Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Voteringsmaskin - *Votivfynd - *Votjakområdet - *Vougt, A. G. F. - WPA - W. P. C. - Vraca - *Wrangel, ätt - *Wrangel, E. H. G. - Wrangel (von Bremer), Hans Jurgen - Wray, Fay - *Wren, sir Chr. - Wren, Percival Christopher - Wrench, sir John Evelyn Leslie - Vret - Wriedt, Christian - *Vries, H. de - Wright, Frank Lloyd - Wright, Willard Huntington - *Wright, V. J. v. - Vrå, Östra Vrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
V otivf ynd—V rå
1340
denna v. byggd efter samma princip som den
för finska riksdagen utförda apparaten; de
ändringar, som vidtagits, åstadkomma, att
sammanräkningen kan ske med stor snabbhet.
— I sammanhang med införandet av v.
vidto-gos vissa ändringar i reglementariska
föreskrifter för riksdagen, som trädde i kraft 10
jan. 1935; jfr Omröstning, suppl. J. R. N.
♦Votivfynd, se även D e p å f y n d, suppl.
♦Votjakområdet konstituerades 1934 som
Udmurternas autonoma republik.
♦Vougt, A. G. F., var 1934—35 led. av 1930
års försvarskommission.
WPA, förk. för Works progress
administration (se d. o., suppl.).
W. P. C., förk. för World power conference
(se Världskraftkonferensen).
Vraca [vra’tsa], stad i n. v. Bulgarien, 60
km n. n. ö. om Sofia; 16,777 inv. (1935).
Huvudstad i dep. V. (11,143 km2, 740,650
inv.), biskopssäte. Handelscentrum:
textil-och läderindustri.
♦Wrangel, ätt. A. M. H. W. af S a u s s
dog 1934 «/io.
♦Wrangel, E. H. G., har ytterligare gett
ut »Tegnérhemmet i Lund» (1935).
Wrangel (von B r e m e r), Hans J u
r-g en, frih., målare (f. 188 1 29/io). W. har i flera
år varit bosatt i Paris, där han fått sin
konstnärliga utbildning och stil. Hans
landskapsmålningar i olja (bl. a. »Vraket» i
Nationalmuseum i Stockholm) ha en lugn, fast
komposition, byggd på ingående naturstudium. Han
har även utfört storfiguriga fresker, vanl. i
ljusare färgskala än stafflibilderna. W. har
utfört raderingar till diktverk av A.
Österling och V. von Heidenstam. E. L-k.
Wray [rei], F a y, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1907 i Kanada). Började sin
filmbana med mindre roller i komedier och
vilda-västernfilmer men fick genom E. von
Stroheim en mera betydande uppgift i
»Bröllopsmarschen», varefter följde »Syndens gata»
(mot Jannings). W. har under senare år
medverkat i »Viva Villa!», »Mannen, som visste
för mycket», »King Kong», »Fröjdernas gata»,
»Bland bålde riddersmän» m. fl. filmer. R. A-g.
*Wren, sir C h r. Wren society har
utgivit W:is verk i 10 bd (1925—33).
Wren [ren], Percival Chris to p h e r,
engelsk författare (f. 1885), har prövat många
yrken, rest runt världen, varit anställd i
Indien och deltagit i världskriget. W. började
sin litterära bana med »Dew and milden»
(1912) och har sedan skrivit bortåt 30 bd
äventyrs- och förströelseböcker, av vilka fyra
översattes till sv. 1926—28. R-n B.
Wrench [rent/], sir John Evelyn L e
s-1 i e, engelsk publicist (f. 1882), har gjort sig
känd som grundare av All p e o p 1 e s’
association (se d. o., suppl.).
Vret, ett i vissa svenska dialekter levande
ord med betydelsen »liten, ensamt belägen
åker», »skogsteg», ingår i ortnamnet Vreta.
Unspr. betydde ordet »en i marken ristad
linje» (till verbet rita-, eng. write), trol.
efter ett gammalt magiskt bruk vid nyodling
i skogen, då gränsen för svedjan uppdrogs
genom ritning med plog eller »torsvigg». —
Se N. Lindqvist, »Smått och stort i språkets
spegel» (1927), s. 19 ff.
Wriedt [vrit], Christian, norsk
genetiker och husdjursförädlare (1883—1929),
stats-komsulent i ärftlighetslära 1916. Genom
sina ärftlighetsundersökningar och sina
strävanden att frigöra
djuraveln från all
formalism och inrikta
den på rent
ekonomiska problem kom W.
att få stor betydelse
för särskilt den
norska men även andra
länders djuravel. W.
utgav ett mycket
stort antal skrifter i
sitt faok och var en
mycket uppskattad
och flitig
populärve
tenskaplig föredragshållare. Bland hans
mera bemärkta skrifter märkas
»Vererbungs-lehre der landwirtschaftlichen Nutztiere»
(1927; utg. på fem olika språk) och
»Biolo-gische Essays über Pferdezucht und
Pferde-rassen» (1929). G. N.-L.
*Vries, H. d e, dog 1935.
Wright [räit], Frank Lloyd,
nordamerikansk arkitekt (f. 1869), lärjunge till L. H.
Sullivan. W. är en av sitt lands mera
uppmärksammade huskonstruktörer. Han har
såväl i betong som i natursten och trä uppfört
byggnader, där volym och material ge
karaktär men även östasiatiska stilinflytelser göra
sig gällande. W:s mest berömda arbeten äro
Larkins tvålfabrik i Buffalo, The Midway
gardens i Chicago (1913) och Imperial hotel i
Tokyo (1916—20). Han har även byggt
kyrkor och förnämliga bostadshus. Han utgav
1932 sin självbiogr. E. L-k.
Wright [räit], W i 11 a r d II u n t i n g t o n,
se D i n e, S. S. Van, suppl.
♦Wright, V. J. v., dog 1934.
Vrå, östra Vrå, i Stora Malms socken,
Södermanland. På Köpingsåsens sluttning i V.
påträffade man 1935 en betydande boplats från
stenåldern, döstid. Boplatsen har lämnat ett
rikt fyndmaterial: stenyxor, slipstenar,
grova krukskärvor, ornerade med snoddintryck,
inristade linjer, gropar etc. På en del av
krukskärvorna förekomma tillfälliga intryck
av sädeskorn: sexradigt korn och två sorters
vete (Triticum vulgäre och Triticum
dicoc-cum). Även intryck av vindruvskärnor ha
påträffats. Vid V. ha flera fyrsidiga
husgrunder framgrävts. Den kultur, som här
möter och som först under de senaste åren
blivit känd från flera platser i ö. Sverige, är
en åkerbrukskultur, som står i skarp kontrast
till den efterföljande s. k. östsvenska
boplatskulturen (se d. o.). Dess ställning till
sydli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
