Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Södertörn - Södra Kalmar läns folkhögskola - Södra Kinnekulle järnväg - *Södra kontraktet - *Södra Ljunga - *Södra Möre domsaga - *Södra Råda - *Södra skånska infanteriregementet - Södra Sveriges potatisodlares centralförening - Södra Sveriges sjuksköterskehem - *Södra Säm - Södra Ångermanlands folkhögskola - *Sölvesborg - *Sömnmedel - *Sörensen, A. E. - *Sörensen, H. I. - *Sörensson, P. K. - Sörman, Py - *Sörmlandsposten - Sötlupiner - *Sövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Södra Kalmar läns folkhögskola—Sövning
1078
turhistoriska förenings i Södertälje
årsberättelse 1928).
Södra Kalmar läns folkhögskola,
benämning på Högalids (se d. o.) folkhögskola.
Södra Kinnekulle järnväg, en 1924 för
trafik (ej persontrafik) öppnad järnväg mellan
Källby (på Kinnekulle—Lidköpings järnväg)
och Kinne-Kleva. S., som äges av
Lidköpings stad, har en längd av 9 km och 0,891 m
spårvidd.
*Södra kontraktet, öja, Hamra, Vamlingbo
och Sundre förenades 1 jan. 1937 till ett
pastorat.
*Södra Ljunga. I gamla prästgården, som
låg vid S. kyrka, föddes P. H. Ling 15nov. 1776.
På 100-årsdagen av Lings födelse restes där
en bautasten över honom. Prästgården
flyttades sedan till byn Sommarsäte (ett par km
från kyrkan). 1937 igångsattes en insamling
för att vid högtidlighållandet 1939 av
100-års-minnet av Lings död återställa byggnaden i
dess ursprungliga skick invid kyrkan. Å. S-n.
*Södra Möre domsaga har numera även
tingsställe i Nybro.
*Södra Råda är annexförsamling till
Am-nehärad i Skara stift och bildar ej eget
pastorat utan ingår i Amnehärads och S. pastorat.
*Södra skånska infanteriregementet tillhör
sedan 1937 I:a arméfördeln.
Södra Sveriges potatisodlares
centralförening, se Lantmannakooperation,
suppl., sp. 1163.
Södra Sveriges sjuksköterskehem, se
Sjuksköterska, sp. 955.
• *Södra Säm bildar sedan 8 aug. 1931 tills,
m. Gällstad en kyrklig samfällighet.
Södra Ångermanlands folkhögskola, se
H ol a.
*Sölvesborg, stad, har 4,008 inv. (1937). S:s
stads- och landsförsamlingar utgöra numera
en kyrklig samfällighet.
*Sömnmedel. Bland nyare preparat, som
vunnit större användning, märkes barbi
tur-syrederivatet evipan
(metyl-cyklohexenyl-N–metylmalonylkarbamid), som på grund av
sin snabba nedbrytning i organismen är av
kortvarig verkan och därför lämpar sig väl
som insomningsmedel och för att framkalla
några timmars sömn utan efterverkningar.
U. v. E.
*Sörensen, A. E., avgick 1935 från
rektors-och lektorsbefattningarna. Hon har deltagit
i redigeringen av »Folkskolans läsebok» och
tills, m. K. Nordlund och S. Wikberg utgivit
»Arbetssättet i folkskolan» (7 bd, 1924—29).
Fr. Sg.
*Sörensen, H. I. Hans altarmålningar för
Linköpings domkyrka (se d. o., suppl., med
bild) fullbordades 1935.
*Sörensson, P. K., dog 1933 22/0.
Sörman, P y, författarinna (f. 1897 25/s)>
väckte uppmärksamhet med den talangfulla
romanen »Toto» (1929) och har sedermera
ut
givit romanerna »Adams revben» (1930), »Den
blå lyktan» (s. å.), »Aloe» (1931), »En
omoralisk historia» (1932), »Spelet måste ha sin
gång» (1934), »Då var det lustigt att leva»
(1935), »Stan tar Birgitta» (1937) samt
komedien »Paulette» (1930). J. L-t.
*Sörmlandsposten. Huvudred, är sedan 1935
G. Appelkvist (f. 1892). Mellersta Sveriges
Jordbrukaretidning har upphört. S:s
politiska hållning är numera neutral.
Sötlupiner, av E. Baur (se d. o.) och hans
medhjälpare i Tyskland uppdragna varieteter
av lupiner, Lupinus albus, luteus och
angusti-folius, som sakna det annars för detta släkte
karakteristiska och giftiga bitterämnet,
lupi-nin. På grund härav kunna de användas
antingen som grönfoder ellef hö eller beredas
till ensilage. De mogna, äggviterika fröna
lämpa sig utmärkt som kraftfoder. Av blå
lupin åtgår 0,91 och av gul 0,94 kg
torrsubstans per fe. Mängden smältbar äggvita
uppgår till 255 g, resp. 336 g per fe. Då lupinen
tidigare huvudsaki. använts som
gröngöds-lingsväxt på torra och magra sandjordar, där
den trives väl, väntas de nya s. få stor
betydelse på sådan mark också som
foderväxter. Även i andra länder, t. ex. Ryssland,
ha numera sötlupinlinjer uppdragits. S. ha
med gott resultat försökts på sandjordar i
s. Sverige. G. N.-L.; J. Ax.
*Sövning. För narkos av längre eller
kortare varaktighet har på senare år intravenös
injektion av vissa sömnmedel, ss. pernocton,
evipan och eunarcon, vilka alla äro
barbitur-syrederivat, vunnit ökad användning.
Insomnandet sker snabbt, och uppvaknandet är
i regel icke förenat med obehagliga symtom
för patienten. Tack vare den relativt snabba
sönderdelningen av dessa ämnen i kroppen
får även denna narkosform en viss grad av
styrbarhet, ehuru icke iså stor som med de
gasformiga medlen. I många fall kombineras
intravenös s. (»basisnarkos») med gasnarkos.
Genom tillförsel av vissa centralt retande
medel, »väckmedel» (se U p p 1 i v a n d e
medel, suppl.), kan dessutom narkosen i
hotande fall avbrytas. Då nedbrytningen av de
nämnda narkosmedlen huvudsaki. sker i
levern, måste man ge noga akt på detta organs
funktionella tillstånd. Av nyare gasformiga
medel för s. kan nämnas cyklopropan, varmed
goda resultat skola ha uppnåtts. Problemet
att använda kväveoxidul (lustgas) för s. har
ännu icke generellt lösts, ehuru den i vissa
fall användes med framgång. Dess bruk har
de senare åren blivit mycket spritt icke blott
i Amerika, där det länge varit’ uppskattat,
utan även i flera andra länder såväl vid
kirurgiska operationer som vid förlossningar.
I Sverige ha därför konstruerade apparater
och inom landet framställd lustgas därvidlag
kommit till användning
(Stille-Gasaccumu-lator). U. v. E.;Bvn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
