- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
125-126

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Affisch - Affischera - Affix - Affliktiva straff - Affonso I, erövraren - Affonso V, afrikanen - Affärsbanker - Affärsekonomi - Affärsekonomiska forskningsinstitutet - Affärshandlingar - Affärsvärlden - Afghanistan, Afganistan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Affischera—Afghanistan

126

användning kort efter boktryckarkonstens
uppfinning, men en verklig affischkonst uppstod
först med färglitografiens genombrott på
1800-talet. Fransmannen J. Chéret räknas som den
konstnärliga a:s upphovsman. Andra
uppmärksammade namn inorn fransk affischkonst äro H.
de Toulouse-Lautrec och A. M. Cassandra.
Bland äldre svenska affischkonstnärer märkas
Nils Kreuger, Olle Hjortzberg, Torsten
Schon-berg och Yngve Berg. Under senare decennier
har affischkonsten, som tagits allt mer i
reklamens tjänst, stått under starkt inflytande av den
moderna konsten, särsk. kubismen och
surrealismen. Det s. k. fotomontaget har även satt sin
prägel på den moderna a. Bland yngre svenska
affischkonstnärer märkas Adolf Hallman, Nils
Wedel och Anders Beckman.

Affischéra, genom affisch tillkännagiva;
genom sitt uppträdande vilja giva sig sken av t.ex.
lärdom.

Affi’x, orddel, som saknar självständig
betydelse men som modifierar betydelsen hos den
återstående delen av ordet. Allt efter sin plats
kallas a. för prefix, infix el. suffix.

Affliktiva straff, benämning på vissa slags
straff, särsk. de s. k. kroppsstraffen.

Affo’nso I, erövraren (conquistador),
Portugals förste konung (nio—$5), son till
Portugals erövrare och förste greve, Henrik av
Bur-gund. A. slog 1139 morerna vid Ourique och lät
på slagfältet utropa sig till konung av Portugal.

Affo’nso V, afrikanen, konung av
Portugal (d. 1481), blev konung 1438. Han erhöll
sitt tillnamn, därför att portugisernas stora
upptäcktsresor började under hans tid. Han
landsteg 1458 vid Céuta och erövrade Alcazar och
1470 Tanger, vilka fästningar sedan bildade ett
bålverk mot morerna. Hans
försök att vinna Kastilien
misslyckades.

Affärsbanker, gemensam
beteckning för banker, som
tillhandahålla näringslivet
rörelsekredit. I motsats till
Riksbanken och sparbankerna
äro samtliga svenska a.
organiserade som aktiebolag.

Affärsekonomi, 1928
grundad tidskr. för industriell
ekonomi och organisation,
reklam och
försäljningsfrå-gor, kontorsorganisation och
räkenskapsväsen.

Affärsekonomiska
forskningsinstitutet vid
Handels-högsk. i Stockholm, grundat
1929, företar
driftsekonomiska och statistiska
undersökningar, främst på
distri-butionsväsendets område.

Affärshandlingar, postv.,
se Korsband.

Affärsvärlden, i
Stockholm sedan 1901
utkommande ekonomisk veckotidskrift,

innehållande art. i allmänna ekonomiska frågor,
kritiska granskningar av de stora företagens
styrelseberättelser och balanser, översikter över det
allmänna konjunkturläget, etc.

Afghanistan, Afganistan, konungarike i
ö. delen av Främre Asien; 731,000 km2, c:a
12,000,000 inv. Huvudstad: Kabul.

Naturförhållanden. A. omfattar n.ö. delen av
Irans högland; endast längst i n. når A. in på
Turkmenistans ökenartade slättland. Här
utmynna ett flertal floder, som komma från de
höga bergskedjor, som genomdraga n. A. i ö.-v.
riktning. Högst bland dessa är Hindukusch, som
i ö. når 7,700 m och som i v. fortsättes av
Sefid Kuh och Bend-i-Baba (2,000 m ö. h. nära
persiska gränsen). Parallellt med och n. om dessa
kedjor går den 3,500 m höga Bend-i-Turkistan.
Vidare genomlöpes området Hezara av
bergskedjor, som småningom sänka sig ned mot
sandöknen Registan i s. Bland de talrika floderna
bildar Amu-darja delvis nordlig gräns. Många
av A:s floder äro periodiska. Viktigast är
Hil-mend (Helmund) från Hindukusch till träsksjöar
kring persiska gränsen i s.v. Heri-rud i västra
A. bildar delvis gräns mot Persien och sinar ut
i sanden. Murghab lämnar A. med nordlig
riktning och sinar ut i Turkmenistans sand. En
synnerligen vattenrik flod är Kabul i ö., som
mynnar ut i Indus. Klimatet är utpräglat
kontinentalt med stora temperaturskillnader mellan dag
och natt och mellan vinter och sommar.
Nederbörden är obetydlig och faller mest om hösten
och vintern. Bergen äro kala och branta, endast
på sluttningarna bevuxna med barr- och lövskog.
I de breda floddalarna är trädvegetationen mycket
sparsam. I övrigt upptages större delen av A.
av stäpper och halvöknar.

Näringar. De viktigaste åkerbruksområdena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free