Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Achimenes - Achlat - Achmed - Achmim - Acholi - Achondroplasi - a. Chr. och a. Chr. n. - Achras - Achrelius, Daniel - Achrenius, Abraham - Achroia grisella - Achté, Emmy - Achtyrka - Achurch, Janet - Achyli, achlorhydri, anhydrochlori - Acid-albuminat - Acidifiering - Acidimetri - Aciditet - Acidofil - Acidos - Acidum - Acidur - Acipenser sturio - Acireale - à cire perdue - Acis - Ackadiska språket - Acke, Johan Axel Gustav (Andersson) - Acker, Achille van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Achimenes—Acker
60
Achimenes, växtsläkte, hörande till fam.
Gesneriaceae. De omkring 25 arterna förekomma
i tropiska Amerika och utmärka sig genom
mångfärgade, ganska stora blommor samt
mjukulliga blad. Flera bland dem utgöra de förnämsta
prydnaderna i våra varmhus. En av de äldsta
i kultur är A. grandiflora.
Achla’t, stad i turk. Armenien, se Ahlat.
A’chmed, se Ahmed.
Achmi’m, stad i Egypten, se Akhmim.
Acholi, brist på galla; acholisk
avföring, avföring utan gallfärgämnen.
Achondroplasi, med., bristande utveckling av
de långa rörbenen, ledande till dvärgväxt. —
Adj.: achondropla’stisk.
a. Chr. och a. Chr. n., förkortningar av ante
Chri’stum nätum, lat., före Kristi födelse.
A’chras, bot., se Sapotaceae och Tuggummi.
Achrèlius, Daniel, finländsk författare (1644
—92). Han var icke blott prof, i vältalighet i
Åbo och akademiens mest framstående talare på
sin tid utan ock en mycket produktiv och o
förskräckt vitterlekare samt naturvetenskapligt
intresserad. Hans stora arbete ”Contemplationes
mundi” (betraktelser över världen) beredde
naturvetenskaperna insteg och fotfäste i Finland men
inledde honom i strid med flera av hans
ämbetsbröder.
Achrénius, Abraham, finländsk präst (1706
—69), slottspredikant i Åbo och från 1753 pastor
i Nousis. Han har författat omkr. 200 finska
andliga sånger, vilka ännu utgöra en kär
upp-byggelseläsning i mången finsk stuga.
Achröfa grise’lla, lat. namnet på det mindre
vaxmottet (se d.o.).
Achté, Emmy, f. Strömer, finländsk
sångerska (1850—1924), mor till sångerskorna Aino
Ackté och Irma Tervani. Genom sin vackra
mezzosopran och dramatiska begåvning blev hon
en av den finska operans främsta krafter. I flera
år var hon verksam som lärarinna i sång och
plastik.
Achtj^rka, se Ahtyrka.
Achurch [ä^fätj], Janet, engelsk
skådespelerska (1864—1916). Hon var en betydande
shakespeareskådespelerska. Hon var den första
(1889) engelska Nora i Ibsens ”Dockhem” och
gjorde en världsturné med samma stycke, varvid
Ibsen mångenstädes för första gången spelades
på engelska.
Achyli, achlorhydri, a n h y d r
o-c h 1 o r i, frånvaro av saltsyra i magsaften,
fastställes genom undersökning av magsaften medelst
magpumpning.
Acid-albuminät, se Albuminat.
Acidifiéring, surgörning av en lösning genom
tillsats av en syra.
Acidimetri, se Kemisk analys.
Aciditét, en lösnings surhetsgrad eller
vätejonkoncentration (se d.o.).
Acidofil, biol., om sådan beståndsdel i cellen,
som lätt färgas av sura färgämnen.
Acidos [-då’s], förgiftning genom syrabildning
i kroppen, se Alkalireserv och Sockersjuka.
A’cidum, förk. A c i d., lat. namnet på syra.
— A. acèticum, ättiksyra; a. arsenicösum, arse-
niksyrlighet; a. benzöicum, benzoesyra; a.
böri-cum, borsyra; a. citricum, citronsyra; a.
gallo-ta’nnicum, garvsyra; a. hydrochlorätum, saltsyra;
a. nitricum, salpetersyra; a. phosphöricum,
fosforsyra; a. sulphüricum, svavelsyra; a.
tartäri-cum, vinsyra m.fl.
Acidür, rostbeständig legering, bestående av
c:a 16% kisel och resten järn.
Acipe’nser stürio, lat. namnet på stör
(se d.o.).
Acireale [a’tjirea’le], stad på Siciliens ö. kust,
byggt på lavamassor vid foten av berget Etna.
37,000 inv. På grund av sina varma källor är A.
en mycket besökt vinterkurort. Textilindustri.
Nära stranden invid staden ligga sju
basaltklip-por, Scogli dei Ciclopi (Cyklopöarna),
med den s.k. ”Polyfemos’ håla”.
å cire perdue [a sir perd/l, fr.,
bronsgjut-ningsmetod, där formen byggs upp kring en
noggrant utformad vaxmodell, som före gjutningen
smältes bort.
Acis, grek.-rom. myt., son av Faunus, älskade
nymfen Galatea men dödades av sin rival
Poly-fem. Blodströmmen från den döde förvandlade
Galatea till en flod, kallad A., som man velat
återfinna på Sicilien.
Ackadiska språket, se Akkadiska språket.
Acke, Johan Axel Gustav (intill 1904
Andersson), målare och etsare (1859—1924),
son till botanisten prof. N. J. Andersson och
svärson till Z. Topelius. Han målade i yngre
år realistiska genrebilder ur folklivet och
övergick under 1890-talet till dekorativa
kompositioner med fantastiskt, gärna symboliskt innehåll.
A. har även ägnat sig åt konstnärlig inredning
och dekoration av interiörer. En naiv, älskvärd
och originell fantasi visar sig i hans
illustrationer (till bl.a. Z. Topelius’ ”Läsning för barn”,
1902—03). Han har målat åtskilliga porträtt
och landskap, mariner och nakna figurer i fri
luft. Därjämte har han också utfört arbeten
i stuck, varav några för Stockholms stadshus.
Acker, A c h i 11 e van, belgisk
politiker (f. 1898). Verksam inom det socialistiska
partiet, blev han 1927 medl. av
deputeradekammaren och gjorde en snabb politisk karriär. Efter
Belgiens befrielse 1944 blev han arbetsminister,
och i febr. 1945 bildade han själv som
konseljpresident en koalitionsregering. Då han energiskt
J. A. G. Acke: östrasalt, 1906. Göteborgs konstmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
