Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Friedrich (hertig av Mecklenburg) - Adolf Johan - Adolf Johan - Adolfsfors - Adolfsström - Adolphson, Edvin - Adonaj - Adonis (yngling) - Adonis (växtsläkte) - Adonisk vers - Adoptera - Adoption
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Adolf Johan—Adoption
108
terat ett anbud att bliva finsk konung men fann
sig av förhållandena föranlåten att i aug.
1918 avböja kandidaturen.
Adolf Johan, pfalzgreve vid Rhen (1629—89),
Karl X:s broder. I det 1655 utbrutna polska
kriget utmärkte han sig och förordnades 1656
till generalissimus över arméerna i Polen och
Preussen med fältmarskalken Wrangel vid sin
sida. Broderns skarpa ogillande av hans
krigföring föranledde A. att 1659 lämna befälet.
Genom Karl Gustavs testamente 1660 insattes
han emellertid som
riksmarsk i
förmyndarregeringen, men
höstriksdagen 1660
kullkastade
testamentets föreskrifter i
denna del. Sitt
återstående liv tillbragte han
dels i Tyskland, dels
på Stegeborg under
ständiga tvister med
släkt och husfolk.
Hans barn måste
slutligen (1688) rymma
till hovet. A. var
gift 1) 1649 med Elsa
Beata Brahe, dotter till riksdrotsen Per Brahe,
och 2) 1661 med Elisabet Brahe, den föregåendes
kusin.
Adolf Johan d.y., pfalzgreve vid Rhen (1666
—1701), den föregåendes äldste son. Han tog
tjänst i österrikiske kejsaren Leopold I :s armé
och omtalas som överste. Han återvände till
Sverige 1700, var med vid landstigningen på
Själland och följde konungen över till Livland
men bortrycktes av sjukdom i högkvarteret i
Lais.
Adolf sfors, bruksegendom i v. Värmland;
Köla socken, Värmlands län; sågverk och elektr.
kraftstation.. Egendomen omfattar 1,441 har,
mest skogsmark. Sammanlagda tax.-värdet
663,000 kr. Ägare A. ab. (grundat 1902).
Adolf sström, se Nasafjället.
Adolphson, Gustav Edvin, skådespelare (f.
1893 25A). Efter debut 1912 på
Arbetarföreningens teater i Norrköping var han till 1920
anställd vid olika sällskap i landsorten. 1920
knöts han till Intima teatern i Stockholm. Efter
turnéer med Harriet
Bosse och Pauline
Brunius blev han 1927
engagerad vid
Oscarsteatern, varifrån han
1932 flyttade över till
Dramatiska teatern,
som han lämnade 1935
för att väsentligen
ägna sig åt film,
radio och gästspel vid
olika teatrar. A. är en
naturligt manlig
ka-raktärsskådespelare
med frodig fantasi
och humor, och på hans rollista står en mängd
markanta gestalter.
A. har också med stor framgång ägnat sig åt
filmen och är sedan hösten 1935 engagerad hos
Svensk filmindustri. Han har iscensatt flera
filmer och även kreerat ett stort antal
”hjälte”-roller.
Adonäj, hebr., min herre, herre. Då judarna
skydde att uttala Israels Guds egennamn, Jahvè,
läste de, där detta i bibeln förekommer, i
stället Adonaj och tillsatte därför till konsonanterna
i namnet Jahve vokalerna i namnet Adonaj (el.
Edonaj); därav skriftformen Jehova.
Adönis, en underskön yngling, som älskades
av Afrodite. Under en jakt blev han
söndersliten och dödad av ett vildsvin. På gudinnans
enträgna böner fick han dock tillbringa en del
av året hos Afrodite. Adonissagan är möjl. av
semitiskt ursprung. — I adoniskulten ingick
både en sorgefest över A:s förtidiga död och en
glädjefest över hans återkomst från skuggornas
rike. — Figurligt betecknar a. en mycket vacker
ung man, i synnerhet om han för kvinnornas
skull är överdrivet mån om sitt utseende.
Adönis, växtsläkte av fam. r anu n k e
1-växter, Ranunculaceae, utmärkt av vackra
blommor. Flera arter äro prydnadsväxter,
såsom ”gossen i det grön a”, A. autumnalis,
med mörkröda, och våradonis, A. vernalis,
med stora, gula, tidigt utvecklade blommor.
Adönisk vers, se Sapfisk strof.
Adoptera, upptaga såsom eget barn el. egen
mening.
Adoption, upptagande av person i barns
ställe. Genom lagen om adoption 14 juni 1917
har möjlighet beretts att med domstols tillstånd
antaga adoptivbarn, varvid för adoptant stadgats
ålder av minst 25 år och för gift person som
regel förbud att adoptera annorledes än i
förening med maken. Utan eget samtycke kan den,
som fyllt 12 år, ej adopteras; är han omyndig,
Adönis vernalis.
Ur C. Fries, ”1 svenska marker”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
