Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlefeldt, släkt - Ahlefeldt, 1. Claus - Ahlefeldt, 2. Ditlev - Ahlefeldt, 3. Frederik - Ahlen - Ahlenius, 1. Karl - Ahlenius, 2. Holger - Ahlgren, Ernst - Ahlgren, Johan Samuel - Ahlgren, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Ahlen—Ahlgren
176
Olof Ahlberg: Innerlighet.
Ekebergsmarmor, 1923.
A. (d. omkr.
1340).
Gehejme-rådet Burchard
A. till
Eskilds-mark upphöj des
1675 i grevligt
stånd. 1785
erhöll en medlem,
som blivit
innehavare av norska
grevskapet
Laur-vig, rätt att bära
namnet
A.-Laur-vigen. De flesta
av denna linjes
medlemmar
skriva sig dock
A.-Laurvig.
1) Claus A.,
fältmarskalk
(1617—74). A.
var gunstling hos
Kristian IV och
blev gift med
hans och Vibeke
Kruses yngsta
dotter, Elisabet.
På grund av
Ul-feldts hat blev
han avskedad vid
svärfaderns död
men vann
Fredrik 111: s ynnest
och deltog med utmärkelse i försvaret av
Köpenhamn 1659 mot svenskarna.
2) Ditlev A., diplomat (1617—86). Tack
vare A:s energiska underhandlingar kom i jan.
1658 offensivförbundet mot Sverige mellan
Bran-denburg, Polen och kejsaren till stånd. Hans
memoarer innehålla värdefulla bidrag till
Danmarks historia.
3) Frederik A., länsgreve och storkansler
(1623—86). 1661 ståthållare i Köpenhamn och
1663 i den kungliga delen av hertigdömena. Han
utövade stort inflytande på rikets styrelse, i
synnerhet under Kristian V, men undanträngdes
en tid av Griffenfeld. Med denne bröt han 1676
och var en av de verksammaste för Griffenfelds
fall. A. blev därefter storkansler. Han var
en slug politiker men
nyckfull och envis.
A. var rnäkta rik
och hade stora
besittningar, särsk. i
Slesvig, bl. a.
Graa-sten.
Ahlen, stad i
West-falen, 30 km s. ö. om
Münster; 26,000 inv.
Stenkolsgruvor;’,
betydande industri, främst
tillv. av emalj erade
kokkärl, bleckvaror
och maskiner. (i.
Ahlénius. 1) Karl
Jakob Maurits A.,
geograf (1866—1906), fil.
dr och docent i
geografi i Uppsala 1895,
i historia 1896, blev
1904 den förste
innehavaren av den
nyinrättade professuren i
geografi vid Uppsala
universitet och
organiserade den första
geogr. institutionen i
Uppsala. Bland hans
skrifter märkas ”Olaus
Magnus och hans framställning af Nordens
geografi” (1895) och ”Ångermanälfvens flodområde.
En geomorfologisk-antropogeografisk
undersökning” (1903).
2) Karl Sven Holger A., den föreg:s son,
litteraturhistoriker (f. 1905 10/a), fil. dr 1932 i
Uppsala, har bl. a. skrivit ”Georg Brändes i
svensk litteratur till och med 1890” (1932; akad.
avh.) och ”Arbetaren i svensk diktning” (1934),
vilka båda bearbeta förut oplöjd mark, samt
”Oscar Levertin” (s. å.). A. är sedan 1945
litterär rådgivare vid Albert Bonniers förlag.
Ahlgren, Ernst, pseud. för Victoria
Benedictsson.
Ahlgren, Johan Samuel, skådespelare
(1764—1816). Vid 23 års ålder ingick han
vid den av Risteil i Bollhuset inrättade
Svenska dramatiska teatern och kvarstod vid
denna scen, även sedan den 1788 ställts under
Kungl. operans styrelse. 1798 blev han
ordningsman och 1812 styresman vid den dramatiska
scenen. A., som hade en dragning åt det
patetiska, uppträdde i en rad betydande roller.
Ahlgren, Adolf Ferdinand, industriidkare
(f. 1872 3/4). Efter att tidigare ha varit
verksam i brodern Fredrik A:s tekniska fabrik i
Gävle grundade A. 1916 ett dotterbolag, ab.
Pa-still; 1933 sammanslogos de båda företagen till
F. Ahlgrens tekniska fabrik a b.
. H ■
Eea Ahlborn: Medalj över Oskar II :s och drottning
Sofias silverbröllop. Silver, 1882. Waldemarsuddes
konstsamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
