Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wollin, Nils Gustaf Axelsson - Wolmar, Gustaf - Volpi, G. - *Volpi, Giuseppe - *Voltaire, F. M. de - *Voltampère - Voltenhet - Woltereck, Richard - *Volvo - Volz, Paul - *Wolzogen, E. v. - *Vomb - Wong, Anna May - *Wood, sir K. - *Woodward, A. S. - Woolf, Adeline Virginia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Wolmar—Woolf
1336
ginales de Desprez» (1933), »Desprez en Italie»
(1935) och »Desprez i Sverige» (1936; fr. uppl.
under utgivning). W. var 1916—20
konstanmälare i Aftonbladet, 1928—31 t. f. dir. för
Svenska slöjdföreningen och 1920—29 sekr. i
Konsthantverkarnas gille.
Wolmar, Gustaf, svensk-dansk målare (f.
1880), bosatt i Köpenhamn. W. har varit elev
av Zahrtmann; han har utom landskapsbilder
etc. även målat porträtt i en karakteristisk,
väl balanserad stil, fri från överdrifter. W.
tillhör gruppen Den frie udstilling.
Nationalmuseum i Stockholm äger ett av W. målat
damporträtt. E. L-k.
Volpi [vå’lpi], G., se L a u r i - V o 1 p i, G.,
suppl.
♦Volpi, G i u s e p p e, är bl. a. medlem av
fascismens stora råd, president för
Confede-razione fascista degli Industrie och en av
Mussolinis närmaste rådgivare i fråga om
Italiens finansiella och ekonomiska politik.
För sin hemstad, Venezia, är V. självvald
»doge» och ger årl. enorma summor för dess
försköning och uppryckning. G. B-h.
♦Voltaire, F. M. d e. Nyare biogr. ha
utgivits av bl. a. H. N. Brailsford (1935), A.
Maurois (s. å.) och A. Noyes (1936). Att
nämna är vidare A. Bachman, »Censorship
in France from 1715 to 1750. V :s opposition»
(1934).
♦Voltampère, numera skrivet V o 11 a
m-p e r e, är ej identiskt med watt vid
växelström, om fasförskjutning (se d. o., suppl.)
mellan ström och spänning finnes.
Voltenhet, se Radioaktivt vatten,
sp. 403.
Woltereek [våTtoräk], Richard, tysk
zoolog (f. 1877), ägnade sig som universitetslärare
i Freiburg im Breisgau och Leipzig (prof, där
1905) åt embryologiska forskningar över
marina djurgrupper (kräftdjur, Polygordius,
me-dusor), sedermera åt allmänna biologiska
problem över utveckling och artbildning, vilka
förde honom in på limnologiens område. W.
grundade 1908 Internationale Revue der
Ge-samten Hydrobiologie und Hydrographie och
har sedan kraftigt verkat för limnologien
genom forskningsresor till Amerika (som
inbjuden föreläsare) och Östasien samt i Mindre
Asien, sedan han kallats som prof, till Ankara
för grundande av zool. inst. där. Bland hans
vetenskapliga skrifter må nämnas »Über
Ver-änderungen der Sexualität bei Daphniden»
(1911), »Variation und Artbildung» (1919)
och »Grundzüge einer allgemeinen Biologie»
(1932). N. O.
♦Volvo. Aktiekap. ökades 1935 till 13 mill.
kr. i samband med att bolaget upptog
Penta-verkens rörelse samt 1937 till 18,2 mill. kr.
1936 sålde bolaget 3,253 vagnar inom Sverige
och exporterade 923 vagnar.
Försäljningsvärdet uppgick s. å. till 23,8 mill. kr. för
auto-. mobiler och 1,7 mill. kr. för marinmotorer.
Antalet anställda var s. å. 1,250, därav i
Skövde 750. E. Hlr.
Volz [fålts], Paul, tysk teolog (f. 1871),
sedan 1909 prof, i G. T:s exegetik i Tübingen.
V. har utgivit flera undersökningar om
pro-fetismen (särskilt Jeremia) och senjudendomen.
Ett par smärre skrifter, »Neujahrsfest
Jah-ves» (1912) och »Das Dämonische in Jahve»
(1924), ha visat sig innehålla betydelsefulla
uppslag. Tills, m. W. Rudolf har V. utgivit
den uppmärksammade skriften »Der Elohist
als Erzähler — ein Irrweg der
Pentateuk-kritik?» (1933). J. Cbg.
♦Wolzogen, E. v., dog 1934. Hans sista
verk voro den komiska operan »Die bösen
Buben von Sevilla» och lustspelet »Die 5
Wolkramstedts» (tills, m. F. Kennemann;
båda 1934).
♦Vomb, jfr E v e r 1 ö v, suppl.
Wong [coåp], A n n a M a y, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1907), av kinesisk börd.
Var urspr. filmstatist och gjorde först lycka
i Douglas Fairbanksfilmen »Tjuven i Bagdad».
W:s egentliga genombrottsfilm var emellertid
den engelska »Piccadilly», efter vilken följt
bl. a. von Sternbergs »Shanghaiexpressen»
samt »En studie i rött» och »Den gula
slavinnan» (den sistnämnda i England). W. har
även uppträtt som sångerska. R. A-g.
♦Wood, sir K., är sedan 1935
hälsovårds-minister.
♦Woodward, A. S., blev led. av sv.
Vet.-akad. 1936.
Woolf [wolf], Adeline Virginia,
engelsk författarinna (f. 1882), dotter till L.
Stephen (se d. o.), 1912 g. m. publicisten
Leonard Sidney W. (f. 1880); vart
uppmärksammad genom »Jacob’s
room» (1922; »Jakobs
rum», 1927) och »Mrs.
Dalloway» (1925). De
feministiska
uppsatserna »A room of one’s
room» (1929) gjorde
henne ryktbar; hon
behandlade där
ämnena kvinnan som
författare, kvinnan i
England och engelsk
skönlitteratur. Senare
romaner äro »To the
lighthouse» (1927), »Orlando» (1928), »The
waves» (1931), »Flush» (1933; en berättelse om
Elizabeth Brownings hund) och »The years»
(1937). — W :s tidigare verk buro den vanliga
romanprägeln; med » Jacob’s room» slöt hon sig
till den s. k. stream of consciousness school
(ty. Bewusstseinskunst), som inskränker det
berättande elementet (handlingar,
händelser) till det minsta möjliga och driver
impressionismen ut i pointillism, vilket
försvårar läsarens möjlighet av en syntes. I
»Orlando» skildrar hon engelskt kynne genom
en personlighet, som genom övernaturliga
krafter förnyas från släktled till släktled.
Bäst har W. gett en samlad personbild i »To
the lighthouse». — W. är svårläst men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
