Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Utfodring - *Utförselbevis - Utgivarkorsband - Uthark - *Uther, B. van - Utitz, Emil - *Utjämningsskatt - Utlåningsfonder, Statens - *Utländsk dom - *Utlänning - Utmattningsgräns - *Utmätning - Utnyttjningstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
U tförselbevis—U tny tt jningstid
1256
Bild 1. Kustbevakningsångare.
I. Johansson); J. Axelsson, »Den svenska
mjölkproduktionens och den härmed
sammanhörande foderförbrukningens förändring» etc.
(s. å.), »Våra fodermedel» (2 dir, 1936) och
»Nötkreaturens utfodring och skötsel», d. I
(1937); O. Svanberg och I. Johansson,
»Mineralämnen och vitaminer i husdjurens
utfodring» (2 dir, 1936).
♦Utförselbevis. Bestämmelserna om u. ha
förnyats att gälla till 31 juli 1939. Dessutom
har ang. rätt att erhålla u. stadgats, att
kvarnidkare, vilken utför omalen råg el.
omalet vete, som införts av honom inom ett
år före utförseln, erhåller u. för hela
kvantiteten, vid utförsel i andra fall endast för
hälften av den utförda myckenheten. Y.
Utgivarkorsband, se K or sb an d.
Uthark. Enl. de åsikter, som uttalats av
S. Agrell (jfr Runor, sp. 1226), har det
äldre runalfabetet urspr. icke börjat med
f-runan, som tvärtom varit den sista runan,
utan med tecknet för bokstaven u.
Omställningen har sedan gjorts i magiens tjänst.
Liksom det av oss kända äldre runalfabetet
efter de sex första runorna har namnet
f utbar k, kallar Agrell det av honom
förmodade ursprungligare alfabetet uthark. Em.O.
♦Uther, B. van. Se även uppsats om U.
av K. E. Steneberg i Vetenskapssocietetens i
Lund Årsbok 1934.
Utitz [ö’tits], Emil, tysk estetiker och
filosof (f. 1883), var 1925—33 prof, i filosofi
i Halle, blev 1933 entledigad och är sedan
1934 prof, vid Prags tyska univ. U. började
som estetiker och skrev »Grundzüge der
ästhe-tischen Farbenlehre» (1908), »Was ist Stil?»
(1911), »Grundzüge der allgemeinen
Kunst-wissenschaft» (2 bd, 1914—20), hans
huvudverk, »Überwindung des Expressionismus»
(1927) och »Geschichte der Ästhetik» (1932).
Han har även uppträtt som psykolog och
särskilt intresserat sig för
karaktärsforskning-en; han har utgivit »Charakterologie» (1925)
och redigerat Jahrbuch der Charakterologie
(1924—29). 1935 utgav han
»Die Sendung der Philosophie
in unserer Zeit». J. L-t.
♦Utjämningsskatt utgår
sedan 1934 med grundbelopp,
som utgör 2/3 av den
kommunala progressivskattens
grundbelopp.
Utlåningsfonder, Statens,
se Statens
utlåningsfonder.
♦Utländsk dom. Genom lag
27 mars 1936 ha regler givits
rörande verkställighet i
Sverige av dom, som i Schweiz
meddelats i tvistemål, så ock
av dom, som i fråga om annat
än straff eller förverkande av
gods där fällts i brottmål. T. E.
♦Utlänning. Utlänningslagen
av 11 juni 1937 träder i kraft 1 jan. 1938 och
ersätter då tidigare gällande lag av 1927 om
u:s rätt att här i riket vistas. Lagen
innehåller föreskrifter om förutsättningarna för
u:s rätt att inresa till Sverige och vistas här,
ang. hans skyldighet att vara försedd med
pass eller annan legitimationshandling,
vise-ring, arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.
Lagen innehåller vidare regler om u:s
avvisning, förpassning och utvisning samt om
anmälningsskyldighet m. m. Den gäller till
utgången av 1942. Ilbg.
Lagen 30 maj 1916 sökte även förhindra ett
starkare utländskt inflytande över svenska
naturtillgångar, förmedlat genom nominellt
svenska bolag el. ekonomiska föreningar.
Dessa regler skärptes delvis 1934. De fordra
K. m:ts tillstånd, om ett ur nämnda synpunkt
»farligt» svenskt rättssubjekt vill förvärva
fastighet, inmuta mineralfyndighet o. s. v.
(vissa smärre fastigheter kunna dock
förvärvas efter prövning av K. B.). Ett a.-b. skall,
för att icke anses »farligt», göra sådant
förbehåll i bolagsordningen, att de av u. (el.
»farligt» svenskt rättssubjekt) innehavda
aktierna alltid motsvara mindre än x/g av
röstetalet för samtliga aktier och samtidigt
motsvara mindre än 2/5 av dessas kapitalvärde.
Särskilda övergångsbestämmelser reglera i
vad mån aktier spärras för u. i de 1916, resp.
1934 redan existerande balagen m. m. Å. M.
Utmattningsgräns, se Hållfasthet, suppl.
♦Utmätning. Genom vissa 9 april 1937
pro-mulgerade ändringar i utsökningslagen ha
bestämmelser införts, särskilt avseende u. av
fordran i penningar för att förhindra vissa
missbruk vid sådan fordrans försäljning. T. E.
Utnyttjningstid, den tid, under vilken
toppvärdet av effekten i belastningskurvan
hos t. ex. en elektrisk anläggning skulle
behöva råda, för att den uttagna energien skulle
vara lika med den enl. den verkliga
belastningskurvan uttagna. U. uttryckes vanl. som
kvoten mellan årsenergien och
maximibelast-ningen. F. D-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
