Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simpson, Elisabeth Wallis - Simpsons regel - *Simrishamn - *Sims, W. S. - *Simtuna - Simultanbildning - Sinanthropus pekinensis - Sinclair, May
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Simpsons regel—Sinclair, M.
778
voro premiärministern Baldwin
och ärkebiskopen av Canterbury,
blev detta anledningen till att
konungen dec. 1936 abdikerade.
Sedan S:s andra skilsmässa fått
rättslig giltighet, förmäldes hon
juni 1937 i Frankrike med
ex-konungen. Den värdighet av
engelsk kunglig höghet, som konung
Georg VI låtit sin broder och
företrädare behålla med titeln hertig
av W i n d s o r, har emellertid icke
kommit S. till del. L-ts.
Simpsons regel (sim(p)sns -], en
av den engelske matematikern Th.
Simpson (1710—61) uppställd
formel för approximativ integration
av en funktion. Integrationsintervallet
uppdelas i ett jämnt antal lika stora intervall, av
vilka två och två sammanfattas. Funktionen
ersättes inom varje par av intervall av en
andragradsfunktion. I det illustrerade
exempel
let är integralen från x0 till #12 = ö"(yo +
4- 4yt -f- 2y2 + 4y3 + 2y4 = • • • + 2t/10 + 4r/n +
+ 3/12), där d är det konstanta intervallet =
= xi — xo = x2 — æi — ... Sv. B-r.
♦Simrishamn har 2,607 inv. (1937).
Cimb-rishamnsbladet utkommer sedan 1 dec. 1934
med 6 n:r i veckan.
*Sims, W. S., dog 1936 (ej 1932).
♦Simtuna, socken, ingår sedan 1 maj 1933
i S., Altuna och Frösthults pastorat.
Simultänbildning av a.-b. sker, när
stiftarna (och dem närstående) samtidigt med
bolagets bildande fullteckna aktiekap., vilket
är mycket vanligt i praxis, i motsats till
sådan successivbildning med utställande av
tecknings Ii sta, som 1910 års aktiebolagslag i
regel förutsätter (se Bolag, sp. 727).
E. F. K. S-n.
Sina’nthropus pekine’nsis. Bland senare
upptäckter, belysande de fossila människornas
utveckling, märkes särskilt fyndet av S.,
Pe-kingmänniskan, som upptäcktes i en
grott-avlagring vid Chou-kou-tien, 42 km s. v. om
Peking. På initiativ av J. G. Andersson
gjordes här en serie utgrävningar, först av O.
Zdansky, sedermera av D. Black, B. Bohlin
och olika kinesiska forskare. De första
fynden utgjordes av lösa tänder, vilket
möjliggjorde för Black att 1927 grunda det nya
släktet Sinanthropus. Senare har emellertid ett
större material utgrävts och beskrivits dels av
Black, dels, efter dennes död, av F.
Weiden-reich. Underkäken och större delen av
kraniet äro nu väl kända och möjliggöra
ingående jämförelser med andra tidiga
människotyper. Primitiva stenredskap och asklager ge
en föreställning om kulturnivån och visa, att
Pekingmänniskan gjorde upp eld i sin grotta.
S. anses ha levat under tidigaste delen
av kvartärtiden och varit ung. samtidig med
Pithecanthropus (se d. o.) och möjl. även
Simpsons regel.
Piltdownmänniskan. Kraniet visar betydande
likheter med Pithecanthropus’ men avviker
bl. a. genom att den utskjutande
skalldelen över ögonen hos S. genom en
markerad fåra är avsatt från pannan, ögonhålorna
äro låga och djupa, näsan platt,
kindbenen höga, hjärnskålen påfallande voluminös,
tydande på en relativt hög utveckling av
själsförmögenheterna. Tänderna och
underkäken förete enl. Weidenreich vissa drag, som
anknyta S. till moderna mongoler. Vissa
forskare anse nu S. och Solomänniskan från Java
vara tidiga representanter för den
utvecklingslinje, som leder till den moderna
människan, medan neandertalaren skulle
representera en annan linje och Pithecanthropzis
möjl. ej alls vara någon fossil människa utan
en specialiserad form, närmast släkt med
gib-bonerna. G. S.-Sgh.
Sinclair [si’nkläo], May, engelsk
författarinna (f. 1870), debuterade 1887 med en
versbok, slog igenom med konstnärsromanen »The
divine fire» (1904) och har skrivit ett
trettiotal böcker:
krigsskis-serna »A journal of
impressions in
Bel-gium» (1915), »The
three Brontes» (1912),
essäerna »A defence
of idealism» (1917) och
»The new idealism»
(1922) samt
romanerna »The helpmate»
(1907), »Kitty
Tail-leur» (1908), »The
com-bined maze» (1913),
»The three sisters»
(1914), »Tasker Jevons» (1916), »Mary
Oli-vier» (1919), »Anne Severn and the
Fiel-dings» (1922; sv. övers. 1924), »Life and dead
of Harriett Frean» (1922), »Arnold
Water-low» (1924; »Helgon under mask», 1927,
»Mellan två kvinnor», 1930), »A cure of souls»
(1924), »Far end» (1926), »The Allinghams»
och »History of Anthony Waring» (båda 1927),
»Fame» (1929) m. fl. — S. har framför allt
ägnat sig åt skildringen av samtidens
kvinnor. Djup människokunskap och intensiv glöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
