Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Signalväsen - *Sigtuna - Sigtuna folkhögskola - *Sigvard - *Sihvo, A. - *Sijmons, B. - *Sikfors - *Sikorsky - *Sikt - Silberstein, Ludwik - *Silfverstolpe, G. M. - Silical - Silikatkemi - Siljansfors - *Sillanpää, F. E. - Sillanpää, Miina - Sillén, Klas Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Sigtuna—Sillén
774
signallampa, semaforflaggor samt tecken med
armarna.
F. n. (1937) pågår en strävan att skapa
såvitt möjligt gemensamma grundläggande
bestämmelser för hela försvarets s. ö-g.
*Sigtuna hade 1937 1,221 inv. Industrien
omfattar nu 6 arbetsställen med tills. 40 arb.
Omnibusförbindelser uppehållas nu även med
Uppsala. S. församling bildar tills, m. S:t
Olof och S:t Per sedan 8 aug. 1931 en
kyrklig samfällighet.
Sigtuna folkhögskola, se
Sigtunastif-t e 1 s e n.
*Sigvard, hertig av Uppland, gifte sig 1934
med Erica Patzek från Tyskland och
förlorade därigenom sin arvsrätt till sv. kronan
(se Bernadotte, suppl.). Han ägnar sig
numera åt filmbranschen.
*Sihvo, A., avgick 1933 som befälhavare för
krigsmakten och är nu allmän inspektör i
försvarsministeriet.
*Sijmons, B., dog 1935.
*Sikfors. 1. Se även H ä 11 e f o r s 2, suppl.
*Sikorsky. I U. S. A. ha byggts och byggas
alltjämt Sikorskyflygplan, en del som
am-fibieflygplan, för långtrafik, bl. a. för trafik
mellan Nord- och Sydamerika över Kuba.
Det senast (1937) för oceantrafik avsedda
»S. 42» har 4 motorer, en flygvikt av omkr.
18 ton och maximihastighet 300 km/tim. ö-g.
*Sikt. 2. Uppdelning av gods i olika
korn-storleksklasser med s. förekommer utom i
kvarnar även i ett stort antal industrier,
bl. a. vid anrikning (se d. o., även i suppl.),
där siktning av godset är en vanlig procedur,
i cementtillverkningen, där malfinheten
kontrolleras genom siktning, och i
byggnadsindustrien, särskilt vid betongarbeten, där man
numera fordrar en noggrann klassering av
sten- och grusmaterialen.
S. kunna delas i fasta och rörliga. Godsets
rörelse i de fasta s. åstadkommes genom yttre
krafter, t. ex. tyngdkraften eller luft- eller
vattenströmning. Till de fasta s. räknas
galler, bestående av lutande stänger, efter
vilka godset får glida, varvid det finare
godset nedfaller mellan stängerna, samt
grusharpan (se Harpa 2). Hit höra även
vind-siktarna, som brukas bl. a. för klassering av
homogent gods och vilkas verkningssätt
grundar sig på att det malda godset vid sitt fall
genom apparaten träffar en luftström, som
rycker med sig det finaste godset.
Vid rörliga s. åstadkommes godsets rörelse
av s. själv. Trumsikt eller trommel
är en s., bestående av en roterande,
cylindrisk eller konisk trumma, vars mantel består
av perforerad plåt eller siktduk, mot vilken
godset glider vid trummans rotation.
Skaksikten består av en med siktplåt eller
siktduk försedd ram, upphängd i fjädrar. S:s
rörelse åstadkommes med en stång, fäst i en
excenter. I de moderna
vibrationssik-tar na, vilka arbeta enl. resonansprincipen,
får det i fjädrar upphängda sållet en hastigt
vibrerande rörelse genom en i sållet fäst,
excentrisk rotoraxel. E. Hlr.
Silberstein [si’lboståin], L u d w i k,
nordamerikansk fysiker av polsk-judisk börd (f.
1872), anställd vid Eastman Kodak co. 1920.
S. har sysslat med elektronmagnetism,
vektoranalys och relativitetsteori och har inom det
sista området hävdat originella meningar om
rymdtidens krökning. K. Lmk.
*Silfverstolpe, G. M., har senare utgivit
diktsamlingen »Efteråt» (1932), »Valda
dikter» (1934) och »Prins Eugens konst» (1935).
S. blev 1936 överintendent och chef vid II
us-gerådskammaren. J. L-t.
Silicäl, se Aluminiumlegeringar,
suppl., sp. 114 f.
Silikätkeml, den del av kemien, som
behandlar kiselsyrans salter, silikaten. Dessa
ingå till en mängd, som uppskattats till omkr.
80 %, i den fasta jordskorpan och äro
utomordentligt viktiga i tekniskt avseende, då de
bilda huvudbeståndsdelarna i glas, porslin,
lergods, tegel, cement och dylika för hushålls- och
byggnadsändamål allmänt använda
produkter. Silikatens egenskaper, sammansättning
och byggnad ha därför varit föremål för ett
intensivt studium, och läran därom tillmätes
numera så stor vikt, att särskilda professurer
i s. upprättats vid vissa tekniska högskolor.
Kemisterna sökte förr bilda sig en
föreställning om de ofta invecklat byggda silikatens
struktur genom komplicerade
konstitutions-formler, som avsågo att visa huru atomerna
äro bundna vid varandra, men någon säker
överblick över dem har knappast
åstadkommits på denna väg. Först genom den
kännedom om atomernas lagring i silikaten, som
de röntgenkristallografiska metoderna
möjliggjort och som vunnits främst tack vare W.
L. Braggs (se d. o., även i suppl.) och hans
medarbetares arbeten, har en grund lagts för
en rationell systematik av s. A. W-n.
Siljansfors, en Stora Kopparbergs bergslags
a.-b. tillhörig, åt Statens skogsförsöksanstalt
upplåten försökspark (se d. o.).
*Sillanpää, F. E., har ytterligare utgivit
romanerna »Miehen tie» (1932; »En mans
väg», 1933) och »Ihmiset suviyössä» (1934;
»Människor i sommarnatten», 1935) samt
novellsamlingarna »Rippi» (1928), »Kiitos
het-kistä, Herra» (1930) och »Virran pohjalta»
(1933; ett urval ur dessa tre samlingar, »Mot
uppenbarelsen», 1932) och »Viidestoista» (1936-,.
»Färden till Kvarnbäcken», s. å.). G-r C-
Si’Ilanpää [-pä], M i i n a, finländsk
politiker (f. 1866). Var unspr. hembiträde samt
1900—15 föreståndarinna för
tjänarinnehem-met i Helsingfors och 1916—32 inspektris vid
Elanto. S. har varit led. av lantdagen, resp,
riksdagen, sedan 1907 och var dec. 1926—dec.
1927 biträdande socialminister i Tanners
socialdemokratiska ministär. H. E. P.
Sillén, Klas Hugo, politiker (f. 1892
18/ia)- Var några år anställd vid telegraf
ver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
