Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sjukvård - Sjukvårdsbataljon - Sjukvårdsförrådsplutoner - Sjukvårdsinspektionen - Sjukvårdskompani - *Sjukvårdsmanskap - *Sjukvårdsstyrelsen - Själshygien - Självhushållning - *Självmord - Självstart - *Självsteril
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Sjukvårdsbataljon—Självsteril
794
ningar, smittreningsanstalter av
smittreningsplutoner. Dessa plutoner tillhöra
armékårs underhållstrupper. K. H-g.
Sjukvårdsbataljon, se Sjukvård II,
ovan.
Sjukvårdsförrådsplutöner ingå i fält i
svensk armékår för upprättande av förråd av
sjukvårdsmateriel vid etappgrupper (se U
n-derhällstjänst, suppl.).
Sjukvårdsinspektionen. Enl. 1936 års
för-svarsordning har fr. o. m. 1 juli 1937 en
sjuk-vårdsinspektion organiserats, bestående av
generalfältläkaren, biträdd av en
regementsläkare, en kompaniofficer m. fl.
Generalfältläkaren utövar under chefen för armén
inspektion av hälso- och sjukvården inom
armén. C. A. E.
Sjukvårdskompani, se Sjukvård II, ovan.
♦Sjukvårdsmanskap utgöres numera vid de
flesta svenska truppslag i fredstid av fast
anställt s. (sjukvårdsbeställningsmän) samt
värnpliktigt s. (sjukvårdsmanskap), vid
träng-trupperna av fast anställt s. (volontärer i
sjukvårdstjänst) och värnpliktigt s.
(värnpliktiga i sjukvårdstjänst). I fält tjänstgör
s. som sjukvårdsmanskap (i allm. en i varje
förband av kompanis styrka), sjukbärare (t.
ex. i infanteriets sjukvårdstross och i
sjuk-bärarkompani), sjukvårdssoldater (t. ex. i
sjukvårdskompani), sjukvaktare och
översjuk-vaktare (i sjukhuskompani). Se även
Sjukvård II, ovan. K. H-g.
♦Sjukvårdsstyrelsen har enl. 1936 års
för-svarsordning fr. o. m. 1 juli 1937
omorganiserats genom fältveterinärbyråns utbrytande
och uppdelande på
veterinärinspektionen (se d. o., suppl.) och den i
intenden-turdep. ingående häst- och
veterinärbyrån. Den inspektionsmyndighet, som
förut tillkommit S., utövas från samma
tidpunkt under chefen för armén av sju
k-vårdsinspektionen (se d. o., ovan) och
av veterinär inspektionen (se d. o.,
suppl.). C. A. E.
Själshygien, ise M e n t a 1 h y g i e n, suppl.
Självhushållning, se E g e n h u s h å
11-n i n g, suppl.
♦Självmord. Jfr S. Wicksell och T. Sondén,
»Om självmord» (1934), och R. Weichbrodt,
»Der Selbstmord» (1937).
Självstart, anordning för automatisk
igångsättning av en förbränningsmaskin. Vanl.
ingår i s. en från en ackumulator driven
elektrisk startmotor, som medelst en
kugg-växel kan förbindas med
förbränningsmaski-nen. Olika system ha härvid kommit i bruk.
Antingen förflyttas elektromotorns rotor, då
motorströmmen slutes, så att ingrepp erhålles
mellan två hjul i kuggväxeln, eller ock är
på startmotorns axel anordnad en gänga, på
vilken ett kugghjul löper som en mutter.
När startmotorn igångsättes, förskjutes på
grund av trögheten detta kugghjul längs
axeln, så att det kommer i ingrepp med
kugg-kransen på förbränningsmotorn. Sistnämnda
anordning, kallad Bendixdrev, har fått
mycket stor användning. N. G-n.
♦Självsteril. Hos den viktigaste typen av
självsterilitet — och tillika den enda, som
hittills blivit närmare analyserad — orsakas
steriliteten av pollenslangarnas oförmåga att
växa ned genom stiften (pollenkornens
gro-ning på märket försiggår däremot normalt).
De grundläggande undersökningarna häröver
ha utförts på Veronica syriaca av E. Lehmann
samt framför allt på tobak av E. M. East
(se d. o., suppl.). Denna sterilitet är ärftlig
och betingas av s. k. multipla alleler,
arvsanlag, av vilka normalt endast två kunna
förekomma i var cellkärna, så att dessa två
utesluta de övriga (samma slags mekanism,
som reglerar blodgruppernas ärftlighet hos
människan). Hos en planta med arvsanlagen
$1 och 82 innehåller stiftets cellkärnor båda
dessa anlag men pollenslangarna endast det
ena (Si el. S2). Enl. teorien hejdas en
pollenslang i sin tillväxt, om den innehåller
samma sterilitetsanlag som stiftets
cellkärnor, men växer normalt, om dess S-anlag icke
finnes i stiftet. S-anlagen medföra
sannolikt avsöndrandet av vissa ämnen, som hejda
pollenslangarna i de sterila kombinationerna
el. ev. lämna en för tillväxten nödvändig
stimulans i de fertila. En SiS2-planta blir
därför vid självpollination steril, men vid
polli-nation med pollen från t. ex. en SiSs-planta
erhålles frösättning, emedan Ss-slangarna här
kunna verkställa befruktning. Talrika
ärft-lighetsförsök, förenade med mätningar över
pollenslangarnas tillväxt i stiften hos
tobaks-plantor, ha till fullo bekräftat riktigheten av
denna tolkning. Härav följer, att
tobaks-plantor låta indela sig i grupper alltefter
sin ärftlighetskonstitution. Alla plantor, som
bära identiska sterilitetsanlag, tillhöra
samma grupp och äro icke blott självsterila utan
även sterila vid korsning inbördes (k o r
s-n i ngs s t e r i 1 a), medan plantor, som
tillhöra olika grupper, äro inbördes fertila.
Självsteriliteten är här alltså förenad med
korsningssterilitet gruppvis. Företeelsen
kallas därför lämpligen korsnings- och
självsterilitet; i Tyskland har
föreslagits benämningen parasterilitet, på
engelska kallas fenomenet incompatibility, på
franska incompatibilité. — Samma gruppvisa
sterilitet återfinnes hos de söta körsbären, i
det att samtliga sötkörsbärssorter låta indela
sig i intrasterila, interfertila grupper. I
England, där omfattande undersökningar utförts,
ha minst sju sådana grupper kunnat
urskiljas. De svenska sötkörsbärssorterna äro
däremot ofullständigt kända. I trädgårdar måste
sorter från minst två olika grupper planteras
tillsammans, om fruktsättning skall påräknas.
En intressant upptäckt från senaste år
gäller den inverkan, som polyploidi
(mångdubb-ling av kromosomsatserna) uppenbarligen
utövar på självsteriliteten. Medan
sötkörsbä-ren, som äro diploida (kromosomtal 16), utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
