Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Svir - *Svjatopolk-Mirskij - *Svoboda, F. X. - Svårantändlig - Svängningskrets - Svärm - *Syberg, Chr. F. V. H. - *Sydafrikanska partiet - *Sydafrikanska unionen - Befolkning - Näringar - Statsfinanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Svjatopolk-Mirskij—Sydafrikanska unionen
1062
ras härifrån, blir ett tidigare planerat
kraftverk, Svir I, obehövligt. E. Upk.
♦Svjatopolk-Mirskij. D. P. S. är numera
bosatt i Ryssland. Av hans senare arbeten
finnes på eng. »The intelligentsia of Great
Britain» (1935).
♦Svoboda, F. X., har vidare bl. a. utgivit
romanerna »Daniel v jämè Ivové» (Daniel i
lejonkulan; 1936), »Pokusenf» (Frestelsen;
s. å.), »Stopy v utichlé krajinè» (Steg i
lugna nejder; s. å.), »Vråti se?» (Vänder man
åter?; 1937), »Prohlubnè tajemstvl» (Djupens
hemlighet; s. å.), novellsamlingarna
»Nej-sladsl ovoce» (De sötaste frukterna; 1936),
»Chyträci a dobräci» (Slughuvuden och
beskedligt folk; 1937) och diktsamlingen
»Ve-cernl zvon» (Aftonringningen; 1935). C. T-1.
Svårantändlig, brandteknisk term, nyttjad
dels om sådan beklädnad på byggnadsdel
av brännbart material, att byggnadsdelen
förmår hindra uppkomsten av »gryende brand»
(se nedan) under viss kort tid, dels om sådan
byggnadsdel av brännbart material,
som på grund av sina inneboende egenskaper,
eldskyddsbehandling eller annan orsak
likaledes förmår hindra uppkomsten av gryende
brand viss kort tid, och slutligen om sådant
brännbart material, som genom
upphettning visserligen kan antändas och brinna
vidare i vanlig luft men som på grund av sina
inneboende egenskaper eller
eldskyddsbehandling icke förmår att av sig självt brinna
vidare, sedan upphettningen avslutats. Med
»gryende brand» förstås det utvecklingsskede
vid en brands uppkomst, som börjar, då det
av en eldkälla antända materialet antändes,
och slutar, då materialet förmår att av sig
självt brinna vidare. Eldskyddspreparaten
äro färger eller vätskor, med vilka brännbart
material, t. ex. trä, genom indränkning (ev.
helimpregnering) eller bestrykning kan göras
svårantändligt. För godkännande provas
sådana preparat enl. en av Statens
provnings-anstalt utarbetad metod. R. Schl.
Svängningskrets, en elektrisk strömkrets,
som innehåller induktansspolar och
konden-satorer. En genom en dylik krets passerande
växelström innebär en periodisk uppsamling
av växelvis elektromagnetisk energi i
spolarna och elektrostatisk energi i
kondensato-rerna(jfr Elektriska svängningar).
Detta gäller såväl i det fall, att effekten
levereras från en yttre växelströmskälla med
en viss frekvens (påtryckt
svängning), som då växelströmmen alstras genom
ett utjämningsförlopp inom kretsen, varvid
en fri svängning uppstår med en
frekvens (e g e n f r e k v e n s e n), som
bestämmes av kretsens konstanter (självinduktion
och kapacitet), och med en av förlusterna
betingad dämpning av svängningsamplituden.
Om en yttre energikälla, vars frekvens
sammanfaller med kretsens egenfrekvens, får
sända ström genom en svängningskrets,
råder resonans (se d. o.). Jfr S p ä n-
ning sresonans och
Strömresonans, båda i suppl. F. D-n.
Svärm, fys., dets. som skur (se U 11 r
a-strålning, suppl.).
♦Syberg, C h r. F. V. H. Monogr. av P
Uttenreiter (1935).
♦Sydafrikanska partiet. Det av Smuts
ledda s. sammanslogs 1934 med Hertzogs
nationalistiska parti (se Sydafrikanska
unionen, historia, nedan).
♦Sydafrikanska unionen. Befolkningen
uppgick vid 1936 års folkräkning till 9,530,649
inv. och hade sedan 1921 ökats med 37,6 %.
Antalet vita 1936 var 1,993,734.
Folkmängden inom S:s provinser utgjorde s. å.:
Totalbefolkning Därav vita
Cape of Good Hope ... 3,522,231 789,293
Natal .................. 1,940,552 189,867
Transvaal .............. 3,301,016 815,537
Oranjefristaten .......... 766,850 199,037
Invandringen har ökats under senare år:
1935 invandrade 51,141 pers, och utvandrade
38,697 pers.
Näringar m. m. Veteodlingen har under
senaste år ökats betydligt, särskilt i
Oranjefristaten, medan majsodlingen visar stora
växlingar. Bergsbrukets produktion
värderades 1935 till 84,1 mill. pd st., därav guld 76,5
mill. och diamanter 2,2 mill. pd st.
(sydafrikansk valuta). Brytningen av järn-,
tenn-och krommalm börjar numera få ekonomisk
betydelse. Elektrifieringen har under
senare-år gjort betydande framsteg.
Exporten värderades 1936 till 114,2 mill..
sydafrikanska pd st., därav guld 81,8 mill.,.
ull 9,9 mill., diamanter 2,5 mill., hudar och
skinn 1,9 mill., och importen till 86,3 mill. pd
st. Exporten till Storbritannien värderades
s. å. till 93,2 mill. pd st. och importen
därifrån till 36,6 mill. pd st. Om handeln med
Sverige se nedan, Förbindelser med Sverige.
Kapstaden är numera ändpunkt för en
flyglinje från London; de flesta större städerna
äro dessutom förenade genom
lufttrafiklinjer. 1936 funnos 241,705 motorfordon.
S:s nationalflagga är avbildad på pl. vid
Flagga. S. F.
Statsfinanser. Unionsinkomsterna
uppskattades enl. budgeten för april 1936—mars 1937
till 37,75 mill. sydafrikanska pd st., varemot
svarade utgifter av 36,48 mill. pd st. (därav
6,46 mill. unionsbidrag till provinserna). Blandi
inkomsterna märktes inkomstskatt 10,14 milL
pd st., vinststegringsskatt på guld 4,79 mill.,.
tullar 8,96 mill., acciser 2,32 mill., räntor 2,24
mill., post, telegraf och telefon 4,51 mill. etc..
De största utgifterna åtgingo till
statsskulden, 5,61 mill. pd st., den allmänna
statsförvaltningen, 10,99 mill. (därav försvaret 1,36
mill.), undervisningsväsendet, 1,07 mill.,
jordbruket, 2,32 mill., understöd åt jordbrukare,
2,22 mill., post, telegraf och telefon, 3,44 mill.,
etc. — Unionens statsskuld angavs till 251,o
mill. pd st. i april 1936. — Centralbanken
innehade 24,4 mill. pd st. i guld vid utgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
