Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sverige - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Sverige (Befolkning—Näringar)
1028
mlat. formen Suecia. Denna återfinnes i sp.
och port. Suecia och it. Svezia. Da. och no.
ha utom formen Sverige även parallellformen
Sverrig, no. landsmål även Sverike. Isl. har
det gamla namnet Svipjod. Andra
benämningar äro eng. Sweden (om andra, äldre eng.
former se G. Langenfelt i Neuphilologische
Mitteilungen, 33, 1932), ty. Schweden, boll.
Zweden, fr. Suède, ung. Svedorszåg, lett.
Zviedrija, lit. Svedija, nygrek. Suedia, tjeck.
Svédsko, serbokroat. Svedska, ry. och bulg.
Sjvetsija, turk. Isveg, kin. Sui den, jap.
luiden. A. A-t.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning ......... 1027
Näringar ......... 1027
Kommunikationer..... 1029
Myntväsen ........ 1029
Statsfinanser ...... 1 29
sp.
Försvarsväsen......... 1029
Sport och idrott...... 1041
Författning ........ 1045
Rättskipning ....... 1045
Historia............ 1045
Befolkning. S. hade 1 jan. 1937 6,266,888
inv. (3,100,534 män och 3,166,354 kvinnor).
Av dessa bodde 4,070,447 (65,o %) på
landsbygden och 2,196,441 (35,o %) i städerna.
Folkmängd 1 jan. 1937, länsvis.
Stockholms stad ..................... 543,785
Stockholms län ...................... 272,003
Uppsala län ......................... 139,086
Södermanlands län ................... 189,419
Östergötlands län ................... 312,252
Jönköpings län ...................... 237,085
Kronobergs län ...................... 153,741
Kalmar län ........................ 231,195
Gotlands län ......................... 58,121
Blekinge län ........................ 145,745
Kristianstads län ................... 248,291
Malmöhus län ........................ 521,353
Hallands län ........................ 152,434
Göteborgs och Bohus län ............. 472,626
Älvsborgs län ....................... 323,351
Skaraborgs län ...................... 239,574
Värmlands län ....................... 272,557
Örebro län .......................... 219,202
Västmanlands län .................... 163,022
Kopparbergs län ..................... 248,482
Gävleborgs län ...................... 279,956
Västernorrlands län ................. 281,684
Jämtlands län ....................... 136,510
Västerbottens län ................... 216,499
Norrbottens län ..................... 208,915
Hela riket 6,266,888
Folkökningen stannade 1936 vid 2,6 °/Oo
samt överskottet födda över döda vid 2,2 °/Oo
(födelsetalet 14,2 och dödstalet 12,o).
Folk-bjltet med främmande länder har visat
in-flyttningsöverskott. Folkmängden ökades 1936
i 14 län, Stockholms stad inräknad, men
minskades i 11 län. Födelseunderskott förelåg
då i 2 län. Giftermålstalet, som enl. senast
publicerad statistik 1931—34 var i årsföljd
6,97, 6,75, 7,oo och 7,73 °/oo, steg 1935 till 8,20
och 1936 till 8,51 °/Oo, detta senare det högsta
som i S. registrerats sedan 1825, då det var 8,60.
Jfr Födelsefrekvens och
Gifter-målefrekvens, båda i suppl. H. G-n.
Näringar. Av hela folkmängden tillhörde
1930 39,4 % yrkesgruppen jordbruk med
binäringar, 35,7 % industri och hantverk, 18,2 %
handel och samfärdsel samt 6,7 % allmän
förvaltningstjänst och fria yrken.
Jordbruket (med binäringar) livnärde
1930 omkr. 2,400,000 pers. Under senare år
har S. i stort sett blivit självförsörjande
beträffande brödsäd och har vissa år även haft
ett betydande överskott. Att detta varit
möjligt trots rådande jordbrukskris får
tillskrivas statsmakternas ingripande (se
Spann-målsreglering och 1 n m a 1 n i n g, båda
i suppl.). En betydande förskjutning från
rågodling till den mera givande veteodlingen
har ägt rum. Vetet upptog 1936 en areal
av 281,051 har (226,816 har 1927), rågen
214,516 (resp. 276,004) har. Sedan
avkaet-ningsrikare vårvetesorter av utmärkt
kvalitet (hög glutenhalt och god bakningsförmåga)
framställts, har odlingen kraftigt ökats.
1936 upptog vårvetet 69,263 har av den
totala vetearealen (31,805 har 1927). De flesta
av jordbrukets produktionsgrenar åtnjuta f. n.
(1937) statligt stöd (se Stödåtgärder
för jordbruket, suppl.). Av stor
betydelse är även jordbrukets ekonomiska
för-eningsrörelse (se
Lantmannakooperation, även i suppl.). G. Rbg.
Inom bergsbruket har
järnmalmsbrytningen åter stigit till 1929 års nivå (11,23
mill. ton 1936). Även brytningen av andra
malmer har stigit sedan 1931. Sålunda brötos
1936 15,330 ton silver- och blymalm, 5,460 ton
kopparmalm och 134,200 ton svavelkis.
Guld-malmsbrytningen nådde 1935 ett maximum
med 307,231 ton. Anmärkningsvärd är
sinter-produktionens kraftiga ökning (se Sin
t-ring, suppl.). Tackjärnstillv. var 1936
587,760 ton och tillv. av ferrolegeringar 43,980
ton. Götmetallproduktionen var 1936 977,360
ton och tillv. av handelsfärdigt smitt och
valsat järn och stål 687,000 ton. Skelleftefältets
exploatering (se Bolidens gruva och
Rönnskär, båda i suppl.) har medfört en
kraftig ökning av tillverkningssiffrorna för
olika produkter, ss. guld (6,803 kg 1935),
silver (18,941 kg s. å.), raffinadkoppar (9,550
ton 1936), arseniktrioxid (8,650 ton s. å.) och
svavel (19,620 ton s. å.); tillv. av aluminium
upptogs 1934 (produktion 1936 1,800 ton).
Stenkolsbrytningen uppgick 1936 till 455,846
ton, den högsta någonsin brutna kvantiteten.
— Industriens huvudgrupper hade 1935
följ, antal arbetsställen och anställda samt
salutillverkningsvärden:
Antal [-arbetsställen-]
{+arbets-
ställen+}
Antal anställda [-Salutillverkningarnas-] {+Salutillverk- ningarnas+} värde mill. kr.
1. Malmbrytning och
metallindustri ........ 3,910 183,895 1,659,7
2. Jord- och
stenindustri .................. 1,280 37,460 179,4
3. Träindustri ....... 3,031 63,041 395,s
4. Pappers- och
grafisk industri ......... 1,161 62,788 698,8
5. Livsmedelsindustri 4,433 52,286 1,250,7
6. Textil- och
beklädnadsindustri ............ 953 80,623 603,1
7. Läder-, hår- och
gummivaruindustri 614 25,570 202,8
8. Kemisk-teknisk
industri .................. 441 16,042 263,9
9. Kraft-,
belysnings-och vattenverk .... 854 10,176 221,8
16,677 531,881 5,475,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
