- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
753-754

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sennett, Mack - *Sensitometri - *Separator, Aktiebolaget - Sepp, Hendrik - Seppänen, Unto - *Serafimermedaljen - Sereda - *Sergeant - Sergel, Albert - Sergelius, Max

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

753

Sensitometri—Sergelius

754

lerskor framträtt, Gloria Swanson, Marie
Pre-vost m. fl. Även Chaplin har debuterat
hos S. R. A-g.

*Sensitometri. I bd 17 omnämndes olika
system: Scheiners och Eder-Hechts, vilka ange
känsligheten i skuggorna utan att säga något
om möjligheten till detaljåtergivande el. om
gradationen i halvtoner m. m., samt
Hurter-Driffields, vilket uteslutande fäster sig vid
det sistnämnda. Med hänsyn till det
ljuskänsliga materialets utveckling hade man till
den internationella kongressen i Dresden 1931
utarbetat ett system, avsett för sådant
negativmaterial, som tillverkades för normalt
(amatör-) bruk. Det stödde sig på
bestämmande av den belysning, som gav en
svärt-ning av 0,1 enheter över slöjan, svarande mot
tydligt skönjbara detaljer däri. Detta system
med åtföljande föreskrifter undersöktes och
prövades på olika håll. Vid kongressen i
Paris 1935 beslöt man vidhålla principen om
0,1 över slöjan, en noga definierad elektrisk
lampa med filter, varigenom ett
normaldagsljus erhölls, en belysningsapparat, varigenom
en fallslutare 1/20 sek. gavs åt provplåten,
samt en enkel mätapparat. Eramkallningen
skulle ske med en som lämplig ansedd
fram-kallare. Enl. detta system anges känsligheten
i Din°, vilka till skillnad från Sch.° äro
rent logaritmiska, med en skillnad av 0,1; de
tecknas, för att ej förblandas, som tiondelar,
således 14/io° Din el. 21/io° Din, vilket senare
torde vara den högsta nu angivna
känsligheten. »/w svara således mot en fördubbling av
denna; förhållandet till Sch.° kan ej exakt
anges, men Din0 ha tälj aren ung. 10 enheter
lägre än Sch.°. De anförda exemplen
motsvara således någorlunda 24 och 31 Sch.°.

Färgkänsligheten bestämmes på flera sätt.
Exponering i spektrograf ger goda och i
förhållande till våglängden entydiga resultat
men är för absoluta bestämningar beroende
av gittrets el. prismats egenskaper, ströljus
i apparaten m. m. Belysning bakom
färgfilter ger verkan av vissa våglängdsband,
som få konstateras i spektralapparat, är fri
från ströljus och har väl fixerade
försöksom-ständigheter. Fotografering av färgtavlor står
praktiken nära men ger svårtydda resultat,
emedan alla färger ha ytreflexion och endast
skenbart äro enfärgade; i regel kan hela
spektret återfinnas där med viss tyngdpunkt.
I den mån de valda färgerna i tavlan svara
mot naturföremål, äro de funna resultaten
goda, annars ej.

S. är grunden för fotografisk fotometri,
vilken alltmera klart inställes på att arbeta
som nollmetod, varvid man på samma
stycke, varmed en belysning registreras, även
infotograferar en skala av bekanta, mot
belysningen svarande egenskaper och sedan i
båda uppsöker lika svärtningar. Frågan om
s. har, i samarbete med de vart fjärde år
sammanträdande vetenskapliga kongresserna,
upptagits av den internationella standardi-

Sensitometer enl. den till internationella kongressen i
Dresden utarbetade metoden (tillverkad av Zeiss-Ikon
A.-G., Dresden). T. v. kassetten med fallslutare och
gråkil, t. h. bländarrör med hållare för kyvetten och
en rörhållare, på vilken en bländare,
sensitometer-lampan och en svart kropp anbragts förskjutbart.

seringsorganisationen. — Ny litt.:
Förhandlingar från VIll:e kongressen (Dresden;
Barth, Leipzig, 1932) och från IX :e
kongressen (Paris; Revue d’Optique, Paris, 1936). Odts.

*Separator, Aktiebolaget S.
Aktie-kap. nedsattes 1934 till 81,7 mill. kr. genom
inlösning av preferensaktierna.

Sepp, H e n d r i k, estnisk historiker (f.
1888), 1919 docent vid univ. i Dorpat. S. är
främst krigshistoriker; hans huvudarbete är
»Narva piiramine ja lahing a. 1700»
(Belägringen av och slaget vid Narva 1700; 1931).

R. Ljl.

Se’ppänen, U n t o, finländsk författare (f.
1904). Har utgivit ett tiotal romaner och
novellsamlingar, bland dem romanerna »Juhla
meren rannalla» (En fest på havsstranden;
1928), »He janosivat elämää» (1929;
»Flyktingskolan», 1930) och trilogien »Myrsky ja
aurinko» (Storm och sol; 1931), »llohuoneet»
(Festrummen; 1932) och »Voittoon» (Till
seger; 1934). S. hämtar vanl. sina motiv från
Karelska näset. G-r C.

*Serafimermedaljen. F. n. (1937) finnas
ytterligare tre innehavare av S.: fröknarna
Louise Ulff och Ellen von Plåten samt dir.
Axel Backman.

Sereda’, stad i Ivanovos industriområde,
Sov-jetryssland, 25 km n. n. ö. om Ivanovo; 25,978
inv. (1933). Snabbt uppblomstrande
textil-industricentrum.

*Sergeant är lägsta underofficersgrad även
vid det svenska kustartilleriet.

Sergel [zä’-], Albert, tysk författare (f.
1876), fil. dr, har gett ut ett stort antal
diktsamlingar, »Sehnen und Suchen» (1904),
»Som-mersegen» (1919) o. s. v., och särskilt
uppskattade barnvisor, »Ringelreihen» (1907),
»Klein-Seelchen» (1934) m. fl. I
»Hitler-Früh-ling» (1933) hyllade han »Der Führer». S:s
dikter äro lätta och ljusa. R-n B.

Sergelius, Max, finländsk tekniker och
politiker (f. 1879). Blev ingenjör 1901, var
rektor vid Industriskolan i Helsingfors 1914—22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free