Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Växtvärlden - Djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Afrika
136
Afrikas växtvärld.
ingå, samt rikligt med ormbunkar. Som de
östafrikanska bergen förhåller sig även
Kamerun-berget. Det ekvatoriala Västafrika bär täta,
yppiga regnskogar, som täcka väldiga sträckor.
Bland de där hemmahörande växterna må
nämnas oljepalmen. I Östafrika och länderna s. om
Kongo finnas endast smärre regnskogar å
gynnade lokaler. Däremot förekomma talrika, i
allmänhet föga vidsträckta torrskogar, som stå
avlövade under torrtiden. Den dominerande
vege-tationstypen är emellertid stäpper av olika slag.
Floderna kantas ofta av smala skogsbälten, s.k.
galleriskogar. I Kalahari och de v. kusttrakterna
är vegetationen delvis synnerligen gles och
sparsam och består huvudsaki. av låga, suckulenta
buskar.
Sydvästligaste delen av A. intages av det s.k.
Kapområdet. Detta skiljer sig från det
övriga A. genom sin stora rikedom på former. En
mycket stor del av floran är endemisk. Skogar
finnas endast i ö. delarna av övergångsområdet
till skogs- och stäpprovinsen och bestå
huvudsakligen av tropisk-afrikanska element.
Förhärskande inom det egentliga Kapområdet är en
mestadels lågväxt vegetation av vanl. småbladiga
buskar. De norra övergångsområdena äro till stor
del mycket regnfattiga och ha en utpräglat
xero-fil flora med många taggiga och suckulenta
former.
Det madagassiska området omfattar
Madagaskar med Komorerna samt Maskarenerna
och Seychellerna. Floran visar den största
släktskapen med den afrikanska kontinentens men har
därjämte många anknytningspunkter till det
indo-malajiska floraområdet. Ä Madagaskars
neder-bördsrika östkust finnas stora regnskogar, å den
regnfattigare västsidan torrskogar och stäpper av
samma typ som på afrikanska kontinenten.
Det makaronesiska området innefattar
Kap Verdeöarna, Kanarieöarna, Madeira och
Azorerna. Klimatet är ganska torrt. På Kap
Verdeöarna har vegetationen i de nedre
regionerna en stäpp- och t. o. m. ökenartad karaktär,
påminnande om Saharas, och floran är här rikare
på kontinentalafrikanska element än i övriga
delar av området. Kanarieöarna ha å lägre
nivåer torrformationer med ofta risiga och
småbladiga buskar, stam- och bladsuckulenter o. s. v.
Här finnes bl. a. det stora drakblodsträdet.
Högre upp kommer låg skog. Madeiras vegetation
och flora äro av samma typ som
Kanarieöarnas, likaså Azorernas.
Djurvärld. Den afrikanska kontinenten med
sina öar tillhör tvenne skilda djurgeografiska
regioner, den palearktiska och den etiopiska. Till
den förra höra de till Medelhavet gränsande
delarna av Nordafrika. Faunan visar där stor
överensstämmelse med den sydeuropeiska, vilket
låter förklara sig genom antagandet av en i
jämförelsevis sen tid befintlig landförbindelse
mellan Spanien och Marocko samt mellan
Tripo-lis och Sicilien jämte Malta. Karakteristiska
däggdjur i Nordafrika äro magoten, vildsvinet,
hjorten, manfåret, gasellen, springråttan,
piggsvinet, schakalen, ökenräven, strimmiga hyenan,
ge-netten m. fl. Bland fåglarna spela några
gamarter, talrika vadare och simfåglar, flamingos,
ibis, hägrar och pelikaner huvudrollen.
Till följd av det gynnsamma klimatet och den
rika växtligheten kan den etiopiska regionen
uppvisa ett djurliv, som med avseende på
formernas mångfald överträffar alla andra. Särsk.
äro de stora däggdjuren talrika. Typiska för
den etiopiska faunan äro den afrikanska
elefanten, flodhästen, vårtsvinet, busksvinet, bufflar och
talrika antiloper, fläckiga hyenan, mungo- och
genettarter, damaner, Hyrax, jordsvinet,
galago-halvapor, markattor och babianer m. fl. Särsk.
karakteristiska för det västliga skogsområdet äro
gorillan, schimpansen jämte många smärre apor,
vissa skogsantiloper, okapin, svarta skogssvinet
m. fl. Vid västkustens flodmynningar lever en
art lamantin, som har sina närmaste släktingar
i tropiska Amerika. I det s. och ö.
stäppområdet leva noshörningar, giraffer, sebror,
flertalet antiloper, springharen m. fl. gnagare,
sna-belnäbbmöss, schakaler, hyenhunden, lejon,
jaktleoparden och flera andra rovdjur. Huvudsaki.
till de s. delarna äro guldmullvaden och några
andra begränsade. I n. ö. träffas återigen
avvikande former, den smalrandiga, stora
Grevy-sebran, somalivildåsnan, dromedaren jämte vissa
antiloper. Typisk för A:s däggdjursvärld är
den stora mängden särsk. av stäppdjur, som
förekomma i stora hjordar, där människan ej
utrotat dem. — Den etiopiska fågelvärlden har
även en stor mängd av karakteristiska
representanter, såsom bananätare, musfåglar,
honungs-gökar, skuggstorken, träskonäbben, pärlhöns,
trädhär fåglar, glansstarar, vävare,
honungssu-gare, Nectariniidae, o. s. v. För stäppområdet
utmärkande äro i främsta rummet den
afrikanska strutsen och vidare talrika stäpphöns,
trappar, frankoliner, gamar, sekreterarefågeln
m. fl.; för det västliga skogsområdet äro bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
