Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sveriges grossistförbund - *Sveriges hantverksorganisation - Sveriges kommunaltjänstemannaförbund - *Sveriges kommunistiska parti - Sveriges kontoristförening - Sveriges kristliga bildningsförbund (S. K. B.) - Sveriges kristliga gymnasiströrelse - Sveriges kristliga seminariströrelse - Sveriges kyrkosångsförbund - *Sveriges köpmannaförbund - *Sveriges körförbund - *Sveriges liberala parti - Sveriges moderata kvinnoförbund - Sveriges nationella förbund - *Sveriges nationella ungdomsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Sveriges hantverksorganisation— Sveriges nationella ungdomsförbund
1052
med en 1936—37 verkställd reorganisation.
S. ägnar sig även åt frågor rörande
grosshandelns ställning på hemmamarknaden, särskilt
förhållandet till detaljhandel oeh fabrikanter.
Dess organ heter nu Svenskt Affärsliv. K. H. A.
♦Sveriges hantverksorganisation hade 1937
omkr. 300 föreningar med omkr. 19,500 medl.
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, en
1936 stiftad riksorganisation för tjänstemän,
vilka äro anställda i svensk
kommunalförvaltning eller annan offentlig myndighet än till
staten hörande verk och institutioner och
vilkas tjänster ej äro av tillfällig natur. S. är
en opolitisk sammanslutning av lokala
föreningar av dylika tjänstemän. Det omfattar
de förutvarande Riksförbundet av
kommunaltjänstemän i svenska städer (jfr d. o.),
Svenska kommunaltjänstemannaförbundet
(väsentligen landsortsstädernas tjänstemän),
Göteborgs tjänstemannaförbund, vissa
tjänstemannaföreningar i Stockholm (förut
sammanhållna genom Stockholms samarbetsnämnd) m. fl.
Schg.
♦Sveriges kommunistiska parti erhöll vid
riksdagsmannavalet 1936 96,500 röster.
Antalet mandat ökades från 2 till 5. — Den
splittring av partiet, som försiggick 1929,
hade till följd, att den uteslutna s. k.
Kil-bomsriktningen konstituerade sig som ett
nytt parti, benämnt Sveriges
socialistiska parti. Detta räknade 127,800 röster
vid riksdagsmannavalet 1936. Antalet
mandat i A. K. blev då 6; i F. K. förfogade detta
parti över 1 mandat (T. Nerman). — På våren
1937 uppstod en sprängning av partiet. K.
Kilbom avsattes då som red. för Folkets
Dagblad och efterträddes av N. Flyg, som
även blev partiets ledare. Kilbom och hans
meningsfränder uteslötos. En del medl.
över-gingo till Sveriges socialdemokratiska
arbetareparti. Exakta uppgifter om nu nämnda
partiers medlemsantal föreligga icke. S. H.
Sveriges kontoristförening, se
Kontoristföreningar, även i suppl.
Sveriges kristliga bildningsförbund (S. K.
B.), en samarbetsorganisation, bildad 1931
mellan en rad kyrkliga och frikyrkliga
ungdoms- och bildningsorganisationer. Till S.
äro f. n. anslutna följ, organisationer:
Sveriges kyrkliga bildningsförbund, Svenska
baptisternas ungdomsförbund, Metodistkyrkans
ungdomsförbund, K. F. U. K:s och K. F. U. M:s
studieförbund, Svenska folkskolans vänner
och Fria kristliga seminarist- och
lärarförbundet. Hela medlemsantalet uppgår till ung.
135,000, antalet studiecirklar till 1,200 och
bibliotek till 800. Förbundets ordf, är f. n.
(1937) biskop T. Bohlin. G. S-t.
Sveriges kristliga gymnasiströrelse bildades
1924 som riksorganisation för det kristliga
gymnasistarbete, som bedrivits sedan 1900.
S. är anknuten till Sveriges kristliga
studentrörelse. Verksamheten bedrives på tre
manliga och en kvinnlig avd. med styrelser i
Uppsala och Lund. Avd. anordna årl. flera
gymnasistmöten. S. omfattar 1937 56
gymnasietförbund med omkr. 1,600 medl. samt
har två resesekr. och en tidskrift
(Gymnasisten). H-y J-n.
Sveriges kristliga seminariströrelse utgör
en gren av den kristliga studentrörelsen. Den
har till syfte att stärka den kristna
gemenskapen bland eleverna vid rikets seminarier.
Rörelsen har ung. 1,000 medl. och lokalavd.
vid de flesta seminarier. Sedan 1908 hållas
varje sommar möten, till vilka seminarister
från hela landet samlas. S. har egen
resesekr., som samtidigt är ungdomssekr. i
Diakonistyrelsen. G. S-t.
Sveriges kyrkosångsförbund, se K y r k
o-sångsrörelsen, suppl.
♦Sveriges köpmannaförbund hade 1937 omkr.
150,000 medl. S. representerar även de
svenska köpmännen i skandinaviska och
internationella detaljhandelsorganisationer. Dess
undervisningsverksamhet, som är
statsunderstödd, bedrives numera av det 1936
inrättade Köpmannainstitutet, för vilket
särskild byggnad är under uppförande i
Stockholm. K. H. A.
♦Sveriges körförbund. Förste
förbundsdiri-gent är sedan 1935 V. Lundqvist.
♦Sveriges liberala parti uppgick 1934 i det
då nybildade Folkpartiet (se d. o., suppl.).
Sveriges moderata kvinnoförbund bildades
1915 och angav som sitt syfte att trygga
svenska folkets frihet och nationella bestånd
samt dess fostran på kristlig grund till ett
sedligt folk. Förbundet ville bibringa
kvinnorna kunskap i nationella och sociala frågor
och lära dem att till samhällets gagn bruka
sina lagliga rättigheter. S. har bedrivit
politisk upplysningsverksamhet i samarbete med
högerpartiet samt intresserat sig för sociala
frågor och socialt arbete. 1937 upplöstes
förbundet och sammanslogs med Allmänna
val-mansförbundets kvinnoorganisation. L. K.
Sveriges nationella förbund bildades i maj
1935 genom en organisatorisk ombildning av
Sveriges nationella
ungdomsförbund och nationella förbund.
Organisationens ordf, är sedan 1932 lektor
Elmo Lindholm, Örebro. Vid
riksdagsmannavalet hösten 1936 uppställde S. egna
kandidater i 22 valkretsar och samlade omkr.
28,000 röster men fick ingen kandidat vald.
S. söker skapa opinion för en nationellt och
socialt betonad politik. Förbundet förfogar
sedan 1937 över egen studiegård, Skoga, i
Östergötland. Dess organ är Nationell
Tidning. S. har inlett ett nära samarbete med
besläktade organisationer, särskilt det av fil.
lic. P. Engdahl ledda Riksförbundet det nya
Sverige, som sedan hösten 1937
organisatoriskt förenats med S. — Litt.: Th. Grafström
och S. B:son Natt och Dag, »Med vår
organisation i fält» (1937). Th. G.
♦Sveriges nationella ungdomsförbund
ändrade i juni 1934 sitt namn till Sveriges
nationella ungdomsförbund och nationella förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
