Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stefansky, Georg - *Steffen, A. - Steffensen, Johan Frederik - *Stegemann, H. - *Stegocefaler - Steguweit, Heinz - *Stehag - Stehr, Hermann - Steni, Gertrude - *Stein, sir (Marc) Aurel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Steffen—Stein, A.
912
senare i Münster, medutgivare av Euphorion
1929—33. S. har skrivit »Das Wesen der
deutschen Romantik» (1923), »Das
hellenisch-deutsche Weltbild» (1925) och ett stort antal
viktiga avh. i Euphorion m. fl. tidskr. R-n B.
♦Steffen, A., som h. o. h. verkar som
världs-förbättrare och själsläkare, har blott i smärre
arbeten, »Die Heilige mit dem Fische» (1919),
»Kleine Mythen» (1923) och »Pilgerfahrt zum
Lebensbaum» (1925), lyckats smälta in
didaktiken i formen. Senare verk äro bl. a.
»Gedichte», romanen »Sucher nach sich selbst»
och novellerna »Lebenswende» (alla 1931),
dramerna »Das Todeserlebnis des Månes»
(1934) och »Friedenstragödie» (1936) samt
essäerna »Goethes Geistgestalt» (1932). R-n B.
Steffensen, Johan Frederik, dansk
matematiker och livförsäkringsman (f. 1873),
sedan 1923 prof, i försäkringsmatematik vid
Köpenhamns univ. S. var medlem av
Forsik-ringsraadet och rådets sekr. 1904—14,
därefter (till 1917) dir. i Livsforsikringsselskabet
Tryg och blev 1929 medlem av styrelsen för
Statsanstalten for livsforsikring. Sedan 1918
är han medred. i Skandinavisk
Aktuarietid-skrift. 1922—24 samt 1930—33 var han ordf,
i den danska aktuarieföreningen, 1930—36
ordf, i Matematisk förening. Han har utgivit
flera arbeten, bl. a. läroböcker i
försäkringsmatematik, och behandlat problem inom
funk-tionsteori och talteori. T. v. P.; O. F.
♦Stegemann, H., har ytterligare skrivit
»Deutschland und Europa» (1932) och
»Welt-wende» (1934), den senare starkt
förhoppningsfull beträffande nationalsocialismens
förmåga att återupprätta Tyskland.
♦Stegocefaler. Fossila rester av s. voro
förut kända endast från karbon, perm och
trias; från devontiden kände man blott vissa
— trol. felaktigt — som fotspår av s. tolkade
bildningar. 1931 upptäcktes emellertid i
överdevoniska avlagringar på östgrönland
kranier av primitiva s., som bl. a. visa
tydlig släktskap med den choanata fiskgruppen
Crossopterygii (se d. o. och Fiskar, suppl.).
De devoniska s. hade, i motsats till de yngre
formerna, inga yttre näsöppningar i
skalltaket; dessa öppningar lågo här liksom hos
lungfiskarna under överläppen och voro alltså
nedåtriktade. Sidolinjesystemet, som hos
senare s. låg i öppna fåror i kraniets täckben,
var hos de devoniska s. liksom hos de
choanata fiskarna och aktinopterygierna (jfr
Fiskar, suppl.) nedsänkt i slutna kanaler
i täckbenen. Undersökningar i samband med
upptäckten av de devoniska s. visa, att vissa
s. (de devoniska och gruppen
Labyrinthodon-tia) bilda en utvecklingslinje — från
fisk-förfäder, besläktade med Crossopterygii — i
riktning mot de nutida stjärtlösa groddjuren,
medan andra (karboniska och permiska)
former stå nära de primitivaste kräldjuren.
Stjärtgroddjuren och lungfiskarna torde
däremot representera en tredje självständig
utvecklingslinje bland choanaterna (jfr
Fis
kar, Groddjur och Ryggradsdjur,
alla i suppl.). G. S.-Sgh.
Steguweit [Jté^vält], Heinz, tysk
författare (f. 1897), har skrivit romaner:
»Lan-zelot auf dem Dorfe» (1925), »Der Tumult um
den Schüler Sadowski» (1929), »Der Jüngling
im Feuerofen» (1932) m. fl., samt
teaterpjäser: »Die fröhlichen 3 Könige» (1927),
»Peter-mann schliesst Frieden» (19.33) o. s. v.
♦Stehag. 1 jan. 1937 överfördes till Onsjö
härad den del av S:s socken, som förut
tillhört Harjagers härad. I S:s stationssamhälle
(472 inv. 1936) småindustri. Enl. k. br. 3 dec.
1926 skall S. efter framtida
pastoratsregle-ring ingå i S:s och Bosarps pastorat.
Stehr [Jtér], H e r m a n n, tysk författare
(f. 1864), katolik, var i många år
folkskollärare i sin hembygd, Schlesien, fattig och
förföljd för sin fromhets skull, och lärde känna
betryck och bekymmer, varom hans
hembygds-skildringar handla: »Auf Leben und Tod»
(1898), »Der Schindelmacher» (1899),
»Leo-nore Griebel» (1900), »Das letzte Kind» (1903),
»Der begrabene Gott» (1905), »Drei Mächte»
(1909), »Abendrot» (1915), »Der Heiligenhof»
(1917), »Peter Brindeisener» (1924),
»Geigen-macher» (1926), »Nathanael Maechler» (1929),
»Die Nachkommen» (1933) m. m. S:s
landsman Gerhart Hauptmann framhöll strax
efter S :s debut, att hans väsen har sina rötter
i den gamla schlesiska mysticismen. Han»
gestalter kämpa sig fram genom grubbel och
grämelse, de äro Gudssökare, vilkas liv
oavlåtligt strävar till sanning och
självövervin-nelse. S. ger suggestiv kraft åt den känsliga
psykologi, varmed han, själv trosviss,
åskådliggör själarnas kamp i deras segrar och
nederlag. Han utgav 1934 självbiogr. »Mein
Leben». R-n B.
Stein [ståin], Gertrud e, nordamerikansk
författarinna (f. 1874), av judisk börd,
studerade för W. James och H. Münsterberg,
bosatte sig 1903 i Paris, där hon varit
centrum i kretsen av modernistiska konstnärer
och författare. Hon debuterade med »Three
lives» (1908), negerberättelser, och dikterna
»Tender buttons» (1914), som följts av bl. a.
romanen »The making of americans» (1925),
essäerna »Composition as explanation» (1927)
och »Useful knowledge» (1928), »Acquaintance
with description» (1929), »Lucy church
ami-ably» (1930) och »How to write» (1931).
Personliga minnen berättar hon i »Matisse,
Pi-casso and G. S.» (1932) och »Autobiography
of Alice B. Toklas» (1933), hennes egen biogr.
S :s tröttande stilexperiment med oändliga
upprepningar av ord och meningar ha
beundrats av Sherwood Anderson m. fl. men i allm.
förkastats som ett slags dadaism. R-n B.
♦Stein, sir (Mar c) Aur el, har ytterligare
utgivit »The archæological tour in Waziristän
and northern Balüchistän» (1931), »An
archæological tour in Upper Swät and adjacent hill
tracts» (1930), »A catalogue of paintings
re-covered from Tun-Huang» (1931), »An archæo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
