Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afghanistan, Afganistan - Afoni - Aforism - Aforistiskt - Afranius, Lucius - Africa - Afrika - Gränser och areal - Höjdförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Af oni—Afrika
130
sig att ej inblanda sig i A:s inre
angelägenheter.
Abd-er-Rahman avled 1901 och efterträddes
av sin son Habibullah kan. Denne förde liksom
fadern en kraftfull politik och strävade att höja
landet ekonomiskt och kulturellt. Efter 1 :a
världskrigets utbrott — och särsk. efter
Turkiets inträde i detsamma — blev det för
Habibullah kan en mycket svår sak att upprätthålla
sin neutralitet, då sympatierna i landet nästan
helt voro på turkarnas sida. Det lyckades
honom emellertid att hela kriget igenom bibehålla
vänskapliga relationer med England.
I febr. 1919 mördades Habibullah kan och
efterträddes utan motstånd av sin tredje son,
Amanullah kan. Denne övergav faderns politik
och inföll i Indien i maj s.å. Kriget blev dock
kortvarigt och medförde inga framgångar för
afghanerna och slöts genom en traktat i
Rawal-pindi (8 aug. s.å.), vari emiren förbjöds att
vidare importera krigsförnödenheter över Indien
och miste sina subsidier, medan A. å sin sida
förklarades helt oberoende i sin både yttre och
inre politik. Kort därefter trädde emiren i
underhandlingar med ryska sovjetregeringen, och
ett ryskt-afghanskt handelsfördrag ingicks 1921.
Efter hand svalnade dock vänskapen. I sin inre
politik inledde Amanullah, som 1926 antog titeln
schah, ett ivrigt reformarbete, syftande till
landets europeisering. Detta väckte emellertid starkt
missnöje bland prästerskapet och
lantbefolkningen, och efter en rundresa i Europa, som
Amanullah företagit 1928, bröt upproret ut under
ledning av en rövarhövding, Habibullah. Efter svåra
strider lyckades Muhammed Nadir, en medl. av
Dost Muhammeds släkt, få slut på Habibullahs
skräckvälde och hyllades som schah (1929—33).
Denne fortsatte reformarbetet men i en mindre
forcerad takt. Han mördades 1933 och
efterträddes av sonen Zahir, även han en vän av
reformer. Dessa ha givit påtagliga resultat:
vägnätet har utbyggts, landet elektrifierats, och
motorismen har gått framåt. Parlamentet skapades
1931 undervisningsväsendet har ordnats. 1934
inträdde A. i Nat. förb. 1937 ingick A. med
Turkiet, Persien och Irak den s.k.
Saadabad-pakten, vari dessa stater lovade varandra vänskap
och stöd. Vid 2:a världskrigets utbrott
förklarade sig A. neutralt. A. har ingått i Förenta
nationerna 1946.
Af oni, den högsta graden av stämmans
ton-löshet.
Afori’sm, i sammanträngd form uttryckt
tanke, tankekorn, tänkespråk.
Afori’stiskt kallas ett framställningssätt, som
rör sig i aforismer.
Afränius, L u c i u s, romersk komediförf.
(omkr. 100 f.Kr.), den förnämste representanten
för fäbula togäta, d. v. s. lustspel över romerska
ämnen.
Africa, lat., romersk provins, organiserad efter
Kartagos fall 146 f. Kr. och omfattande denna
stads forna område, ung. motsv. nuv. Tunisien,
med Utica som huvudstad. Även konungariket
Numidien, nuv. ö. Algeriet och Tripolis, som
in-dragits av Caesar 46 f.Kr., förenades med denna
NF I — 5
äldre provins. Under Augustus blev huvudstaden
Kartago. A. utvecklades starkt och blev en av
romerska rikets ekonomiskt betydelsefullaste
provinser. På 400-talet erövrade vandalerna A. 553
blev A. östromerskt. 670 invaderade araberna
landet.
Afrika, den i flera hänseenden ”mörka”
världsdelen, utgör sydvästra delen av ”Gamla världen”
och skiljes från Europa av Medelhavet, från
Asien av Röda havet; 30,417,000 km2, 170,000,000
inv.
Gränser och areal. Med Asien äger Afrika
landförbindelse genom det 115 km breda
Suez-näset, vilket sedan 1869 är genomskuret av
Suez-kanalen. A:s östkust sköljes av Indiska oceanen
och dess västkust av Atlanten. Det har en
mycket enformig, av havet föga sönderskuren kust.
Dess större vikar äro endast väldiga,
halvcirkelformiga inbuktningar, såsom Stora och Lilla
Syrten av Medelhavet, Guineabukten på Atlantens
kust samt Sansibar- och Delagobukterna på
östkusten. Från världsdelens nordligaste punkt,
Kap Blanco (370 20’ n.br.), till dess sydligaste,
Kap Agulhas (340 51’ s.br.), är längden 800
mil, från dess västligaste punkt, Kap Verde
C1?0 35’ v.lgd), till Ras Hafun (510 28’ ö.
Igd), är avståndet 750 mil.
Höjdförhållanden. I ingen annan världsdel
intar höglandet en så stor areal, bortåt 90 °/o av
hela A. Världsdelen har en sakta lutning från
s. till n. Medelhöjden är i s. delen 1,200 m,
i Sahara 200—500 m. An större är skillnaden
mellan ö. och v. delen av’ A. Karakteristiska
för A. äro randbergen, som gå parallellt med
kusten. Särsk. framträdande äro dessa randberg
i Sydafrika, i v. delen av övre Guinea, i Marocko
och Algeriet, vid Röda havet och Somalilandets
nordrand.
Man kan geografiskt indela Afrika i följande
naturliga huvuddelar: 1) Atlasbergen, 2) den
norra platån, som omfattar Sahara, Sudan och
Nilens område, 3) Abessinien och Somalihalvön,
4) de stora insjöarnas region, 5) Guineakusten,
6) Kongobäckenet, 7) den sydafrikanska platån,
8) öarna.
Atlasbergen sträcka sig i väst-östlig
riktning från Atlanten till Lilla Syrtenviken. Det
marockanska Atlas har toppar intill 4,700 m
höjd.
I Sahara omväxla slätter, täckta av grus,
sten el. sanddyner, med branta bergpartier. Likt
öar, kringströdda i öknen, ligga talrika oaser
med dadelpalmer. Sudan sträcker sig
omedelbart s. om Sahara från Atlanten till Nildalen
och sänker sig från alla håll ned mot den i
mitten liggande Tsadsjöbassängen. Ni lian de t
är en fortsättning av ökenplatån, i vilken Nilens
dal med branta sidor i v. endast är att betrakta
som en lång, smal oas, som först i deltat når
en betydligare bredd.
ö. om Nilen höjer sig landskapet sakta mot
Röda havet, vid vars kust det stupar brant ned
och bildar randberg med toppar av Kebnekaises
höjd. Abessiniens alpland når från Massaua vid
Röda havet i n. till Rudolf sjön i s. österut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
