Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Wegener, P. - Vegesack, Siegfried von - Vegetativa nervsystemet el. Autonoma nervsystemet - *Wegner, A. T. - Wehner, Josef Magnus - *Wehtje, E. F. - *Weibull, C. H. J. - *Weibullsholm - Weickmann, Ludwig - Weiden - Weidenreich, Franz - Veidt, Conrad - *Weill, K. - Weinberg, Michel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Vegesack—Weinberg
1292
brott i filmarbetet har W. senare uppburit
ljudfilmsroller och även framträtt som
regissör. — Han utgav 1933 sina krigsminnen,
>Flandrisches Tagebuch 1914». R. A-g.
Vegesack [fé’gøzak], Siegfried von,
tysk författare (f. 1888), växte upp i
Lettland, studerade i Tyskland och var sedan
tidningsman först i Sverige, sedan i Tyskland.
V. har utvecklat stor produktivitet på olika
områden. Av hans skådespel må nämnas det
populära »Der Mensch im Käfig» (1926), av
hans romaner »Baltische Trilogie»
(»Blum-bergshof», 1933, »Herren ohne Heer», 1934,
»Totentanz in Livland», 1935). R-n B.
Vegetativa nervsystemet el. Autonoma
nervsystemet består av sympatiska
nervsystemet och parasympatiska
nervsystemet (se dessa ord). Nyare undersökningar ha
visat, att vid retning av talrika
parasympatiska nerver acetylkolin (se d. o., suppl.)
fri-göres vid nervändapparaterna och överför
verkan till organet. På motsv. sätt
förmedlar adrenalin eller ett närstående ämne
(»sym-pathin») i regel retningsöverförandet från
sympatiska nerver. Acetylkolin spelar
analog roll för samtliga inom v. belägna
nerv-knutar (ganglier). Då atropin motverkar
ace-tylkolinets och ergotamin adrenalinets effekt,
har därigenom dessa alkaloiders verkan fått
en enkel förklaring, liksom fallet är med den
påfallande överensstämmelse man redan förut
funnit mellan effekten av adrenalin eller
acetylkolin å ena, retning av sympatiska eller
parasympatiska trådar å andra sidan. Genom
att motverka den enzymatiska spjälkning av
acetylkolin, som snabbt äger rum normalt,
kan fysostigmin (se d. o.) förstärka effekten
inom det parasympatiska systemet. Ljd.
♦Wegner, A. T., har vidare skrivit »Fünf
Finger über dir» (1930), »Am Kreuzweg der
Welten» (s. å.) och »Maschinen im
Märchen-land» (1932).
Wehner [vè’nør], Josef Magnus, tysk
författare (f. 1891), har skrivit romaner,
berättelser, epos m. m., biogr. över Struensee
(1924) och A. L. Schlageter (1934) samt
»Sie-ben vor Verdun» (1930), en av de bästa tyska
världskrigsböckerna. 1934 gav han ut »Mein
Leben». R-n B.
♦Wehtje, E. F., dog 1936 “/6.
♦Weibull, C. H. J., har även utgivit
»Drottning Christina och Monaldesco» (1936). Han
blev 1937 rektor vid Göteborgs högskola.
♦Weibullsholm har alltmer framstått som
den ledande svenska växtförädlingsanstalten
betr, grönsaker och prydnadsörter. I fråga om
lantbruksväxterna ha särskilt några av dess
nya höstvetesorter (Äring, Ergo, Ankar II)
fått stor spridning i s. Sverige. G. N.-L.
Weickmann [väl’k-], L u d w i g, tysk
geofysiker (f. 1882), blev 1910 observatör vid
meteorologiska institutet i München, var 1915
—18 ledare av väderlekstjänsten vid turkiska
armén och är sedan 1923 prof, i geofysik och
direktor för geofysikaliska institutet vid
univ. i Leipzig. W. har ägnat sig särskilt åt
den dynamiska meteorologien, varvid han
behandlat problem rörande vågrörelser inom
atmosfären samt av honom upptäckta s. k.
symmetripunkter i de meteorologiska
elementens förlopp. Han har gjort en
betydande organisatorisk insats inom den tyska
meteorologien. A. Å.
Weiden [vaFdon], stad i Oberpfalz, n. ö.
Bayern, vid Waldnaab; 22,775 inv. (1933).
Järnvägsknut oeh handelsstad;
porslinsfabriker, glasbruk.
Weidenreich [väi’donrai^], Franz,
tyskjudisk anatom och antropolog (f. 1873), 1903
—18 prof, i Strassburg, 1922—24 i
Heidelberg, 1928 chef för Institut für physische
Anthropologie i Frankfurt a. M. och prof, där
1929. 1934 lämnade W. Tyskland och är
numera gästprof. vid Cenozoic research
labora-tory i Peking. Han har — särskilt i sina
tidigare arbeten — behandlat anatomiska och
histologiska problem (främst blodet och
benvävnaden) hos ryggradsdjur. Under senare
år har han kommit in på härstamningslära
och antropologi och har som D. Blacks (se
d. o., suppl.) efterträdare i Peking fortsatt
utgrävningarna vid Chou-kou-tien samt
beskrivit de nya fynden av Sinanthropus
peki-nensis (se d. o. och Människan 3, båda
i suppl.). Bland hans skrifter må anföras:
»Studien über das Blut und die blutbildenden
und -zerstörenden Organe» (I 1902, II 1905),
»Die Leukozyten und verwandte Zellformen»
(1911), »Der Menschenfuss» (1922),
»Knochen-studien» (6 dir, 1922—26), »Rasse und
Kör-perbau» (1927), »Der Schädelfund von
Wei-mar-Ehringsdorf» (1928) samt tre monogr. om
Sinanthropus pekinensis (1936). E. J-k.
Veidt [fåit], Conrad, tysk
filmskådespelare (f. 1893). Fick sin skådespelarutbildning
hos Reinhardt och var senare engagerad vid
de Reinhardtska scenerna. Efter filmdebuten
1917 lämnade V. snart scenen och hade under
de följ, åren betydande filmroller i bl. a.
»Doktor Caligaris skåp», »Nju» (med Jannings
och Elisabeth Bergner) och »Studenten från
Prag». Han medverkade vid denna tid även i
de båda svenska filmerna »Ingmarsarvet» och
»Till österland», gästspelade 1926—29 i
Hollywood och återvände därefter till Tyskland,
där han hade roller i »Wien dansar och ler»,
»Jag och kejsarinnan» (båda med Lilian
Har-vey) m. fl. filmer. V. är sedan 1933 knuten
till engelsk film, där han gjort sig gällande
i bl. a. »Makt», »Jag var spion» och
»Spion-central Stockholm». R. A-g.
*Weill, K. Av verk från senare år märkas
skoloperan »Der Jasager» (1930; »Pojken som
svarade ja», Konsertföreningen i Stockholm
1935) och operan »Die Bürgschaft» (1932).
Weinberg [väbä’r(g)], Michel, fransk
bakteriolog, prof, vid Pasteurinstitutet i
Paris. W. har särskilt ägnat sig åt studiet av
de anaeroba bakterierna och därvid gjort
viktiga, delvis grundläggande rön. Hans
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
