Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A.I.V.-foder - Aix - Aix-la-Chapelle - Aix-les-Bains - Aïzoon - Ajaccio - Ajalon - Ajanta - Ajax - Ajbofolket el. Eibofolket - Ajmer - Ajournera - Ajuga - Ajustera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Aix—Ajustera
192
Katedralen i Aix.
ständigare bevaras än vid de äldre
ensilerings-metoderna.
A.I.V.-metoden har sin största betydelse för
tillvaratagande av äggviterika vallväxter, ss.
ungt gräs, klöver och lucern, vid skörd på
sådant utvecklingsstadium el. vid sådan årstid, att
dessa växter icke med fördel kunna torkas till hö.
A. användes mest till mjölkkor, men även
ungdjur, hästar, får, svin och fjäderfä kunna
ut-fodras därmed. Det har i stort sett samma
inflytande på mjölken och de därav framställda
produkterna som det färska foder, varav A.
be-retts. — A.I.V.-metoden började i Finland att
användas i praktiken 1929. Till Sverige
infördes den 1932 genom en för ändamålet bildad
förening.
Aix [äks], stad i Provence i s. Frankrike, n.
om Marseille, i depart. Bouches-du-Rhöne; 46,053
inv. (1946). — Staden har en berömd katedral,
S:t Sauveur. Ett annat minne från medeltiden
är den gamla greveborgen. I A. höllo grevarna
av Provence under medeltiden sitt hov. Det är
ännu en lärdomsstad med ett univ., ett
betydande bibliotek, tekniska skolor, museum. A.
är ärkebiskopssäte. A. har redan av romarna
under namn av Aquae Sextiae kända varma
mineralkällor.
Aix-la-Chapelle [ä(k)s-la-Japä’l],- fr., namnet
på Aachen.
Aix-les-Bains [ä(k)s-lä-bä’]> stad och mycket
besökt badort i s. ö. Frankrike, depart. Savoie;
14,556 inv. (1946). A. är berömt för sina varma
svavelkällor. A. är även vintersportort.
Aizo’on, artnamn på växter med ständigt
gröna blad.
Ajaccio [aja’tjål, Korsikas huvudstad,
belägen vid Ajaccioviken på öns v. kust; 31,439 inv.
(1946). A. blev biskopssäte på 600-talet; den
nuv. staden grundades 1492 av genuesarna. A.
är en omtyckt vinterkurort och har en god hamn.
Det är Napoleon I :s födelseort. Bonaparternas
hus, ”Casa Bonaparte”, vårdas som
nationalhel-gedom.
Ajalön, forntida stad i Palestina, n. v. om
Jerusalem. I den närliggande dalen stod Josuas
strid mot de fem kananeiska konungarna,
varvid han bjöd ”solen stå stilla i Gibeon och
månen i Aj alons dal”.
Ajantä [eng. uttal äd^ä’ntä], by i n. v.
hörnet av staten Hyderabad i Indien. Byn är
ryktbar för de i bergen inhuggna klipptemplen med
freskomålningar 300—600 e. Kr., föreställande
scener ur Buddhas liv och ur Jatakaberättelserna.
Bild se sp. 194.
Ajax, se Aias.
A’jbofolket el. E i b o f o 1 k e t, en numera
föråldrad beteckning för den svenska
befolkningen i Estland.
Ajmer [eng. uttal ä’d$mar], huvudstad i prov.
Ajmer-Merwara, n. v. Främre Indien, 145,000
inv. A. grundades i 2:a årh. e. Kr. och har
som Rajputanas nyckelpunkt under tidernas lopp
varit mycket omstritt. Staden är omgiven av
murar och har talrika hindutempel och moskéer.
å jour [a^ö’r], fr. 1) Att vara (hålla sig)
å. med någonting betyder att följa dess utveckling
dag för dag. — 2) Mot dagern, mot dagsljuset.
Ädelstenar sägas vara infattade å., när
infattningen blott fasthåller kanterna men lämnar baksidan
fri och obetäckt, så att dagsljuset kan falla
genom dem. — Genombrutna broderier, spetsar
o. dyl. sägas även vara arbetade å.
Ajournera [aJomèTa], uppskjuta ett
sammanträde el. fortsättningen därav till en viss bestämd
tid el. tills vidare. Jfr Prorogera.
A’juga, lat. namnet på blåsugsläktet
(se d. o.).
Ajustera [ajystèra], bringa i ordning.
Ajaccio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
