Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Savage, Michael Joseph - Savi, Ethel Winifred - Saville, Victor - *Savoir, A. - *Savojen - Savolaksbrigaden - *Savonarola, G. - Saxén, M. O. - *Saxén, R. E. - *Saxon, J. L. - *Sayce, A. H. - Sayers, Dorothy Leigh - *Scania-Vabis - Scantlings - *Scelle, G. - *Scenen - *Schacht, Hj. - *Schack - *Schack, A. F. v. - Schaeder, Hans Heinrich - Schaefer, Clemens - *Schaeffer, A. - Schafer, Sharpey-, sir E. A. - *Schaffner, J. - *Schager, I. - Schah Tepe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Savi—Schah Tepe
710
tiet. Efter detta partis framgångar vid valen
1935 blev S. premiärminister. Som sådan
deltog han våren 1937 i kröningshögtidligheterna
i London och i den i samband därmed hållna
imperiekonferensen. L-ts.
Savi [sei’vi], Ethel Winifred,
engelsk-indisk författarinna (f. 1865), har 1910 ff.
skrivit ett 60-tal förströelseböcker med motiv
från Indien.
Saville [sä’vil], Victor, engelsk
filmregissör (f. 1897). S., som haft en växlingsrik
karriär vid filmen — han har bl. a. varit
biografägare och filmuthyrare —, är nu känd
som en av den brittiska filmindustriens
ambitiösare regissörer. Bland hans mest
uppmärksammade iscensättningar märkas »Jag var
spion» och »Spioncentral Stockholm». R. A-g.
*Savoir, A., dog 1934. Sin sista framgång
hade han med en bistert uppsluppen satir
från teatervärlden, »La voie lactée» (1933).
*Savojen, se även Fria zoner, suppl.
Savolaksbrigaden, i finländska armén efter
frihetskriget namn på ett infanteriförband,
bestående av brigadstab (Viborg) och tre
självständiga bataljoner, ingående i III:e
divisionen. 1934 förändrades förbandet till ett
vanligt inf.-reg:te och förlädes till Keksholm samt
erhöll namnet Savolaks jägarreg:te. C. A. E.
*Savonarola, G. Ett bra urval av S:s verk
är »Prediche e scritti» (1930; utg. med bib
liogr. av M. Ferrara).
Saxén, M. O., se S a k s e 1 a, suppl.
*Saxén, R. E., dog 1932.
*Saxon, J. L., dog 1935 7/u. Bland hans sista
hembygdsböcker må nämnas »I handelsbod
på 1870-talet» (1932), »Från självhushållets
lyckliga dagar» (1933), »Skomakarn,
skräddarn och smen» (1934) och »Jakt och jägare
i gamla tiders Närke» (1935).
*Sayce, A. H., dog 1933.
Sayers [séFoz], DorothyLeigh, engelsk
författarinna (f. 1893). Hon är samtidens
kanske allra främsta kraft på
kriminalromanens område. Hennes omkr. 20 böcker ha
utomordentligt skickligt givna problem och
elegant form. Hon har även gett ut det stora
verket »Great short stories of detection,
mystery and horror» (3 serier, 1928—34). Ett
par av S:s romaner finnas i sv. övers. R-n B.
*Scania-Vabis, se även
Automobilin-d u s t r i, suppl., sp. 341.
Scantlings [skä’ntlinz], se S å g a t virke.
*Scelle, G., är numera agrégé vid
Paris-univ:s juridiska fakultet.
*Scenen. E. Ljungberger avgick som red.
1932. Red. sedan 1935 är Georg Skogberg
(f. 189 8 28/5).
*Schacht, H j., blev — delvis på grund av
sin skarpt kritiska inställning till
skade-ståndsfrågan — av Hitler ånyo utnämnd till
riksbankspresident 1933 och blev året därpå
även riksekonomiminister, trots motstånd
från den radikala sidan inom
nationalsocialistiska partiet. Bland hans senare skrifter
märkas »Das Ende der Reparationen» (1931),
»Grundsätze deutscher Wirtschaftspolitik»
(1932) och »Nationale Kreditwirtschaft»
(1934). O. B-g.
*Schack. Världsmästerskapet erövrades av
holländaren Max Euwe i matchen mot
Alje-chin 1935. Som Euwes främsta
konkurrenter om titeln räknas Aljechin, Capablanca,
Flohr och Mikail Botwinnik (f. 1911 i
Leningrad). Den sistnämnde har vunnit en rad
uppmärksammade segrar. Bland övriga
schackmästare ha Reuben Fine, U. S. A., och Paul
Keres, Estland, uppnått flera utmärkta
resultat, och av svenska schackspelare ha G.
Ståhlberg, Erik Lundin och Gösta Stoltz nått
internationell ryktbarhet.
Världsschackför-bundet (Fédération internationale des échecs
el. F I D E) bildades i Paris 1924 och omfattar
ett trettiotal landsförbund, däribland
Sveriges. Dess kongress och tävlingar höllos 1937 i
Stockholm. E. J-n.
*Schack, A. F. v. Ny litt.: M. Azmi, »S.
und der Orient» (1934).
Schaeder [fä’-], Hans Heinrich, tysk
orientalist och religionshistoriker (f. 1896),
prof, i Königsberg 1926, i Leipzig 1930, i
Berlin (iranska språk) 1931; direktor för
Semi-nar für orientalische Sprachen där 1933—35.
Lika utmärkt semitist som iranist och med
en allsidig kännedom om Asiens språk, är S.
en av den nutida tyska orientalistikens
yppersta krafter; han är också en
religionshistoriker av rang och en banbrytare i
utforskandet av manikeismen. Skr. bl. a.:
»Studien zum antiken Synkretismus» (1926; tills,
m. R. Reitzenstein). »Esra der Schreiber»
(1930), »Iranische Beiträge», I (s. å.), och
»Iranica» (1934) H. S. N.
Schaefer [Ja’-], O 1 e m e n s, tysk fysiker (f.
1878), prof, i Breslau 1910, i Marburg 1920,
åter i Breslau 1926. S. är mest känd för
forskningar inom det ultraröda
spektralom-rådet. Sv. B-r.
*Schaeffer, A., har vidare skrivit »Die
Ge-schichte der Brüder Chamade» (1928),
»Kai-ser Konstantin» (1929; drama), »Gedichte»
(1931), »Der Rosskamm vom Lemgo» (1933),
»Der General» (1934) och kritikerna »Dichter
und Dichtung» (1923). —■ Litt.: W. Ehlers,
»A. S. Werk» (1935). R-n B.
Schäfer ^éPfø], S h a r p e y-, sir E. A., se
S h a r p e y - S c h a f e r, sir E. A., suppl.
*Schaffner, J., är född 1875 (ej 1880). Han
har vidare författat novellerna »Liebe und
Schicksal» (1932) och »Nebel und Träume»
(1934), romanen »Larissa» (1935),
Tysklands-skildringarna »Eine deutsche Wanderschaft»
(1933) och »Offenbarung in deutscher
Land-schaft» (1934) m. m. R-n B.
*Schager, I., avgick 1933 som
föreståndarinna för Statens skolköksseminarium och
hushållsskola.
Schah Tepe’, en väldig, oval jordkulle av
över 8 m höjd, 165 m längd och 135 m bredd,
belägen 13 km n. n. v. om staden Asterabad
(Gorgan), Iran, vid Kaspiska havets s. ö. ända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
