Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agrippina, 1. d.ä. - Agrippina, 2. d.y. - Agrogeologi - Agromyza carbonaria - Agronom - Agronomi - Agronomisk hydroteknik - Agropyrum - Agrostemma - Agrostis - Agrostologi - Agrotis - Agrumer el. agrumenfrukter - Agrypni - Aguascalientes - Aguéli, Ivan Gustave (Johan Gustav Agelii) - Aguilas - Aguillon, François - Agulhas, Kap, Nåludden - Agunnaryd - Agurin - Aguti, guldhare - Agön - Ah - Ahab - Ahaggar, Hoggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Agrogeologi—Ahaggar
172
som var modig och
energisk samt även
makt- och ärelysten,
följde sin gemål
Ger-manicus på hans
krigståg till Germanien och
orienten. Sedan hon
efter hans död (19
e. Kr.) återvänt till
Rom, kom hon i
konflikt med kej sar
Ti-berius och förvisades
därför till en ö nära
Neapel, där hon år
35 dog hungersdöden.
Hennes ende överlevande son, kallad Caligula,
blev år 37 kejsare.
2) A g r i p p i n a d. y., dotter till Germanicus
och A. d. ä., föddes 15 e. Kr. i den stad, som
efter henne fick namnet Colonia Agrippina
(Köln). Först var hon förmäld med Domitius
Ahenobarbus, med vilken hon hade sonen Nero.
I sitt tredje gifte (49) äktade hon sin farbror,
kej sar Claudius, vilken hon lät förgifta år 54.
Själv blev hon mördad på kejsar Neros
anstiftan år 59.
Agrogeologi, marklära (se d.o.).
Agromy’za carbonäria, lat. namnet på
björkbastflugan (se d. 0.).
Agronom, titel på person, som utexaminerats
vid Lantbrukshögskolan el. före 1933 vid något
av Statens lantbruksinst., Alnarp el. Ultuna.
Titeln legaliserades 1912.
Agronomi, lantbruksvetenskap.
Agronomisk hydroteknik, se Kulturteknik.
Agropyrum, bot., se Vetesläktet.
Agroste’mma, lat. namnet på k 1 ä 11 s 1 ä
k-t e t (se d. o.).
Agro’stis, lat. namnet på v e n s 1 ä k t e t (se
d. o.).
Agrostologi’, läran om gräsen.
Agrötis, lat. namnet på ett fjärilssläkte,
tillhörande fam. Noctuidae av gruppen j o r d f 1 y n
(se d. o.).
Agrümer el. agrumenfrukter, en ofta
använd benämning på frukter av släktet Citrus.
Agrypni’, sömnlöshet.
Aguascalie’ntes [agcoas-], huvudstad i
mexikanska staten med samma namn, 43 mil n. v.
om staden Mexico; 82,000 inv. I A., som är
en prydlig stad, finnas Mexicos största
järn-vägsverkstäder, tobaks-, ylle- och bomullsindustri.
Aguéli [age’li], Ivan Gustave (antaget
namn för John Gustav Agelii), svensk
konstnär (1869—1917). F. i Sala, kom han som
ung till Visby, där han började ägna sig åt
målarkonsten. 1890 for han till Paris för att
vidare utbilda sig. Han blev där en ivrig
anhängare av anarkismen och på grund härav
invecklad i en process, som förskaffade honom en
tids fängelsestraff. Han for därefter till
Egypten, där han mottog starka intryck av
österlandets natur och tankevärld. Han lärde sig,
utom talrika andra språk, arabiska och
över
gick till islam. Efter några år i Frankrike
begav han sig åter till orienten, där han en tid
uppehöll sig i Indien och åtta år i Egypten.
Alltsedan mitten av 1890-talet hade han mera
sysslat med studier i anarkistisk litteratur,
astrologi och andra ockulta vetenskaper samt
muhammedansk filosofi och teologi än med sin
konst. Under ett besök i Sverige 1911 återtog
han sina penslar och målade under de följande
åren mycket i Frankrike, i Egypten (1913—16)
och slutligen i Spanien, där han omkom genom
olyckshändelse i Barcelona. Han målade
huvudsaki. landskap i en bred, formellt och
koloristiskt förenklad men samtidigt förfinad och
fördjupad form. — Litt.: A. Gauffin, ”J. A.”
(2 bd, 1940—41).
Aguilas [a’gilas], stad i s. Spanien vid
Medelhavet, i prov. Murcia; 15,000 inv. Export
av malmer, espartogräs och sydfrukter.
Aguillon [agij å’], F r a n q o i s, flamsk arkitekt
(1566—1617), byggde den praktfulla jesuitkyrkan
i Antwerpen, som förstördes genom eldsvåda
1718 men sedermera åter uppfördes. Kyrkan är
ett av de tidigaste och ståtligaste proven på
belgisk barockarkitektur.
Agulhas [agodjoj], Kap A., N å 1 u d d e n,
är Afrikas sydspets, 340 51’ s. br. Längs
Kap-landets kust går A.- el. Kapströmmen.
Agu’nnaryd, socken i s. v. Småland, n. om
sjön Möckeln kring Helgeån; Sunnerbo härad,
Kronobergs län; 120,10 km2; 1,057 inv. (1950).
Trakten är rik på sjöar och mossar. Marken
kuperad med löv- och barrskog. 1,367 har åker.
Järnåldersgravfält och ett par borglämningar
finnas. Kyrkan är från 1873. Pastorat i Växjö
stift, Sunnerbo kontrakt. A. ingår i
storkommunen Ryssby.
Agurin, se Teobromin.
Agüti, g u 1 d h a r e, Dasyprocta, ett syd- och
mellanamerikanskt gnagarsläkte, hörande till
familjen Dasyproctidae. Den allmännaste arten
{Dasyprocta aguti) har en hård, nästan borstlik
hårbeklädnad. När håren resa sig el. djuret rör
sig, visa de ett särdeles vackert färgspel, som
ger anledning till namnet guldhare. Bild se sp. 173.
Agön, ö i Bottniska viken, 22 km s. ö. om
Hudiksvall, fiskläge med gammalt träkapell; fyr
på ö. udden.
Ah, förk. för ampèretimme.
Ahab, konung i Israel (omkr. 875—854 f. Kr.).
Av sin gemål Isebel, konungadotter från Tyros,
förleddes han att dyrka den feniciske Baal och
döda Jahves profeter, varför Elia förkunnade
honom Guds straff. A., som var en tapper
krigare, föll i striden om Ramot.
Aha’ggar, H o g g a r, oas- och berglandskap
i mellersta Sahara; sydligaste Algeriet.
Ahag-garmassivet har en genomsnittshöjd av 2,000 m
med betydligt högre toppar (Tahat 3,010 m).
Från A. utstråla wadier (floddalar), särsk. mot
s. Vid dessa finns en ganska utbredd
vegetation. Flera mindre oaser finnas. Huvudorten är
Tamanrasset (1,420 m ö.h.), en av
knutpunkterna för trafiken inom Sahara. Befolkningen, som
huvudsaki. är nomader, utgöres av tuareger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
