Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormskadeförsäkring - Stornoway - Storströmsbron - *Storuman - Storviks sulfit a.-b. - Stout, George Frederick - Strabismus - *Straff - *Strafflagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Stornoway—Strafflagstiftning
960
Turiststationen i Storlien med
utsikt mot Skurdalshöjden.
orsakats av regn, snö, hagel eller frost.
Försäkring kan meddelas på färdiga och väl
uppförda byggnader av alla slag ävensom på
däri förvarad lösegendom och varulager samt
på fabriksskorstenar, väderkvarnar och
vindmotorer. Till denna försäkringsform hör även
den kombinerade storm- och
hagelskadeför-säkringen, som avser att ersätta sådana
skador på växthus och drivbänksfönster samt
på växter, förvarade i växthus, som
uppkommit på samma sätt, som ovan angivits,
varvid dock försäkringen även omfattar direkta
skador, förorsakade av hagel. T. v. P.
Stornoway [stå’nocoéi], se L e w i s.
Storströmsbron, en mellan Masnedö och
Orehoved på Falster 1932—37 byggd
kombinerad väg- och järnvägsbro, vilken tills, m.
en liknande bro över Masnedsund
sammanbinder Själland och Falster. S. är en 3,211 m
lång högbro med tre genomseglingsöppningar
för sjöfarten (segelfri höjd 26 m); brobanan
är uppdelad i en enkelspårig
järnvägsförbindelse, en körbana om 5,6 m och en
kombinerad gång- och cykelbana, över Masnedsund
har samtidigt byggts en 200 m lång bro med
klaff. E. Hlr.
♦Storuman. 2. Stationssamhället blev 18
dec. 1936 municipalsamhälle; 998 har, därav
778 har land, 663 inv. (1937).
Postdiligens-förbindelse med Stensele och Umfors.
Storviks sulfit a.-b., se Hammarby.
Stout [ståut], George Frederick,
engelsk filosof (f. 1860), prof, i S:t Andrews
1903—36, utgivare av Mind 1891—1920. S.
har skrivit i Mind och Proceedings of the
Aristotelian Society samt bl. a. »Analytic
psychology» (2 bd, 1896), »A manual of
psy-ohology» (1898; 4:e uppl. 1929), »Studies in
philosophy and psychology» (1930) och »Mind
and matter», I (1931). Bjstm.
Strabi’smus, se Skelning.
♦Straff. I det svenska straffsystemet har
genom lagstiftning 1935 införts en ny
straffart, ungdomsfängelse (se d. o., suppl.).
Påföljd enl. strafflagen kap. 2 § 19 och vissa
andra påföljder av personlig innebörd
avskaffades 1936 (se Påföljd, suppl.). R. B-l.
♦Strafflagstiftning. Tyskland och Frank
rike stå f. n. i förgrunden bland de
främmande länder, som arbeta på en reform av
sin s. I Tyskland ha framlagts officiella
förarbeten till ny strafflag, präglade av deu
nationalsocialistiska statsuppfattningen men
även av moderna straffrättsliga reform tan
kar; se »Bericht iiber die Arbeit der
amt-lichen Strafrechtskommission», utg. av F.
Gürtner (2:a uppl. 1935). Åtskilligt av
reformplanerna har redan genomförts genom
partiella ändringar i strafflagen av 1871,
vilken emellertid ännu (1937) gäller i stort
sett. I Frankrike framlades 1934 för senaten
och deputeradekammaren ett fullständigt
förslag till ny strafflag, innebärande en ganska
försiktig modernisering av den ålderdomliga
franska straffrätten. — I Sverige har arbetet
på en samlad reform av s. legat nere efter
prof. Thyréns död 1933. Justitieministern
har emellertid 1937 erhållit bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för fullständig
omarbetning av de delar av strafflagen, som
avse förmögenhetsbrott. Talrika partiella
strafflagsreformer ha under senare år
genomförts, i synnerhet genom ny lagstiftning om
straff för utpressning (se d. o., suppl.)
1934, om ungdomsfängelse (se d. o.,
suppl.) 1935, om avskaffande av vissa
straffpåföljder (se Påföljd, suppl.) 1936 samt
1937 om ändring av talrika straffarter, om
bötesstraffs verkställighet och förvandling (se
Strafförvandling, suppl.), om
tvångs-uppfostran samt om förvaring och
internering. R. B-l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
