Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Västmanlands län - *Västra Klagstorp—Tygelsjö järnväg - Västra Marks sjukhus - *Västra Ny - *Västra Strö - *Västra Tollstad - *Västra Värmlands folkhögskola - *Väte - *Vättlösa - *Vävskolor - *Växellåda - *Växelrätt - *Växelström - *Växjö - *Växjö stift - Väyrynen, Heikki Allan - Wöldike, Mogens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1357
Västra Klagstorp—Tygelsjö järnväg—Wöldike
1358
1 jan. 1937 funnos 91 koncessionerade (och
trafikerade) omnibuslinjer med en
sammanlagd linjelängd av 2,756 km. Länete
sanatorium ligger i Västerås. I Sala finns
sinnessjukhus (Salberga sjukhus). G. Rbg.
♦Västra Klagstorp—Tygelsjö järnväg har
numera endast godstrafik.
Västra Marks sjukhus, se Örebro, sp. 1459.
♦Västra Ny. Stora Röknen överfördes 1 jan.
1937 till Hammar (i Strängnäs stift).
♦Västra Strö. Efter pastoratsreglering skall
V. ingå i Trollenäs och V. pastorat.
♦Västra Tollstad. Ombergs skogsskola är
nedlagd. Vid Hästholmen finns ett flygfält.
♦Västra Värmlands folkhögskola, jfr även
Folkliga musikskolan, suppl.
♦Väte. Om orto- och paraväte ne Atom,
suppl., sp. 317. Tungt vatten framställes nu
industriellt genom elektrolys av
vattenlösningar under sådana omständigheter, att
företrädesvis den lättare isotopen av v. bortgår
i gasform; för att få hög renhetsgrad måste
man bearbeta stora mängder råmaterial, tills
blott en ringa rest återstår. Ur denna
fram-etälles så deuterium genom elektrolys. Man
känner nu även en tredje isotop med
atomvikten 3 (tritium, kem. tecken T). Dess
kärna benämnes triton. Se A tom, suppl.,
sp. 318. — Om industriell framställning av
v. se även Hydrering, suppl. Sv. B-r.
♦Vättlösa. Ett hembygdsmuseum
inrättades 1932 i en f. d. komministerbostad vid
kyrkan.
♦Vävskolor. Vävskolan i Borås och
Len-ningska vävskolan i Norrköping benämnas
sedan 1937 Textilinstitutet i Borås, resp.
Lennings textiltekniska institut.
Undervisningen omfattar råämneslära, spinneriteknik,
väveriteknik, bindningslära, vävnadsanalys
och appreturlära samt är differentierad på
olika linjer efter utbildningsmålet. S. Kj-d.
♦Växellåda. I automobiler finns mellan
motorn och kardanaxeln en v., vans uppgift är
att vid större vägmotstånd låta motorn arbeta
med ett högre varvtal, vid vilket den avger
en större effekt. V. på moderna vagnar
innehåller vanl. tre eller fyra växlar för körning
framåt och en för backning. I de vanliga
personvagnarna brukas tre växlar, av vilka
den lägsta, alltså den, som ger den största
utväxlingen mellan motoraxeln och
kardanaxeln, kallas »ettan», den näst högsta
»tvåan» och den högsta »trean». Högsta
växeln är i regel utförd som direkt växel,
d. v. s. den utgående axelns varvtal är
detsamma som den ingåendes. Backgång erhålles
genom att kardanaxelns rotationsriktning
omkastas med tillhjälp av en kuggväxel och
en sekundäraxel (backaxel). På moderna
vagnar finnas ofta anordningar, som
underlätta de olika växlarnas inkoppling
(synkroniserade v.), så att en tyst växling kan
erhållas, även om varvtalet ej avpassats till
rätt värde.
Många försök ha gjorts att konstruera en
kontinuerlig v., som medger vilket som helst
utväxlingsförhållande inom vissa gränser,
men någon fullt pålitlig konstruktion har
ännu ej framkommit. 1 Lysholm-Smiths v.,
som är av hydraulisk typ, erhålles utväxlingen
på så sätt, att motorn driver en
centrifugal-pump, vilken i sin tur lämnar drivmediet till
en vätsketurbin. Den högsta utväxlingen
erhålles vid dessa v. på mekanisk väg genom
hopkoppling av axlarna; för backgång finnes
en kuggväxel. Moderna automobiler förses
ofta med överväxel (se d. o., suppl.). N. G-n.
♦Växelrätt likställer med allmän helgdag
påskafton, midsommarafton och julafton
(bankfridagar) enl. förordn. 1935. —
Inskränkning i handelsfriheten har under 1930-talet
starkt minskat internationella
växelbetalningar, och även inrikes växlar ha i
bankportföljerna starkt avtagit till antal och
belopp i förhållande till skattkammarväxlar
o. a. statspapper. E. F. K. S-n.
♦Växelström, se även
Elektricitetsverk, suppl.
♦Växjö. 1. V. hade 9,726 inv. 1937. Bland
nybyggnader märkas nya sparbankshuset och
en tillbyggnad till Smålands fornsal (invigd
1935). Tax.-värdet å fastighet hade 1936
stigit till 46,787,300 kr. och den tax. inkomsten
till 11,454,379 kr. Stadens tillgångar
bokfördes däremot vid årsskiftet 1935/36 till endast
7,898,390 kr., medan skulderna stigit till
4,264,512 kr. Från V. utges även
Krono-bergaren (3 ggr i veckan). V. stads- och
landsförsamlingar bilda en kyrklig
samfällighet. Ny litt.: [S. Linnæus,] »Om V. En
akademisk 1700-tals-avhandling» (övers, från
lat. av S. E. Melander, 1933); S. Mårtenson
i Hyltén-Cavalliusfören:s Årsbok 1933; E.
Elgqvist ibid. 1934; G. Virdestam, »Kring
Dstrabo och S:t Sigfrids källa» (s. å.) och
»Under Växjödomens spira» (1936). P. G. V.
♦Växjö stift omfattade 1 jan. 1937 143
pastorat, 241 lands-, 10 stads- och 4 gemensamma
lands- och stadsförsamlingar.
Vay’rynen, Heikki Allan, finländsk
geolog (f. 1888). Blev fil. dr i Helsingfors
1921, docent vid univ. där 1929 och statsgeolog
vid Geologiska kommissionen 1936. V. har
utfört praktisk-geologiska undersökningar av
bl. a. kaolin och kismalmer, och bland hans
skrifter märkas »Geologische und
petrogra-phische Untersuchungen im Kainuugebiete»
(Bulletin de la Commission Géologique de
Fin-lande, n:r 78, 1928), Ȇber die geologische
Struktur des Erzfeldes Kammikivitunturi in
Petsamo» (ibid., n:r 92, 1930), »Über die
Mi-neralparagenesis der Kieserze in den
Gebie-ten von Outokumpo und Polvijärvi» (ibid.,
n:r 109, 1935) och »Die geologischen
Verhält-nisse eines Vorkommens von Kaolin im
finnischen Grundgebirge» (i Geol. Fören:s
För-handl., 46, 1924). N. Zn.
Wö’Idike, Mogens, dansk musiker (f.
1897). Efter studier vid
Köpenhamnskonser-vatoriet och för Th. Laub samt K. Straube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
