Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Undervattensbåt - *Undervattenssignalering - *Undset, S. - Undulat - Undulationsmekanik - Ungaretti, Giuseppe - Ungdomsfängelse - Ungdomsnämnd - -unge - *Unger, G. - Unger, Rudolf - *Ungern - Mynt- och bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Undervattenssignalering—Ungern (Mynt- och bankväsen)
1240
Flottkonferenser, suppl.) frågan om
u-båtskrigets humanisering. Det bestämdes,
att u-båtar vid sitt uppträdande gentemot
handelsfartyg skola vara underkastade
samma regler som övervattensfartyg och i
synnerhet icke äga rätt att sänka handelsfartyget
eller göra det sjöodugligt utan att på
förhand ha satt passagerare, besättning och
skeppshandlingar i säkerhet, utom vid
ihållande vägran att stoppa vid anprejning eller
våldsamt motstånd mot visitation. 6 nov.
1936 kommo Storbritannien, Frankrike,
Italien, U. S. A. och Japan överens att förlänga
denna konvention, till vilken övriga länder
sedan anmodades ansluta sig. T. v. ha
Tyskland (i flottavtalet med England 1935) och
Sovjetunionen lämnat sitt bifall. ö-g.
♦Undervattenssignalering. På örlogsfartyg
installeras numera allmänt underva
t-tenssignalmottagare. Den bl. a. på
flygplankryssaren »Gotland» installerade
ut-göres av på vardera fartygsbogen på
lämpligt djup inbyggda mottagarmembraner, vilka
vid påverkan av ljudvågor, som utsänts från
någon undervattenskälla, bringas att vibrera.
Dessa vibrationer göras genom vanliga
mikrofoner och en transformator hörbara i
telefon i fartygets nav ige ringshytt. Genom denna
jämförelsevis enkla apparatur kunna
visserligen undervattenssignaler mottagas men icke
riktningen till sändaren (fyrskepp el. annan
station) uttagas på annat sätt, än genom att
fartyget girar och observerar vid vilken kurs
ljudet höres lika i båda sidornas mikrofoner,
då fartyget styr rakt på ljudkällan. ö-g.
♦Undset, S., har vidare utgivit den
självbiografiska barndomsskildringen »Elleve aar»
(1934; sv. övers. 1935) och romanen »Den
trofaste hustru» (1936; sv. övers. 1937). På sv.
har även utkommit »Den heliga Angela
Me-rici. En kvinnosakskvinna 1474—1540» (1936).
— U:s porträtt återges på vidst. plansch.
Undulät, sångpapegoja, se Papegojor.
Undulatiönsmekanlk, dets. som
vågmekanik (se d. o.).
Ungare’tti [onga-], G i u s e p p e, italiensk
skald (f. 1888). Vän till Apollinaire och
Paul Valéry och medarb. i den senares
tidning Commerce, representerar U. som ingen
annan italienare Valérys strävan efter la
poésie pure. I överensstämmelse med denna
estetiska inställning är U :s produktion
kvantitativt ringa: »Il porto sepolto» (1916),
»Al-legria di naufragi» (1919), »La guerra» (s. å.;
3 h., samlade under titeln »Sentimento del
tempo», 1933), men representerar något
fullständigt nytt i modern italiensk lyrik. G. B-h.
Ungdomsfängelse. Enl. lag 15 juni 1935
kunna brottslingar, som i åldern mellan 18
och 21 år begått brott, varpå kan följa
fängelse eller straffarbete, dock icke
straffarbete i 4 år eller däröver, dömas till s. k.
u. i st. f. vanligt straff. U. ådömes på
obestämd tid, men efter ett år och sedermera
var sjätte månad skall en särskild nämnd
pröva lämpligheten av fångens utskrivning,
slutligt eller villkorligt. I regel skall
villkorlig utskrivning ske senast efter två år.
Den villkorligt utskrivne skall stå under
tillsyn, i intet fall längre än två år. För
ådö-mande av u. förutsättes, att brottets
beskaffenhet och den brottsliges personliga
utveckling, vandel och levnadsomständigheter i
övrigt ge skälig anledning anta, att u. är
lämpligare för hans uppfostran, utbildning
och rättande än annat straff. Arbetet inom u.
skall bereda den dömde tillfälle till sådan
teoretisk och praktisk utbildning i hantverk
eller annat yrke, som kan främja utsikterna
för honom att efter utskrivningen försörja
sig själv. Lagen har ej ännu (nov. 1937)
trätt i kraft. En särskild anstalt, där
straffet skall avtjänas, uppföres f. n. på Skenäs i
östra Husby, Östergötlands län. V. A-t.
Ungdomsnämnd, se Barnavårdsnämnd,
suppl.
-unge förekommer som avledningsändelse i
många svenska ortnamn, t. ex. Källunge. I de
flesta fall har det blivit utbytt mot -inge.
t. ex. Haninge, Huddinge, Taxinge (äldre
Hanunge, Uddunge, Taxunge). Liksom det
besläktade -inge (se d. o., suppl.) har -unge
bildat personbeteckningar, av samma art sonl
folkungar o. dyl. Häradsnamnet Konga (i
Värend), äldre Kor unga, sammanhänger
säkerligen med den där belägna gården
Kårestad, äldre Korastadha, liksom t. ex. Inglinge
med Ingelstad. E. W-én.
♦Unger, G., var efter avsked 1931 från
aktiv stat ledare av sjöhistoriska
forskningsarbeten vid Marinstabens sjöhistoriska avd.
intill 1936.
Unger [o’nør], Rudolf, tysk
litteraturhistoriker (f. 1876), slutligen (1925) prof, i
Göttingen. U. har skrivit bl. a. »Plåten in
seinem Vethältnis zu Goethe» (1903),
»Ha-mann und die Aufklärung» (2 bd, 1911), »Von
Nathan zu Faust» (1916), »Herder, Novalis
und Kleist» (1922), »Gesammelte Studien» (2
bd, 1929), »Goethe und sein deutsches Volk»
(1932) m. m. — Han är medutgivare av Neue
Forschung (1929 ff.). R-n B.
♦Ungern. Folkmängden beräknades 1936
uppgå till 8,943,533 inv. Exporten värderades
s. å. till 506,6 mill. pengö (därav vete 80,6
mill. och levande djur 59,5 mill.) samt
importen till 433,o mill. pengö. Det största
handelsutbytet ägde rum med Tyskland,
Österrike, Italien, Rumänien och Storbritannien.
Rundradiosändare finnas i Budapest, Miskolc,
Nylregyhäza, Pécs och Magyarövär. S. F.
Mynt- och bankväsen. Guldmyntfot
uppehälles formellt tack vare rigorös
valutakontroll. I praktiken har devalvering ägt rum
genom att utrikeshandeln, i den mån den ej
regleras genom rena bytesavtal, är föremål
för clearing till nedsatta kurser för pengö
eller liknande kompensationsförfarande. För
stor del av exporten samt vid köp av guld
eller utländska valutor erlägges en »premie»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
