- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
1245-1246

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - United states steel corporation - Univalenter - *Universitet - *Universitetskansler - University of California - *Unruh, F. v. - Untermeyer, Jean Starr - *Untermeyer, L. - Uplands enskilda bank, a.-b. - *Uppbörd - *Uppbördsstämma - *Uppdal, K. - *Uppehållstillstånd - Uppfinnarekontoret - *Upphandling för statens behov - *Uppkvistning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1245

Univalenter—Uppkvistning

1246

Indiana, Illinois och Alabama. Exporten har
överlåtits på ett särskilt bolag, United states
steel pnoducts co. E. Hlr.

Univale’nter, se Kromosomer, suppl.,
sp. 1083.

*Unlversitet. Ny litt.: S. dTrsay, »Histoire
des universités frangaises et étrangères dès
origines å nos jours», I—II (1933—35); ny
uppl. av H. Rashdall, »Universities of Europé
in the middle ages», utg. av F. M. Powicke
och A. B. Emden (3 bd, 1936). Kj. K-n.

U. i Sverige. Sakkunniga i svenska u:s
befordringsärenden föreslås numera både av
vederbörande fakultet eller sektion och av
motsv. fakultet eller sektion vid
systeruniversitet, i befordringsärenden inom medicinsk
fakultet jämväl av Karol. inst:s
lärarkollegium, varefter sakkunniga utses av större
konsistoriet vid det u., som den lediga
befattningen tillhör. Den s. k.
universitetsbe-redningen avgav 1937 ett betänkande om
vissa ändringar i u:s organisation,
professurernas omfattning m. m. S. K-ft.

♦Universitetskansler. U. åtnjuter fr. o. m.
budgetåret 1937—38 en årlig lön på 17,000
kr. Vid förhinder för kansler förordnas en
ställföreträdare. Prokanslersämbetet skall
ej erhålla ny innehavare, sedan nuv.
ärkebiskopen och biskopen i Lunds stift upphört
att bekläda sina ämbeten. S. K-ft.

University of California [jönivö’siti ev [-käli-fä’nje],-] {+käli-
fä’nje],+} Kaliforniens statsuniv., gr. 1868. De
flesta institutionerna äro förlagda till
Berke-ley och Los Angeles; dessutom finnas i San
Francisco konstakad., medicinskt och
farma-ceutiskt inst. samt tandläkarinst., i Davis
och Riverside lantbruksinst. med försöksfält
samt i Pomona inst. för husdjursavel. Till
U. höra även Lickobservatoriet på Mount
Ha-milton och den oceanografiska stationen vid
La Jolla. Univ.-bibl. (i Berkeley, 800,000 bd)
är ett av U. S. A:s förnämsta. Läsåret 1935
—36 hade U. sammanlagt 1,902 lärare och
22,789 stud., därav i Berkeley 1,132 lärare
och 14,418 stud., i Los Angeles 375 lärare och
7,254 stud. S. F.

♦Unruh, F. v., har vidare författat
komedierna »Phaea» (1930) och »Zero» (1932) samt
skådespelet »Hutten» (1935).

Untermeyer [a’ntemåio], Jean Starr,
nordamerikansk författarinna (f. 1886), g. m.
L. U. 1907—32; har gett ut diktsamlingarna
»Growing pains» (1918), »Dreams out of
dark-ness» (1921), »Steep ascent» (1927) och
»Winged child» (1936). Hennes diktning har
en pregnant, ofta musikalisk form; dess
innehåll är bikter och analyser i symbolform
av kvinnligt känsloliv. R-n B.

♦Untermeyer, L. Hans parodier äro
samlade i »Collected parodies» (1926). Av hans
diktsamlingar är »The new Adam» (1920)
anmärkningsvärd genom sitt starka sociala
patos. »Modern british poetry» och »Modern
american poetry» kommo ut i resp. 5:e och
4 :e, utvidgade uppl. 1936. R-n B.

Uplands enskilda bank, a.-b., se
Upplands enskilda bank, även nedan.

♦Uppbörd av kommunalutskylder
verkställes i flera kommuner numera genom postgiro.

♦Uppbördsstämma. Pensionsavgifterna
uppbäras numera i samband med kronouppbörden.

♦Uppdal, K., utgav 1930 diktsamlingen
»Galgberget», hans egendomligaste och bästa
arbete.

♦Uppehållstillstånd, se även
Arbetstillstånd och Främlingskontroll, båda
i suppl.

Uppfinnarekontoret, se Svenska
uppfinnareföreningen, suppl.

♦Upphandling för statens behov. Enl. kung.
28 maj 1937 gäller i fråga om hemlighållande
av handlingar ang. upphandling eller
utförande av arbete för statens räkning el.
försäljning av staten tillhörig lös egendom vad
som stadgas i lagen av 28 maj 1937 om
inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar. — Föreskrifter ha givits
genom upprepade kungörelser om ökat företräde
för inhemskt bränsle och likaså om utbyte
av margarin mot smör. J. R. N.

♦Uppkvistning. Vid »grönkvistning»
borttagas nedre, levande grenar på växande träd,
vid »torrkvistning» blott döda. U. göres mest
för att höja virkeskvaliteten, ibland i annat
syfte (»riskning» av träd i betesmarker). U.
ansågs förr, bl. a. av svenska
1700-talsför-fattare, som en av de viktigare
skogsvårds-åtgärderna och bedrevs yrkesmässigt av
franska corps ^élagage men kom senare i
vanrykte bland skogsmännen. I Tyskland
var u. ånyo vanlig omkr. 1860—90, men
ett nytt bakslag följde, och först efter
världskriget har u. åter blivit modern, numera även
i Sverige. Skogsmännens växlande
uppskattning av u. såsom skogsvårdsåtgärd beror dels
på skiftande behov av sådana metoder att
höja kvaliteten, dels på besvikelser över de
nådda resultaten, ofta beroende på olämpligt
utförd u. eller u. av olämpliga träd. Bl. a.
har grönkvistning ofta vållat stamröta, men
faran är olika för skilda trädslag; white pine
(Pinus strobus) grönkvistas i stor skala i
Amerika med gott resultat. I Sverige
bedri-ves u. mest som torrkvistning på tall men
delvis även som grönkvistning, mest på björk
(och sedan gammalt husbehovsmässigt på
rakvuxna enbuskar, »störkvistning»). Som
redskap användas mer och mer specialsågar,
mest smala svanssågar med åtställd
tandning (dragsågar). Vinsten i tid, jämförd med
tiden för naturlig kvistrensning, måste i
regel kunna bli betydande vid välgjord u. (även
vid torrkvistning, om den göres påpassligt),
men det ekonomiska utbytet blir högst
växlande, och stor oenighet råder i frågan om
u. är lönande och i så fall för vilka
stamtyper. — Litt.: H. Mayer-Wegelin, »Ästung»
(1936); uppsatser av G. Lundberg m. fl. och
av L.-G. Romell i Skogsvårdsfören :s Tidskr.
1937. L.-G. R-ll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free