Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skälderviken - *Skällvik - *Skänninge - *Skärblacka - *Skärgårdsflotta - Skärgårdshavet - Sköld, Johannes (Hannes) Evelinus - *Sköld, O. - *Sköld, P. E. - *Sköldebrev - *Sköllersta - *Skön - *Skönsberg - *Skönsmon - *Skönsviks a.-b. - Skördeenhet - *Skördemaskin - Skördetröska, Skördetröskmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Skällvik—Skördetröska
830
åkra socken, Kristianstads län, vid
Västkustbanan och Rönneåns utlopp. S., som
bildades 3 maj 1935, omfattar 102,5 har; 482 inv.
(1937). Tax.-värde å fast egendom 1,465,400
kr. (1936); tax. inkomst 311,250 kr. Badort.
♦Skällvik. Nartorps gruvor äro nedlagda.
♦Skänninge har 1,751 inv. (1937).
Utredning pågår om stadens förläggande under
landsrätt. Industrien räknar 1937 5
arbetsställen med tills, omkr. 100 arb., bl. a. en fabrik
för tillv. av plåtradiatorer (omkr. 40 arb.).
Epidemisjukhuset har indragits. S. och
All-helgona församlingar bilda sedan 1936 en
kyrklig samfällighet. Ruinen av Spetalen,
ett spetälskesjukhus från medeltiden, har
restaurerats. S. V.
♦Skärblacka. Sulfatmassa tillverkas ej vid
S. men väl vid det närbelägna Ljusfors.
♦Skärgårdsflotta. Litt.: O. Nikula,
»Svenska skärgårdsflottan 1756—1791» (1933).
Skärgårdshavet. 1. En av O. F. Nordqvist (se
d. o.) införd benämning för skärgårdsomiådet
mellan Äland och Finland; stundom utvidgas
begreppet att omfatta även den yttre
åbo-ländska skärgården från Utö till Hangöudd.
S. omfattar bl. a. Skiftet med på båda sidor
liggande talrika öar och skär. Den nordliga
strömmen i S. orsakar högre salthalt hos
vattnet än på motsv. breddgrader i Alandshav
och vid Sveriges kust, vilket medför vissa
växt- och djurgeografiska konsekvenser.
Bosättningen inom S. är svensk. — 2. En
stundom använd benämning på de yttre delarna av
Stockholms skärgård, även Uppländska
skärgårdshavet; jfr G. E. Du Rietz i Sveriges
Natur 1923 och R. Sernander, »Stockholms
natur» (1926). N. S-d.
Sköld, Johannes (Hannes) E v e 1
i-n u s, språkforskare (1886—1930), bror till O.
S. Blev fil. dr och docent i Lund i slaviska
språk 1922, i jämförande språkforskning 1926.
S. företog 1928 en
forskningsresa till
Pa-mir. Skr. bl. a.: »Zur
Chronologie der
sto-kavischen Akzentver-schiebung» (1922;
akad. avh.), »Die
os-setischen Lehnwörter
im Ungarischen»
(1925), »The Nirukta»
(1926) och
»Unter-suchungen zur
Gene-sis der altindischen
etymologischen Lite-
ratur» (1928—31). Hans språksamlingar från
Pamirresan utgåvos efter hans död av H.
Smith: »Materialien zu den iranischen
Pa-mirsprachen» (1936). S. skrev en tid flitigt i
den socialdemokratiska pressen och utgav
politiska skrifter och stridssånger. H. S. N.
♦Sköld, O. Monogr. av G. Paulsson (1935).
♦Sköld, P. E., avgick som jordbruksminister
maj 1936. Då P. A. Hanssons andra ministär
bildades i sept. s. å., blev S. handelsminister.
I egenskap av jordbruksminister medverkade
S. till den överenskommelse, som träffades
1933 mellan socialdemokraterna och
Bondeförbundet rörande reglering av prisbildningen
på jordbrukets produkter samt vidtagande av
åtgärder till arbetslöshetens bekämpande (se
Sverige, suppl., sp. 1045 f.).
♦Sköldebrev. Litt.: B. Hildebrand i
Person-hist. Tidskr. 1934; K. E. Löfqvist, »Om
rid-darväsen och frälse» (1935; akad. avh.).
♦Sköllersta, socken. Vid Kävesta finns
även lantmannaskola.
♦Skön, socken. S. och Skönsmon bilda
sedan 8 aug. 1931 en kyrklig samfällighet.
♦Skönsberg. Heffners ångsåg nedlades 1933.
♦Skönsmon. I S. invigdes 1933 en ny
kyrka. Se även Skön, ovan.
♦Skönviks a.-b. äger även kraftstation i
Nedansjö, som utnyttjar Hemgransforsen i
Ljungan (installerad turbineffekt 6,700 hkr).
Sågverket i Nacka är nedlagt.
Skördeenhet, den enhet, till vilken
växtprodukterna omräknas, bl. a. för att man vid
skördeberäkningar skall kunna sammanslå
olika växtprodukter. 1 s. = 1 kg vete, råg,
korn, ärter, bönor el. vicker, 1,2 kg havre,
1,1 kg blandsäd, 4 kg potatis el. sockerbetor,
10 kg foderrotfrukter, 2,5 kg hö, 3,5—4 kg
halm eller 12—15 kg blast. Om foderenhet
se Fodermedel, även i suppl. Y.
♦Skördemaskin. Traktorerna ha alltsedan
omkr. 1925 i ständigt stegrad omfattning
tagits i bruk jämväl för skörden. Man låter
traktorn icke blott bogsera självbindaren
utan även driva bindarens arbetande delar,
vilket sker genom att dessa medelst axlar
med polhemskopplingar förbundits med
traktormotorn, s. k. direkt driven
självbindare. Man söker även på andra sätt
underlätta skördearbetet. På hästdragna
självbindare monteras ibland luftgummihjul
i st. f. stålhjul, eller också drivas de
arbetande delarna av en påmonterad liten
förbränningsmotor. Båda åtgärderna åsyfta att
även vid ihållande arbete göra det möjligt
att köra självbindaren med två hästar i st. f.
tre. Med dylik extramotor eller
direktdrivning går det lättare att skära liggsäd. Vid
all körning med självbindare i liggsäd
begagnas numera dessutom axlyftare, vilka
påsättas kniven och lyfta axen före strånas
avskärning. En ännu effektivare anordning
utgör stavhaspeln. Denna har tre
träarmar, som styras på så sätt, att de framför
kniven från sidan sticka in i säden, lyfta
denna och föra den bakåt mot plattformen.
Se även Skördetröska, nedan. N. B-d.
Skördetröska, Skördetröskmaskin,
en kombination av skördemaskin och
tröskverk. Maskinen köres över fältet på samma
sätt som en traktordriven självbindare. Den
avskär och tröskar säden i samma
arbetsope-ration. Dylika maskiner kommo redan mot
slutet av 1800-talet i bruk i Australien samt
i Nordamerikas torra trakter utmed Stilla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
