Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Studiecirklar - *Studielån, Statens räntefria - Stukgräns - *Stumme, H. - *Stumpf, C. - Stuntman - *Sture, Nils Bosson, Sten Gustavsson, Sten Svantesson och Svante Nilsson - *Stureby - *Sturekrönikorna - Sturtevant, Alfred Henry - *Stuteri - *Stuteriöverstyrelsen - *Stuttgart - Stutz, Georg Ulrich - *Styffe, K. - Styrd valuta - Styrgaller - *Styrinrättning - Stürmer, Der - *Styrningsmedel - *Styrsö - *Stående armé - *Ståhlberg, K. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Studielån—Ståhiberg
984
bd. 1 (1936; huvudred. S. Hansson), och
Folklig Kultur (1936 ff.; utg. av de samverkande
bildningsförbunden). F. Hj-t.
*Studielån, Statens räntefria. T.
o. m. 1937 ha utdelats 3,388 fortsatta och
2,155 nya lån. Studielånefonden uppgick
1936 till 3,548,225 kr.
Stukgräns, se Hållfasthet, suppl.
*Stumme, H., dog 1936.
*Stumpf, C., dog 1937.
Stuntman [sta’ntmän], eng., filmterm av
amerikanskt ursprung (möjl. av stunt, i
betydelsen föreställning). S. är ställföreträdare
för filmskådespelaren vid riskabla
inspelningar, i fysiskt påfrestande situationer och
livsfarliga uppgifter, som rollen kräver, t. ex.
vid flygolycka. R. A-g.
*Sture, Nils Bosson, Sten Gustavsson,
Sten Svantesson och Svante Nilsson,
se även L. Sjödin, »Arvid Siggessons
brevväxling» (»Gamla papper ang. Mora socken»,
2, 1937).
*Stureby hade 2,292 inv. 1936.
Vårdhemmet S. fullbordades och togs i bruk s. å.;
710 platser (374 för försörjnings- och 336 för
vårdhemsklientel). 287 vårdhemsplatser äro
godkända som sjukplatser för kroniskt sjuka.
Förvaltningen är gemensam med
Gammel-byns ålderdomshem, som har plats för 260
åldringar.
*Sturekrönikorna, se även E. Lönnroth i
Scandia 1933.
Sturtevant [stè’tevänt], Alfred H e n r y,
nordamerikansk ärftlighetsforskare (f. 1891),
sedan 1928 prof, vid California institute of
technology. S., som tillhört Th. H. Morgans
(se d. o., suppl.) forskargrupp, har lämnat
talrika viktiga bidrag till Drosophila-arternas
genetik och systematik samt medarbetat i
flera av de böcker och monogr., som utgivits
av Morgan. Han har även bearbetat
Oeno-Hmra-problemet. O. H-n.
*Stuteri. I Sverige finnas även flera
privata s., särskilt ardennerstuterier (se
Belgiska hästen och Faleberg, båda i
suppl.). Det största inom fullblodsaveln är
Knutstorp i Malmöhus län.
*Stuteriöverstyrelsen upphörde 1933. Den
har ersatts med en stuteribyrå i
Lantbruks-styrelsen (se d. o., suppl.).
*Stuttgart. Sedan ett stort antal förorter
inkorporerats under de senaste åren,
beräknades staden 1937 ha omkr. 445,000 inv. Gamla
slottet återuppfördes 1933—34. S:s
rundradiosändare har flyttats till Mühlacker (se
d. o., suppl.). — Se även B o s c h, R. A.,
suppl.
Stutz [/tots], Georg U 1 r i c h, tysk
rättslärd (f. 1868), av schweizisk börd, prof, i
Freiburg im Breisgau 1896, i Bonn 1904 och i
Berlin 1916. Som forskare har S. ett mycket
stort anseende. Han har framför allt
behandlat kyrkorättens historiska utveckling, varvid
han bl. a. undersökt germanska inflytelser
på medeltida kyrkorätt. Av hans rika
produk
tion må nämnas »Geschichte des kirchlichen
Benefizialwesens» (1895), »Die Eigenkirche»
(s. å.; jfr även S., »Eigenkirche, Eigenkloster»,
i »Realencyklopädie für protestantische
Theo-logie und Kirche», 3:e uppl., bd 23, 1913) och
»Die päpstliche Diplomatie unter Leo XIII.»
(1926). Han är utgivare av de germanistiska
och kanonistiska avd. av Zeitschrift der
Sa-vigny-Stiftung für Rechtsgeschichte och av
serien »Kirchenrechtliche Abhandlungen»,
som han startade 1902. Ä. M.
*Styffe, K. Genom testamente av fru
Amalia S. (1845—1934) har Knut och Amalia
Styffes stipendiefond stigit till 200,000 kr.
Styrd valuta, se Myntfot, suppl.
Styrgaller, elektrotekn., se Galler, suppl.
*Styrinrättning. Automobiler styras i regel
genom vridning av framhjulen.
Vridningsrö-relsen erhålles från ratten, som genom ett
kuggsegment påverkar styrarmen. Från
denna utgår en arm till en av de tappar, på
vilka framhjulen äro fästa. Framhjulen äro
sinsemellan förenade med en s. k.
parallellstång, med vilken vridningsrörelsen kan
överföras till båda hjulen. De kurvor framhjulen
beskriva måste ha ett gemensamt centrum.
Den kuggväxel, som överför rörelsen från
ratten till styrarmen, göres delvis
självhäm-mande för att hindra, att stötarna från
vägbanan fortplantas till ratten (se S t ö t d ä
m-pare, suppl.). Ofta nyttjas variabel
utväx-ling, särskilt när isnäckväxel förekommer i
st. f. kuggsegment. N. G-n.
Stürmer [Jty’rmor], Der, se S t r e i c h e r,
J., suppl.
*Styrningsmedel. På vissa projektiler, t. ex.
flygbomber (se F 1 y g b o m b, även i suppl.)
och vinggranater (se d. o.), utgöres s. av
vingar. Dessa verka som fjädrarna på en pil
eller ge en roterande rörelse åt projektilen,
varigenom denna går med spetsen före, d. v. s.
styr. R. Å.
*Styrsö. 1. Känsö karantänstation har
upphört.
*Stående armé. De stater, som i
fredsfördragen efter världskriget ålades att icke
till-lämpa allmän värnplikt, ha samtliga åter
infört värnpliktsarméer, även om vissa, t. ex.
Ungern, ännu icke off. tillkännagivit detta.
Den enda europeiska stat, som ännu har s.,
är England. — På grund av nödvändigheten
att ständigt disponera över trupp, beredd att
avvärja strategiskt överfall (se d. o., suppl.),
har i flera stater den stamanställda (värvade)
personalen starkt ökats (jfr Frankrike
och Schweiz, försvarsväsen, båda i suppl.).
Härtill har även bidragit, att den alltmer
komplicerade krigsmaterielen kräver personal
med långvarig utbildning för att rätt kunna
utnyttjas. I Frankrike har diskuterats att
vid sidan av värnpliktsarmén uppsätta en s.,
särskilt avsedd för gränsskyddet. C. A. E.
*Ståhlberg, K. J., är led. av lagberedningen
sedan 1926 och tillhörde riksdagen 1930—33.
Vid presidentvalet febr. 1937 erhöll S. i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
