Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trafikanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Trafikanordningar
1148
Bild 3. Signalschema för trafikreglering enligt progressivsystemet (Oxford Street i London). De diagonala
banden representera trafikströmmarna i gatan under grön signalperiod. De svarta linjerna beteckna röd signal
(stopp) för gatans trafik.
trädde i kraft 1 juli 1931 och endast gällde
vägmärken, grundade sig i väsentliga delar
på ett av Kungliga automobilklubben och
Svenska kommunaltekniska föreningen
uppgjort förslag. Den nu gällande förordningen
trädde i kraft 1 mans 1937. Den är utformad
i överensstämmelse med de internationella
bestämmelserna på området, d. v. s. den
konvention rörande vägmärken, som utarbetats
på initiativ av N. F. och undertecknats i
Genève 30 mans 1931.
Trafikskyltarna äro i
vägmärkes-förordningen fördelade på följ, grupper: 1)
vägvisare, 2) varningsmärken, 3) vägmärken
till upplysning om förbud med avseende på
trafiken, om sätt och riktning för trafikens
rörelse samt om vägs nyttjande för särskilt
ändamål, 4) ortnamnstavlor. Genom
förordningen har fastställts såväl skylttavlans
som stolpens utseende. I regel är
skylttav-lams bottenfärg gul, bården svart eller röd
samt text, siffror och symboliska tecken
svarta. Stolpen är i regel målad i gula och
svarta eller gula och röda band. Se
vidstå-ende plansch.
Med Ij us sign aler avses, enl.
vägmär-kesförordn ingen, såväl trafiksignaler, med
vilkas tillhjälp fordonstrafiken på gator och
vägar kan dirigeras, som trafikfyrar, vilka
kunna anbringas i körbana antingen för att
fästa vägfarandes uppmärksamhet på
förekomsten av trafikskylt på plats, där särskild
varsamhet är av nöden, eller för att på
re-fuge avgränsa övergångsställe för gående.
Trafiksignalernas signalfärger skola enl.
förordningen vara rött, grönt och gult. Rött
sken skall betyda »stopp» och grönt sken
»klart». Gult skall visas endast tills, m.
rött eller grönt sken för att varsko om
förestående växling av signalljus. Dessa skola
visa fast sken och anbringas under varandra
i ordning rött, gult, grönt. Ljusväxlingen
verkställes efter ett på förhand bestämt
schema. För korsande trafikriktningar äro
det gröna skenets slut- och begynnelsetider
något förskjutna i förhållande till varandra,
och det röda skenet visas i alla riktningar
under det korta tidsmoment (3—4 sek.), som
uppstår till följd av förskjutningen. Denna
s. k. röda »överlappning» gör det möjligt
för trafikanter, som under grönt sken
påbörjat färden över gatukorset, att hinna över
detta, innan den korsande trafiken
fram-släppes. Ett ex. på mera komplicerade
signalanordningar vid en trafikplats visas |>å
bild 1—2. Signalerna placeras på
jämförelsevis låg höjd och om möjligt
konsekvent t. v. om körvägen, i ett gatukors helst
även på andra sidan om den korsande
gatan på ömse sidor om körvägen
(trevägs-system). Signalerna manövreras från en
sicnalställare. enbart för hand (med vev),
enbart automatiskt (med elektromotor),
genom fordonen (med verkan på kontaktdynor,
nedlagda i körbanan) eller genom
kombinationer av dessa system. Enbart
handmanövrering måste tillämpas t. ex. på platser, där
körtrafikens framkomlighet är beroende av
korsande järnvägstrafik (t. ex. Tegelbacken
i Stockholm; jfr bild 1). Enbart automatisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>