Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Spruce - Sprutmålning - Sprygel - Språkstatistik - Sprängbomb - *Sprängämnen - *Spurgeon, Ch. H. - *Spånga (socken) - *Spångberg, K. V. - *Spårväg - Spänningsregulator - Spänningsrelä - Spänningsresonans - Spänningstransformator - Spärck, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Sprutmålning—Spärck
886
des, då trä ifrågakommer för delar till
flygkropp och vingar, s. i stor utsträckning och
därvid det slag, som benämnes »sitka» el.
»silverspruce» från U. S. A:s n.
västkustområde och Kanada. Träd av detta slag bli
mycket höga, och ur dem kunna utskäras
raka, kvistfria längder. Fällning sker på
hösten, varefter träet skall »mogna», vilket
tar en tid av upp till 4 år.
Sprutmålning, en vid lackering med
cellulosalack brukad metod. Den med ett
förtun-ningsmedel (butylacetat, toluol, xylol el. dyl.)
utspädda lackfärgen tryckes därvid från en
med automatisk omrörare försedd behållare
genom en slangledning upp i den s. k.
sprut-pistolen eller färgsprutan, vid vars mynning
den enl. ejektorprincipen fattas av en
luftström, som slungar ut färgen i finfördelad
form. Vid målningen hålles sprutan
vinkelrätt mot den yta, som skall målas, och på
omkr. 20 cm avstånd från denna. Då
cellulosalacket torkar hastigt, kan samma
föremål på kort tid besprutas flera gånger.
Metoden är sålunda tidsbesparande och har
därför fått stor betydelse särskilt inom
auto-mobilindustrien. E. Illr.
Sprygel, av metall eller trä utförd
byggnadsdel till flygplansvinge. S. bestämma
vingens profil; de inbyggas vinkelrätt mot
ving-balkarna till det antal vingkonstruktionen
fordrar. Jfr Flygplan, suppl.
Språkstatistik, se
Frekvensundersökningar, suppl.
Sprängbomb. 1 bombkropp, 2 laddning, 3 detonator,
4 sprängpatron, 5 tändrör, 6 stabilisator.
Sprängbomb, flygbomb, som briserar vid
eller omedelbart efter nedslaget. S. är
avsedd för verkan huvudsaki. mot levande mål
och väger i allm. 10—50 kg, även om vikter
upp till 500 kg förekomma. Vid nedslaget
tänder tändröret sprängpatronen, som i sin
tur tänder detonatorn, varefter denna bringar
laddningen att brisera. K. H-g.
*Sprängämnen. På de senaste åren har ett
nytt brisanssprängämne, h ex ogen
(cyklo-trimetylentrinitramin), börjat tillverkas för
militärt bruk. — Blyazidtändhattarna
tillverkas numera av aluminium i st. f. nickel.
Blyaziden blandas med blytrinitroresorcinat;
den sekundära laddningen i tändhattarna
ut-göres av tetryl. — Sedan driften vid
Sör-Navde nedlagts, har tillv. av carlsonit
överflyttats till Nitroglycerin a.-b:s fabrik i
Gyttorp. G. v. F.
*Spurgeon, C h. H. På sv. finnas även
monogr. av E. F. Adcock (1932) och J. C.
Carlile (1935).
*Spånga, socken. På s. radiomasten vid
Stockholms rundradiostation uppsattes 1930 en
flygfyr (ljusstyrka 1,5 mill. Hefnerljus);
förutom denna blixtfyr är på n. radiomasten en
mindre, fast fyr med rött sken anordnad.
*Spångberg, K. V., utgav 1936 en samling
historisk-politiska essäer, »Från Arvid Posse
till Per Albin Hansson».
*Spårväg, se även Elektriska
spårvägar, Stadsbana och
Transportmedel, alla i suppl.
Spänningsregulator, apparat för reglering
av spänningen i ett elektriskt nät. S. kan
byggas antingen för reglering för hand eller
för automatisk reglering, vidare antingen för
lokal reglering ute i nätet eller för reglering
av magnetiseringen hos en till nätet ansluten
synkronmaskin. Vid lokal reglering i nätet
avser s. i regel inkoppling av en lämplig
tillsatsspänning medelst reglering av
omsättningen hos en transformator eller av
en i nätet arbetande
induktionsregu-1 a t o r (se d. o., suppl.). Regulatorer för
arbete på en synkronmaskins magnetisering
kunna vara antingen av trög eller av snabb
typ (snabbregulator); i sistnämnda
fall innebär varje regleringsförlopp en s. k.
överreglering med snabb återföring. På detta
sätt kan regulatorn även vidmakthålla
nätets synkrona stabilitet vid störningar. De
allra snabbaste regulatorerna arbeta med
ständigt vibrerande kontakter, medelst vilka
regleras en periodiskt växlande
magnetisering hos en hjälpmaskin, benämnd
snabbmatare, vilken i sin tur alstrar en
tillsatsspänning i magnetkretsen hos
huvudmaskinens matare. F. D-n.
Spänningsrelä, se Elektriska reläer,
suppl., sp. 1159.
Spänningsresonans, tillståndet vid
resonans i en svängningskrets med den i bilden
angivna kopplingen. Impedansen
mellan Ä och B
utgöres av
kretsens förlustmot
stånd och närmar sig alltså desto mera värdet
noll, ju mindre förlusterna äro. F. D-n.
Spänningstransformator, en för mä
tändamål nyttjad elektrisk transformator (se d. o.,
suppl., sp. 1185), avsedd att reproducera
spänningen i högspänningsledningar till värden,
som lämpa sig för mätinstrument, reläer o. a.
apparater.
Spärck, Ragnar, dansk zoolog (f. 1896),
fil. dr 1925, assistent 1918 och amanuens 1921
vid univ:s zool. museum, Köpenhamn, prof,
i zoologi vid Köpenhamns univ. 1937. Av
S:s skrifter, som behandla entomologiska
ämnen, faunistik och ekologi, böra särskilt
framhållas flera arbeten över ostronets biologi i
Lim fjorden (1925—35). S. har som zoolog
deltagit i många expeditioner, bl. a. till
Island, Färöarna och östgrönland. N. O.
Spänningsresonans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
