Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Vattenkraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1285
Vattenkraftverk
1286
Bild 2. Tvärsektion genom Krångede kraftverk.
vattnet, enär turbinernas verkningsgrad blev
alltför låg vid liten belastning. Numera
byggas turbiner, som ha en mycket god
verkningsgrad vid praktiskt taget alla
belastningar (jfr Turbin, även i suppl.).
Verkningsgraden hos turbiner och generatorer har
drivits upp till högre värden, än man tidigare
vågat räkna med som möjliga.
Som ex. på ett kraftverk, utbyggt för mycket
stor vattenmängd vid relativt låg fallhöjd, må
anföras v. vid Vargön (se Vargöns
kraftverk) i Göta älv. Vargöstationen (bild 1)
innehåller två aggregat. Turbinerna
konsumera vid 4,3 m fallhöjd upp till omkr. 330
m8/sek. vardera. Turbinhjulen ha en diam,
av 8 m, vilket är världsrekord.
För inbesparande av personal skötas
numera flera v. automatiskt (se Elektrisk
kraftstation, även i suppl.). I allm. äro
automatiska v. utrustade med endast ett
maskinaggregat, men undantag finnas, t. ex.
Ätorps kraftstation (se d. o.) med två
aggregat, som manövreras från Gullspång.
Driftsäkerheten har höjts i betydande grad,
särskilt genom ökning av aggregatstorleken
och fullkomning av hjälpmaskineriet.
Härtill har även bidragit, att de med ett kallt
klimat förknippade svårigheterna minskats
genom ändamålsenlig planläggning, elektrisk
uppvärmning av luckfalsar och skyddsgaller
samt genom att man för
uppvärmningsända-mål utnyttjar den varma luft, som erhålles
vid kylningen av generatorerna.
Vid projekteringen av kraftverk i kallt
klimat söker man undvika långa, öppna
till-loppskanaler, i vilka under vintern
underkylning av vattnet sker (se S ö r p n i n g),
resulterande i driftstörningar på grund av
blockering av skyddsgallren vid turbinintagen eller
isbildning på turbinerna. Från ett lugnt,
vintertid isbelagt dammagasin bör drivvattnet
helst ledas genom kraftverket åter till
vattendraget utan att komma i kontakt med
luften. Porjus vattenkraftverk (se P o r j u s)
exemplifierar en god lösning av frågan. Det;
senare byggda Krångede kraftverk (se bild 2;
samt Krångedeforsarna, suppl.) är
utfört enl. samma idé. I bägge fallen har
maskinsalen med turbiner och generatorer
förlagts i dammens närhet nere i berget. Till’,
turbinerna, som ligga något över nedre
vattenytan, föres drivvattnet medelst
trycktuber i vertikala schakt, och från
turbinavlop-pen ledes vattnet genom i berg sprängda
avloppstunnlar. Avloppstunneln i
Krångede-har en längd av 1,400 m och en
tvärsnitts-area av 116 m2, vilken area är världsrekord
för oklädda vattentunnlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
