- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
1137-1138

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tombouctou - *Tomelilla - Tomgång - Tomgångsförluster - Tomlinson, Henry Major - *Tommarp - -tomta - *Tomträttsbok - *Tomträttsprotokoll - Tone, Franchot - Tonelli, Luigi - Tonfilm - Tonika-Do - Tonkontroll - Tonordmetoden - Tonsättarstipendier - Toowoomba - Topeka - *Toppeladugård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1137

Tombouctou—Toppeladugård

1138

Tombouctou [tåbokto’], se Timbuktu.

♦Tomelilla omfattar nu 288 har. T. Tidning
(se Cimbrishamns-Bladet, suppl.)
utkommer nu 6 ggr i veckan. T. församling
skall framdeles ingå i Tryde, T., Ulltorps och
Spjutstorps pastorat.

Tomgång, det drifttillstånd hos en maskin,
transformator el. dyl., som kännetecknas av
att ingen effekt uttages. Vid t. hos en
elektrisk generator, transformator el. linje
upprätthållas vanl. full spänning och fullt
varvtal el. periodtal, under det att ingen
belast-ningsström uttages. En elektrisk motor går
i t., då den löper med anslutning till det
elektriska nätet, utan att mekanisk effekt
uttages. F. D-n.

Tomgångsförluster, de energiförluster, som
uppstå i en maskin, transformator el. dyl. vid
tomgång. Se även Elektriska f ö r 1 u
s-t e r, suppl.

Tom linson [tåTnlinsn], Henry Major,
engelsk författare (f. 1873), tidningsman och
krigskorrespondent 1904—17, litterär ledare
av Nation and Athenæum t. o. m. 1933. T. har
gett ut reseböcker: »The sea and the jungle»
(1912), »Tidemarks» (1924), »South to Cadiz»
(1934) m. fl., krigsromanen »All our
yester-days» (1930), den självbiografiska romanen
»Gallions reach» (1927), från Londons dockor,
m. fl., pregnanta essäer och skildringar från
hemland och olika världsdelar. R-n B.

*Tommarp. 2. Från T. ha avstyckats fem
jordbruksegnahem, varför T:s areal sedan
1934 utgör 300 har, därav 200 har åker;
tax.-värde 335,600 kr. (1936).

-tomta ingår, med sin vanliga betydelse
»gårdstomt», »boningsplats», i en del ortnamn
i ö. Sverige, t. ex. örtomta (Östergötland) och
Stigtomta (Södermanland). Västerut och
söderut möter i stället biformen -tofta (se d. o.,
suppl.).

♦Tomträttsbok, jfr även
Tomträtts-protokoll, nedan.

♦Tomträttsprotokoll kan numera, liksom
protokollen i övriga inskrivningsärenden
(under vilken beteckning efter lagändring 1936
hänföras även ärenden rörande tomträtt och
vattenfallsrätt), utbytas mot s. k. aktsystem
(jfr Dombok, suppl.). Har detta ägt rum,
blir tomträttsboken huvudurkunden i fråga
om besluten i hithörande ärenden. Å. M.

Tone [tåun], F r a n c h o t, nordamerikansk
filmskådespelare (f. 1905). Efter
universitetsstudier började T. sin teaterbana. Han
debuterade 1927 och var engagerad vid
scener i New York, innan han övergick till
filmen, där han slog igenom med »I dag lever
vi». T. har sedan haft omtalade roller i bl. a.
»Den dansande Venus» (mot Joan Crawford),
»En bengalisk lansiär», »Myteri» (tills, m.
Charles Laughton), »Cissy» (mot Grace Moore)
och »Glada syndare». R. A-g.

Tonelli [tånäTi], L u i g i, italiensk
litteraturhistoriker (f. 1890), lärare i teaterhistoria
vid Accademia di Santa Cecilia och docent i

samma ämne vid univ. i Rom. T. är en
ypperlig kännare av italiensk teaters utveckling.
Han har utgivit »L’evoluzione del teatro
con-temporaneo in Italia» (1913), »La tragedia di
G. D’Annunzio» (1914), »Il teatro italiano
dalle origine ai nostri giorni» (1924), »La
stor ia del teatro italiano» (1936) etc. och även
publicerat bl. a. en god biogr. över Manzoni
(1928), en ypperlig handbok över italiensk
kritik, »La critica» (1920), samt relativt
ointressanta romaner och dramer. G. B-h.

Tonfilm, se L j u d f i 1 m, suppl., sp. 1240.

Tonika-Do [tå’-då’],
musikundervisningsmetod. T. är en tysk omformning och förenkling
— utarb. av pedagogen och sångerskan Agnes
Hundoegger (1858—1927) — av en engelsk
skolsångsundervisningsmetod, kallad tonic
sol-fa. Båda utgöra i sin tur en
modernisering av och påbyggnad på medeltida
under-visningspraxis, Guido av Arezzos
solmisa-tionsstavelser (jfr Solmisation) och
hand-tecken. I t. är den åskådliga undervisningen
ytterligare utvecklad genom användandet av
färgade bollar, läggspel o. dyl. Av största
vikt är, att solmisationsstavelserna med sina
handtecken etc. icke beteckna absoluta
tonhöjder utan endast tonernas ställning inom
tonarten, så att t. ex. do, oberoende av
tonarten, alltid betyder grundtonen. T. har
under senare tid fått en allt större utbredning
och även nått Sverige. I Tyskland finnes en
tonika-doförening, vilken sedan 1926 utger
Mitteilungen des T.-D.-Bundes. Metoden är
likväl omstridd och har även ivriga
motståndare, som med fog påpekat dess begränsning.
— Litt.: Elisabeth Noack, »Mein erstes
Sing-buch» (2 bd, 1926—29); F. Reuter,
»Prak-tische Gehörbildung auf Grundlage der
Tonika-Do-Lehre» (1928); Agnes Hundoegger,
»Leit-faden der Tonika-Do-Lehre» (6:e uppl. 1932);
Hj. Torell, »Anvisningar i gehörsutbildning
enligt metoden tonika-do» (1935). G. M.

Tonkontroll, jfr Radioteknik, suppl.

Tonordmetoden, se E i t z, C. A., suppl.

Tonsättarstipendier. Enl. av K. m:t 1919
fastställda nya bestämmelser utgå t. dels som
stipendier åt yngre svenska musikidkare med
anlag för tonsättningskonst, dels som
uppmuntran av inhemska tonsättare för
åstadkommande av musikaliska arbeten av högre
värde, dels slutligen som belöningar åt äldre
framstående svenska tonsättare för av dem
utförda musikaliska arbeten. T., som med
växlande summa (1937 15,000 kr.) utgått
alltsedan 1893, fördelas av K. m:t efter förslag
av Mus. akad. G. M.

Toowoomba [töcoö’mbo], stad i Queensland,
Australien, 110 km v. s. v. om Brisbane;
26,423 inv. (1933). Järnvägsknut och
han-delscentrum; mejerier, kvarnar och sågverk.

Topéka, se Asfaltbeläggningar,
suppl., sp. 285.

♦Toppeladugård äges sedan 1935 av
advokat R. Nordenstedt. Totala arealen utgör 705
har, därav omkr. 360 har åker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free