Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheel, Karl - *Scheele, C. W. - *Schéele, F. A. v. - *Scheffel, J. H. - Scheffer, Thassilo von - *Scheidemann, Ph. - *Scheidt, W. - *Scheil, J. V. - *schellnig, F. W. J. v. - Scheltopusik - Schendel, Arthur van - Schenke, Nils - Schenström, Curt Jonas August - Scherchen, Hermann - *Schering, A. - Schevenels, Walter - *Schickele, R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Scheele—Schickele
716
Reichsanstalt 1904,
arbetade särskilt inom
termometri m. m. Sin
största insats i
fysiken gjorde S. dock
som red. för den
ledande referattidskr.
Fortschritte der
Phy-sik (1899—1918),
sedan 1920
Physika-lische Berichte. S.
utgav även Zeitschrift
für Physik och
del
tog i arbetet på »Handbuch der Physik»,
Landoll-Börnsteins tabellverk m. m. Sv. B-r.
*Scheele, C. W., föddes 8/i2 (ej 19/i2) 1742.
Zekerts monogr. om S. utkom i avd. 1—7
1931—33; därtill komma hans »C. W. S.
Ge-denkschrift» (1936) och »Scheele-Nachtrag»,
I—III (i Pharmaceutische Monatshefte 1935
—37; n:r II tills, m. B. Strandell). Se vidare
B. Hildebrand, »Scheeleforskning och
Scheele-litteratur» (i Lychnos 1936).
*Schéele, F. A. v., föddes 1863 (ej 1853).
Han var initiativtagare till bergsskolan i
Filipstad.
*Schefi‘el, J. H. Monogr. av S. Roth (1936).
Scheffer, Thassilo von, tysk författare
(f. 1873), fil. dr, har författat dikter,
filosofiska verk m. m. och gjort utmärkta övers,
av Homeros, Nonnos, Seneca o. s. v.
*Scheidemann, P h., lämnade 1933 Tyskland
och blev s. å. fråntagen sitt tyska
medborgarskap.
*Scheidt, W., är sedan 1933 dir. för
rasbiologiska institutet vid Hamburgs univ.
*Scheil, J. V., har ytterligare publicerat i
Mémoires de la Mission Archéologique de
Perse, XXI, »Inscriptions des Achéménides ä
Suse» (1929; förut okända fornpersiska
inskrifter), och XXII—XXIV, »Actes juridiques
susiens» (1932—33). H. S. N.
*Schelling, F. W. J. v. Om S:s inflytande
på den svenska nyromantiken se G. Axberger,
»Den unge Atterbom» och uppsats i Samlaren,
samt S. Magnusson, »Det romantiska
genombrottet i Auroraförbundet» (alla 1936). R-n B.
Scheltopu’sik (av ry. zjeltopuzik, gulbuk),
Ophisäu’rus (Pséu’dopus) a’pus, meterlång,
täml. grovt byggd, fotlös ödla, tillhörande
fam. ormslår (se ö d 1 o r). Färgen är
kop-parbrun, och längs kroppssidorna löper en
djup fåra. Födan utgöres av insekter, snäckor
och mindre ryggradsdjur. S:s godmodighet
gör den till ett omtyckt terrariedjur. Den
är inhemsk i ö. Medelhavsområdet,
Kaukasus-länderna och Sydryssland. T. P.
Schendel [s^ä’n-], Arthur van, holländsk
författare (f. 1874), reagerade mot det
holländska 1880-talets realism och skrev
suggestiva, romantiska, fantasifulla romaner och
berättelser, gärna med medeltidsmotiv:
»Dro-gon» (1896), »Een zwerver verliefd» (1904),
»Een zwerver verdwaald» (1907),
»Shakespeare» (1910; novellistisk), »De berg van
droomen» (1914), vars sköna mystik gjort
den särskilt berömd, »Rose Angélique» (1922),
»Het fregatschip Johanna Maria» (1930), »De
waterman» (1933) o. s. v. Självbiografisk är
»Herinneringe, van een dommen jongen»
(1935). S:s stil är frisk och färgrik. R-n B.
Schenke, Nils, skolman, ämbetsman (f.
18 7 7 28/s). Var från 1902 lärare vid
Kristinehamns praktiska skola och rektor för skolan
från 1912. S. blev 1919 undervisningsråd och
led. av Skolöverstyrelsens yrkesskolavd. Han
har även haft uppdrag som sakkunnig inom
Ecklesiastikdep. (bl. a. ang. den lägre
tekniska undervisningen, fortsättningsskolan och
den lägre handelsundervisningen m. m. 1916
—17). Fr. Sg.
Schenström, Curt Jonas August,
ingenjör (f. 1883 28/2). Utexaminerades 1905
från Tekn. högskolans avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst och flyttade s. å. till
Sydamerika. S. var anställd hos peruanska
regeringen 1905—07 och hos privata företag i
Peru och Bolivia 1907—13 samt vid
Argentinas statsbanor 1914. Sedan 1915 är han
chef för a.-b. Svenska kullagerfabrikens
organisation i de latinsk-amerikanska
republikerna och har därjämte tillhört ledningen för
a.-b. Separators, Svenska a.-b.
Gasaccumula-tors, Elektrolux’ och L. M.
Ericssonkoncernens sydamerikanska bolag. Han har varit
en sammanhållande kraft bland svenskarna i
Argentina, bl. a. som ordf, i Svenska
föreningen i Buenos Aires 1921—35. E. Hlr.
Scherchen [Jä’r^on], H e r m a n n, tysk
dirigent (f. 1891). S. började sin musikerbana
som altviolinist, anställdes 1914 som dirigent
i Riga och har sedan efter världskriget gjort
sig bemärkt som en av Tysklands mest
framstående orkesterledare och särskilt framträtt
som tolk för samtida musik. Under längre
perioder har han verkat i Berlin, Leipzig,
Frankfurt a. M. och var 1928—31
general-musikdir. i Königsberg. Han är sedan 1933
omväxlande verksam i Strassburg och
Win-terthur och har som gästdirigent även besökt
Konsertföreningen i Stockholm (1934). S. har
utgivit en mycket uppskattad »Lehrbuch des
Dirigierens» (1929) och en följd av år lett
dirigentkurser. G. M.
*Schering, A., är sedan 1928 prof, i
musikhistoria vid univ. i Berlin och sedan 1933
president för Deutsche Gesellschaft für
Mu-sikwissenschaft. Bland S:s senare arbeten
märkes hans omstridda försök till en poetisk
tydning av Beethovens instrumentalverk,
»Beetboven und die Dichtung» (1936). G. M.
Schevenels [s^e-], Walter, belgisk
fackföreningsledare (f. 1894). Var 1921—29 sekr.
och red. i metallarbetarfackföreningen i
Ant-werpen och blev 1930 biträdande sekr. i
Fack-föreningsinternationalen, vars styrelse då hade
sitt säte i Amsterdam. Sedan 1 jan. 1931 är
S. internationalens generalsekr. S. H.
*Schickele, R., har vidare gett ut bl. a.
»Symphonie für Jazz» (1929), »Himmlische
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
