånligt
fredsförslag. överenskommelsen fälldes
genom den häftiga reaktionen däremot såväl i
England som på andra håll, men någon
skärpning av s. företogs icke. De redan
genomförda s. hunno ej utöva de avsedda
verkningarna på Italiens ekonomiska och
finansiella motståndskraft före Abessiniens
nederlag och slutliga sammanbrott våren 1936.
Fortsatta s. ansågos nu vara ändamålslösa. 4
juli 1936 konstaterade förbundsförsamlingen,
att olika förhållanden förhindrat
förbunds-aktens fullständiga tillämpning, och 6 juli
uppmanade koordinationskommittén
regeringarna att upphäva s. från den 15 i samma
månad, vilket också skedde. Erfarenheterna
från italiensk-abessinska konflikten ha
framkallat krav på förbundsaktens reformering.
— Litt.: Nationernas förbunds församlings
sextonde ordinarie möte i Genève 1935 m. m.,
Nationernas förbunds församlings sjuttonde
ordinarie möte i Genève 1936 m. m., båda i
Aktstycken, utg. av Utrikesdep. (1936, 1937);
T. Gihl, »Nationernas förbund och
sanktionerna» (1936). T. G-l.
*Sankt Mickel omfattar, sedan vissa delar
av S:s landskommun 1931 inkorporerats,
26,9 km2 med 10,768 inv. (1936).
Sann, Jacob, norsk målare (f. 1874). S.
har målat landskap i en frisk och klar
kolorit, särskilt skärgårdsmotiv. Han är även
känd som ornitolog och härmare av
fågelläten. S. har bl. a. utgivit »Våre venner små-
Hängbron över Golden gate vid San Francisco.
fuglene» (1915; omarb. uppl. 1926),
»Fugle-sangen. Ilvordan en kan lære den å kjenne»
(1930) och »Bokfinken Caruso og vennene
hans» (1934; sv. övers, s. å.). W-t K.
San Nicolås [-kåla’s], stad i nordligaste
delen av prov. Buenos Aires, Argentina, vid
Paranä; 43,269 inv. (1936). Viktig flodhamn,
tillgänglig för oceanfartyg. Export av
spannmål, ull och fruset kött.
*Sansibar. 2. Staden har numera
flyghamn på linjen Nairobi—Mombasa—Lindi.
Santalln, se Sandelträ.
Santayana [säntajä’no], George,
nordamerikansk filosof av spansk börd (f. 1863),
lärare vid Harvard-univ. 1889—1912. S.
tillhör den amerikanska kritiska realismen och
har särskilt behandlat
varseblivningens
problem. Hans filosofiska
huvudarbeten äro »The
life of reason» (5 bd,
1905—06; 2:a uppl.
1922), »Scepticism and
animal faith» (1923),
»The realm of essence»
(1927) och »The realm
of matter» (1930). S.
har även behandlat
estetiska och
litteraturhistoriska frågor i
»The sense of beauty» (1896), »Interpretations
of poetry and religion» (1900), »Three
philo-sophical poets» (1910; Lucretius, Dante,
Goethe), »Winds of doctrine» (1913),
»Charac-ter and opinion in the United states» (1920),
»Soliloquies in England» (1922), utmärkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
