Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wiechert, Ernst - *Wiegand, Th. - *Vielé-Griffin, F. - Wieman, Mathias - *Wien - *Wiener, F. - Wiener Sängerknaben - *Viénot, J. - Wienskolan - Vien-tiane, Vieng Chan - Vierumäki - Wierzyński, Kazimierz - Wiese (Vize), Vladimir Juljevitj - Wiesel, Fritz Samuel - Wieselgren, Per Wäinö - Wifstrand, Sven Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Wiegand—Wifstrand
1312
»Hirtennovelle» (s. å.), novellsamlingarna
»Der silberne Wagen» (1928), »Die Flöte des
Pan» (1930) och »Das heilige Jahr» (1936;
sv. övers. 1937) samt den självbiografiska
»Wälder und
Men-schen» (1936). — W :s
arbeten hämta ämnen
och stämning från
hans skog- och
sjörika hembygd,
Ost-preussen, och de
hemska upplevelserna i
världskriget
(»Jeder-mann»). De
människor han skildrar äro
vanl. ensamma, tunga
och svårmodiga. Hans
stil är knapp,
allvar
lig, kristallklar och äkta. — Ditt.: H.
Cra-mer, »Das zeitgenössige Romanverk E. W:s»
(1934); H. Ebeling, »E. W.» (1937). R-nB.
♦Wiegand, Th., dog 1936.
♦Vielé-Griffin, F., dog 1937.
Wieman [vi’-], M a t h i a s, tysk
filmskådespelare (f. 1902). W. spelade flera år på olika
teatrar i Tyskland men nådde större
framgång först vid mitten av 1920-talet och fick
då även huvudroller vid filmen, bl. a. i »Det
blå ljuset» (mot Leni Riefenstahl) och »Der
Schimmelreiter». Sin rangplats inom tysk
film har W. fått efter nationalsocialismens
genombrott 1933 dels som skådespelare, bl. a. i
»Patrioter», dels som medl. av konstnärliga
rådet vid Ufa (sedan 1937), där han också biträtt
med manuskriptskrivning och regi. R. A-g.
♦Wien hade enl. 1934 års census 1,874,130 inv.
Bland nyare anläggningar märkas den 1937
ombyggda Reichsbrücke samt den till
Kahlen-berg ledande Höhenstrasse. Representationen
består numera av borgmästare, tre v.
borgmästare, borgerskapet (70 medl. med
borgmästaren som ordf.) samt magistraten. Varje
stads-områdes förvaltning ledes av en
Bezirks-hauptmann.
♦Wiener, F., dog 1937.
Wiener Sängerknaben [vi’nor zähjor-],
österrikisk gosskör, vare ursprung härleder sig
från en på kejsar Maximilian I:s dekret 1498
grundad kör med uppgift att biträda vid
gudstjänsten i slottskapellet i Wien. 1918
upplöstes kören men återuppstod 1923. Dess
repertoar omfattar klassiska sångspel och
mindre operor. Några lyckade gästspel ledde
småningom till vidsträckta turnéer. W.
gästade Sverige f. ggn 1929. G. M.
♦Viénot, J., dog 1933.
Wienskolan, nutida filosofisk riktning av
stor betydelse, som utgår från Ernst Machs
(se d. o.) sensualistiska positivism och från
den särskilt av Bertrand Russell (se d. o.)
företrädda matematiserande logikkalkylen.
Den behandlar övervägande
kunskapsteoretiska problem, särskilt rörande
vetenskapernas metodik och grundbegrepp, under stark
anslutning till specialvetenskaperna, i
syn
nerhet den moderna naturvetenskapen. Dess
allmänna ståndpunkt kan betecknas som
lo-gistisk positivism. Ett slags programskrift
för W. är Wittgensteins aforistiska
»Tracta-tus logico-philosophicus» (1922) med parallell
tysk och engelsk text, dess huvudorgan
tidskriften Erkenntnis. Representanter: Schlick,
Carnap, Reichenbach, Neurath m. fl. G. O-a.
Vien-tiane [viä’-tia’n], Vieng Chan, stad
i Laos, Franska Indokina, vid Mekong och
gränsen mot Siarn; omkr. 10,000 inv. Säte
för residenten i protektoratet Laos; flyghamn.
Vferumäki [-ro-], by i S:t Mickels län,
Finland, 12 km s. s. v. om Heinola, vid
järnvägen till Lahti. I V. invigdes 1937 Finlands
idrottsinstitut.
Wierzynski [viä^y’njski], Kazimierz,
polsk skald (f. 1894), näst Tuwim den främste
representanten för den nya polska lyriken.
W :s första diktsamling, »Wiosna i wino» (Vår
och vin), utkom 1919; av hans följ, samlingar
är »Laur olimpijski» (Olympisk lager; 1927)
ett förhärligande av den moderna
idrottsrörelsen och »Wolnosc tragiczna» (Tragisk
frihet; 1936) en hyllning åt marskalk Pilsudskis
minne. W. har även publicerat
prosaberättelser. J. Kl.
Wiese [vi’ze] (ry. Vize), Vladimir
J u 1 j e v i t j, rysk geofysiker, meteorolog och
oceanograf (f. 1886), prof, vid univ. i
Leningrad 1934. W., som är föreståndare för
arktiska institutet där, har verksamt deltagit i
flera ryska arktiska forskningsexpeditioner
(ise Polarexpeditioner, suppl.). Efter
att ha varit biträdande ledare under Otto
Schmidts nordostpaseagefärd 1932 ledde W.
1934 den expedition, som f. ggn gjorde färden
i ö.—v. riktning. G. Rbg.
Wiesel [vi’s-], Fritz Samuel, läkare,
psykiater (f. 1886 10/a), med. lic. i Stockholm
1918. Efter psykiatrisk utbildning och
tjänstgöring i Stockholm, Uppsala och Lund blev
W. 1928 överläkare vid Långbro sjukhus. Han
har nedlagt ett stort arbete vid byggandet
och organiserandet av Beckomberga sjukhus
i Stockholm, vars chef och styresman han
blev 1932. V. W-rt.
Wieselgren [vi’s-], Per W ä i n ö, filolog (f.
1900 Vs), sonson till H. O. W. Disputerade
1927 i Lund på en avh. om »Författarskapet
till Eigla», var sedermera en tid svensk
lektor vid univ. i Tübingen och blev 1930 prof,
i svenska språket och litteraturen vid univ.
i Dorpat. W. har utgivit flera skrifter i
nordisk och isländsk filologi och
litteraturhistoria och även redigerat samfundet
Svio-Esto-nicas årsbok. En del av Georg Stiernhielms
som förkomna ansedda papper ha av W.
återfunnits i Estland. O. W-n.
Wifstrand [vi’v-], Sven Albert, filolog
(f. 1901 3/3), docent i grekiska språket och
litteraturen vid univ. i Lund 1926, prof, där
1935 i samma ämne. W. är en god kännare
av särskilt den hellenistiska tidens språk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
