Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surbiton - Surpalite - Surrealism - *Surte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Surbiton—Surte
998
Surbiton [s5’bitn], stad i
grevsk. Surrey, s. ö. England,
på s. stranden av Thames, s. v.
förort till London; 29,396 inv.
(1931). Centrum för roddsport
och segling.
Surpallte, se Stridsgaser,
suppl., sp. 971.
Surrealfsm [syr-], »det
över-verkligas konst», nutida
riktning i bild- och
skaldekonsten, för vilken konstskapandets
uppgift är att ge uttryck åt
det undermedvetna själslivets
innehåll. Historiskt sett är s.
släkt med mysticism,
symbolism, expressionism, kubism,
absolut måleri och liknande
riktningar. S. går dock längre än
dessa och kräver, stödd på den
Freudska skolans
psykoanalytiska teorier, absolut frihet för
konstnären att hämta nya värden,
estetiska och moraliska, ur det undermedvetnas
drifter, drömmar och hallucinationer. Särskilt
beträffande den moderna bildkonsten finnas
flera meningar om vad som skall kallas s.
I måleriet började Kandinskii omkr. 1910
upplösa den konkreta formen i strävan efter
ett abstrakt uttryckssätt och påverkade
snart utvecklingen, främst i Tyskland (F.
Marc, P. Klee o. a.) i riktning mot en
färgkonst, skapad av element ur
självförsjunkan-dets drömvärld. Typiska representanter för
denna uppfattning om konstens subjektiva,
individuella natur äro ryssen M. Chagall,
tysken Max Ernst, spanjorerna Joan Mirö och
Salvador Dali samt svensken Gunnar
Lö-berg. I Frankrike, där s. fått sitt namn
hu-vudsakl. som litterär företeelse, fick skriften
»Les peintres cubistes» (1913) av G.
Apolli-naire (se d. o., suppl.) stor betydelse även för
surrealistiska, kollektivistiskt framträdande
skolor inom bildkonsten. Perioden 1913—17
i De Chiricos av klassisk konst påverkade
fantasimåleri är utpräglat surrealistisk. Ett
svenskt målarkollektiv med s. på sitt
program är Halmstadgruppen, bildad 1929 (till
den höra bl. a. målarna Stellan Mörner, W.
Lorentzon och Erik Olson). E. L-k.
Inom litteraturen har s. sedan 1924
företrätts främst av en sluten grupp i
Frankrike, som sett sin uppgift i att strängt
underkasta sig det undermedvetnas diktamen;
resultatet har blivit lyrik och prosatexter av
improviserad karaktär. Riktningens ledare,
André Breton, som skrivit »Manifeste du
surréalisme» (1924), är en djärv teoretiker och
en bisarr lyriker, som söker en dold mening
i livets skenbara tillfälligheter. Av betydelse
är vidare Paul Eluard med sina genomlysta
kärleksdikter samt rumäniern Tristan Tzara
med sin nattliga, elementära poesi. I Sverige
ha G. Ekelöf i »Dedikation» (1934; dikter)
samt A. Lundkvist i »Nattens broar» (1936;
»Fjättrat liv.» Målning av Axel Olson (Halmstadgruppen).
dikter) och i uppsats om Breton i Bonniers
Litterära Magasin 1935 visat anknytning till
s. — Om surrealistisk film se F il m v äs e n,
suppl., sp. 78. A. L-t.
Litt.: H. B. Mahrt, »Modernismei» (1931)-r
H. Klumpp, »Abstraktion in der Malerei»
(1932); M. Raymond, »De Baudelaire au
surréalisme» (1933); A. Breton, »Qu’est-ce que le
surréalisme?» (1934); »Surrealism», utg. av
H. Read (1936).
♦Surte. A.-b. S.-Liljedahl ökade 1937
aktie-kap. till 3,600,000 kr.; tills. 650 arb., årligt
tillv.-värde 7 mill. kr.
»Vid ensamhetens klippa.» Målning av Esaias Thorén.
(Halmstadgruppen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
