Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stern, Otto - *Stern, W. - Sternberg, Josef von - *Sterne, L. - Sterneder, Hans - *Sternheim, K. (Carl) - Sterzel, Fredrik (Fritz) Julius Christian - *Stettin - Stewart, James - Stevns, N. L. - *Sthamer, F. - *Stiedry, F. - *Stiernhielm, G. - *Stiernhöök, J. - *Stiernstedt, M. S. A. - Stieve, Friedrich - *Stiftelsen för Sverige och kristen tro - *Stifter, A. - Stiftsnotarie - Stigtomta - Stil (förkortning) - Stilb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Stern, W.—Stilb
924
der för studiet av molekylstrålar (se d. o.,
suppl.) och vunnit flera resultat av stort
teoretiskt intresse, bl. a. rörande fria atomers
inställning i ett magnetiskt fält, diffraktion
hos molekylstrålar och hastighetsfördelningen
bland molekylerna. Han har även arbetat
inom statistisk mekanik m. m. Sv. B-r.
*Stern, W., var prof, i Breslau till 1916
och i Hamburg 1916—33.
Sternberg [ty. uttal Jtä^nbärk, eng. [-stä’n-bög],-] {+stä’n-
bög],+} Josef von, nordamerikansk
filmregissör av österrikisk-judisk börd (f. 1894). S.,
som föddes i Wien, kom som barn till U. S. A.
Han ägnade sig småningom åt filmen och fick
till en början underordnade befattningar. Den
första framgången kom 1924 med »The
salva-tion hunters», som S. — därvid både regissör
och fotograf — själv finansierade. Under
stum-filmstiden iscensatte han därefter bl. a.
»Under world» (förbjuden i Sverige), »Sista
kommandot» (med Jannings) och »En natt i
hamn». Bland hans ljudfilmer märkes en rad
med Marlene Dietrich (se vidare d. o., suppl.)
i bärande roller, »Raskolnikov» samt »Cissy»
(med Grace Moore). S. författade scenariot till
Stillers sista film, »Brottets gata». R. A-g.
♦Ster ne, L. Hans »Letters» utgå vos 1935.
Monogr. av R. Maack, G. Joyce Hallamore
och F. Behrmann (samtliga 1936).
Sterneder [,ftä’r-], Hans, österrikisk
författare (f. 1889), folkskollärare, katolik,
skildrade i »Der Bauernstudent» (1921) sin
ungdoms- och bildningshistoria och i »Der
Son-nenbruder» (1922) landsvägens poesi och
svårmod. S. dras starkt åt det mystiska (romanen
»Der seltsame Weg des Klaus Einsiedel»,
1933, o. s. v.) och didaktiska men är en
tillförlitlig realist. R-n B.
♦Sternheim, K. (skall vara Carl), är efter
omvälvningen i Tyskland bosatt i Bryssel.
Sterzel, Fredrik (Fritz) Julius
Christian, rättslärd, ämbetsman (f. 1890
21/i), docent i straffrätt i Uppsala 1919, jur.
dr 1920. Efter tjänstgöring i domstolar och
lagstiftningsuppdrag var S. juridisk
rådgivare åt turkiska regeringen 1925—30. Han
blev hovrättsråd i Svea’ hovrätt 1929,
revisionssekreterare 1931, led. av Lagberedningen
1933 (skuldebrevslagstiftning) och justitieråd
1935. S. har utgivit »Bidrag till läran om
bedrägeribrottet» (1919; akad. avhj.
♦Stettin hade 270,747 inv. 1933. Reg.-omr.
S. omfattar, sedan reg.-omr. Stralsund
införlivats, 16,159 km2 med 1,235,290 inv.
Stewart [stjo’ot], James, nordamerikansk
filmskådespelare (f. 1912). S. började utbilda
sig till arkitekt men avbröt sina studier,
sökte kontakt med scenen och turnerade med
ett resande teatersällskap i U. S. A., innan
han 1935 kom till filmen. Han
uppmärksammades f. ggn i »Rose-Marie» och har sedan
haft roller i bl. a. »Hans fru och hans
sekreterare», »Storstaden lockar», »Mitt liv är en
dans», »Efter den gäckande skuggan» och
»Sjunde himmeln» (Jjudfilmsuppl.). R. A-g.
Stevns [stäuns], N. L., se Larsen Stevns,
även i suppl.
♦Sthamer, F., dog 1931.
♦Stiedry, F., är sedan 1933 ledare för
stats-operaorkestern i Leningrad.
♦Stiernhielm, G. Litt.: H. Schücks monogr.
om Vitt.-akad., II (1933); P. Wieselgren, »S:s
återupptäckta familjearkiv» (i Lychnos 1936).
♦Stiernhöök, J. Litt.: J. E. Almquist, »J.
S. och den yttre laghistorien» (i Uppsala
Univ.s Arsskr. 1934).
♦Stiernstedt, M. S. A., har vidare utgivit
romanen »De fyra marskalkstavarna» (1933),
reseskildringen »Ryskt» (1935) och »Spegling
i en skärva» (1936), en roman med ryskt
motiv. Hon var 1931—35 ordf, i Sv.
författare-fören. och blev 1936 sekr. i Samfundet De nio.
Stieve [JtFva], Friedrich, tysk
diplomat (f. 1884), tjänstgjorde under världskriget
som pressattaché i Stockholm, var sedan bl. a.
sändebud i Riga (från 1928) och blev 1932
avdelningschef i tyska utrikesministeriet.
Han har utvecklat ett flitigt utrikespolitiskt
författarskap och bl. a. utgivit en tysk uppl.
av Izvolskijs diplomatiska korrespondens (4
bd, 1924) samt ett par arbeten om samme
ryske diplomats insatser före och under
kriget (det förra övers, till sv. 1926, »Isvolski
och världskriget»). L-ts.
♦Stiftelsen för Sverige och kristen tro.
Biskop J. A. Eklund har från S:s början
varit ordf, i dess styrelse. Efter en ny
donation av brukspatron Kjellberg uppgår
stiftelsens kapital nu till nära 500.000 kr.
♦Stifter, A. Hans »Sämtliche Werke»
före-lågo färdiga 1928 i 21 bd. Nyare litt.: F.
Gundolf, »A. S.» (1931); J. Kühn, »S. als
Er-zähler» (1932); F. Matzke, »Die Landschaft in
der Dichtung S:s» (s. å.); G. Matthäus, »S:s
Erziehungsgedanken» (1933); U. Roedl, »A.
S.» (1936).
Stiftsnotarie, titel för stiftssekreterarens
närmaste man vid domkapitelsexpeditionen.
En s. tillsattes 1928 i Uppsala och en i Lund.
Sedan 1 juli 1937 finnas vid domkapitlet i
Lund 2 ord. s. samt vid vart och ett av övriga
domkapitel utom i Visby, där s. ej
förekommer, 1 ord. s. Vid domkapitlen i Uppsala
och Lund finnes dessutom 1 extra ord. s.
Tjänsterna tillsättas av domkapitlen. E. Spr.
Stigtomta, h jälplandningsplats på flygleden
Stockholm—Malmö, omkr. 12 km v. om
Nyköping; flygfält 650X550 m.
Stil, förk. för Svenska tonsättares
internationella licensbyrå (se d. o., suppl.).
Stilb, enhet för en ljuskällas ljustäthet
el. specifika ljusstyrka, d. v. s. ljusstyrkan
i en viss riktning, dividerad med produkten
av den strålande ytan och cosinus för
vinkeln mellan ytans normal och nämnda
riktning. Uttryckes ljusstyrkan i Hefnerljus och
ytan i cm2, fås ljustätheten is. Jfr
Elektrisk belysning, sp. 629. S. kan
till-lämpas på både egentliga ljuskällor och
sekundärt lysande ytor. Sv. B-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
