Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Skattestreck - Skattetidning, Svensk - *Skatteutjämning - *Skatteöre - *Skattkammarväxel - *Skeie, J. - Skelleftebladet - *Skelleftefältet - Skelleftehamn - *Skellefteå (stad) - *Skellefteå (tingslag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Skattetidning—Skellefteå
810
vägstämma den, som häftar för vägskatt,
förfallen till betalning under de tre
sistför-flutna kalenderåren. 1928 års
taxeringsför-ordning stadgar (§ 12) för valbarhet till
medlem och suppleant i beskattningsnämnd
er-lagd allmän kommunalskatt el. statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt, förfallna
under året näst före taxeringsåret. E. F. K. S-n.
Skattetidning, Svensk, se Svensk
Skattetidning, suppl.
*Skatteutjämning. Statens bidrag till
folk- och fortsättningsskoleväsendet utgör
75,557,775 kr. enl. riksstaten för budgetåret
1936—37, varav 62,350,000 kr. utgöras av
statens bidrag till folkskollärarnas avlöning,
2,665,000 kr. av bidrag till avlöning av
slöjdlärare, 3,800,000 kr. av bidrag för att hålla
undervisningslokaler och 4,300,000 kr. av
bidrag till avlöning av lärare vid
fortsättnings-skolor. För bekämpande av arbetslösheten
har i riksstaten upptagits ett belopp av 28
mill. kr., därav till reservarbeten,
kontant-understödsverksamhet m. m. 22 mill. kr. samt
till statliga och kommunala
beredskapsarbeten 3 mill. kr. Schg.
*Skatteöre, som påföres skattskyldig enl.
1928 års kommunalskattelag, har i 1934 års
lag om vägdistrikt (§§ 55, 56) gjorts till
underlag för påförandet av (vägskattekronor
och) vägskatteören på envar, som inom
väg-distriktet är skattskyldig till allmän
kommunalskatt. E. F. K. S-n.
*Skattkammarväxel. S. med 3 månaders
löptid och till ett belopp om 15, sedermera 20
mill. kr. åt gången ha av Riksgäldskontoret
försålts en gång i mån. under tiden nov.
1934—maj 1936. Utelöpande s. ha därför
utgjort maximum 60 mill. kr. Köpare ha
hu-vudsakl. varit affärsbankerna, som vid denna
tid haft stora räntelösa tillgodohavanden,
och medeldiskontot har varierat mellan 0,33
och 0,60 % per 3 mån. Ang.
tillhandahållandet av s. åt riksbanken för möjliggörande av
penningpolitiska ingripanden se
Riksbanken, suppl. E. H-ss.
*Skeie, J. Nya större arbeten av S. äro »Den
lorske civilproces» (3 bd, 1929—35; tillägg
1936) och »Den norske strafferett», bd 1 (1937).
Skelleftebladet, tidning i Skellefteå, gr.
som veckotidning 1887, utgavs från 1891 2
ggr i veckan, från 1919 3 ggr och utkommer
sedan okt. 1936 6 ggr i veckan. Red. är
sedan 1930 I. W. Frick (f. 1904). Tidningens
politiska hållning är moderat.
*Skelleftefältet. Till 1937 har inom S.
upptäckts ett 40-tal malmkroppar, av vilka dock
många äro små. Bolidens gruva (se d. o. och
Bolidens gruv-a.-b., båda i suppl.) har
t. o. m. 1936 lämnat sammanlagt 2,05 mill.
ton malm, ur vilken utvunnits 34,680 kg guld,
87,856 kg silver, 27,727 ton koppar och
235,000 ton arseniksyrlighet (se vidare A
r-s e n i k och Rönnskär, båda i suppl.).
Utöver de i bd 17 uppräknade fyndigheterna i
S. kunna nämnas Åkulla-, Renström-, Laver-
S :t örjans kyrka i Skelleftehamn.
och Högkullafälten. Se även Kuorbevare
och Laver, båda i suppl. (om Laver se f. ö.
Rönnskär, suppl., sp. 675). A. G-n.
Skelleftehamn, se Skellefteå, även
nedan.
*SkelIefteå, stad. Folkmängden hade 1937
stigit till 8,549 pers. Stadens utveckling har i
hög grad främjats av Bolidens gruv-a.-b. (se
d.o., suppl.). Bland nybyggnader märkas en stor
folkskola (arkitekt J. Åkerlund) samt i
Skelleftehamn S:t örjans kyrka (1935; arkitekt
J. Åkerlund) med en i trä av T. Strindberg
utförd S:t örjansgrupp, uppställd vänster
om altaret. Vid museet märkes numera även
herrgårdsbyggnaden Nordanå. Riksdagen
1937 biföll prop. om inrättande av statligt
gymnasium i S. Aktiekap. för a.-b. S.
spis-brödsfabrik har ökats till 1,6 mill. kr.
Kajdjupet i hamnen är numera 6,5—7,5 m. 1936
ankommo och avgingo 677 fartyg om 369,832
nettoton, därav 198 om 159,081 ton i utrikes
fart. Järnvägen utdrogs 1930 till Rönnskär.
Skelleftebladet (se d. o., suppl.) och Norra
Västerbotten utkomma sedan 1 okt. 1936
6 ggr i veckan. Tax.-värdet å fastighet hade
1936 stigit till 48,476,900 kr., den tax.
inkomsten till 17,008,200 kr., stadens tillgångar
vid årsskiftet 1935/36 till 12,279,316 kr. och
skulder till 10,728,912 kr. Staden är sedan
1937 delad på S. kyrkobokföringsdistrikt
(5,879 inv. 1937) och Skelleftehamns
kyrkobokföringsdistrikt (2,670 inv.). C. E. Th. L.
*Skellefteå, tingslag. Skellefteå
landskommun är sedan 1933 delad på två församlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
