Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akvatinta - Akvatintalavyr - Akvatintaskrapning - Akvavit - Akvedukt - Akvitanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Akvatintalavyr—Akvitanien
222
Romerska akvedukten vid Nimes (t. v.) och akvedukten vid Ilåverud i Dalsland.
lanrummen mellan grundens korn blottade
partier. Mörkare och ljusare valörer erhållas genom
att längre eller kortare tid låta syran inverka
på plåtens olika delar. Genom successiv
täckning med fernissa av plåtens färdigetsade delar
kan man åstadkomma ett mycket stort antal
valörer. När plåten är färdigetsad, avlägsnas
grunden, och de fördjupningar i plåtens yta, som
uppstått vid etsningen, upptaga trycksvärtan vid
tryckningen. I fördjupningarna å plåtens starkt
etsade partier upptages mera trycksvärta, och
avdraget får därför på motsvarande delar
mörkare valör.
Akvatintatekniken användes ofta i förening
med linjeetsning el. andra grafiska
förfaringssätt.
Akvati’ntalavyr, ett slags etsning, som
utfö-res på akvatintagrund genom lavering med
utspädd syra.
Akvatinta (Kor vid skogskanten) av Th. Gainsborough.
Akvati’ntaskrapning, ett slags koppargravyr,
utförd på en plåt, som blivit likformigt etsad
med en djup akvatintaton.
A’kvavit, brännvinssort, framställd genom
tillsats av vissa smakämnen och socker.
Akvedu’kt är specialnamnet för en öppen
vattenränna (event. med tak, som icke berör
vattenytan), vilken bildar bro eller vilar på en
bro över en dalgång, ett annat vattendrag el. dyl.
Sådana byggnadsverk användes i stor
utsträckning av romarna för att leda städernas
vattenbehov från källsjöarna. De bestodo av täckta,
murade rännor, vilka uppburos av rader av
pelare, förenade genom valvbågar. Bland Roms
14 a. (Aqua Appia äldst, från 312 f. Kr.)
användas ännu åtskilliga, medan omfattande
lämningar av andra stå kvar. Också i den
italienska landsorten och i provinserna byggdes
talrika a., såsom vid Segovia i Spanien el. den
bekanta, höga Pont du Gard vid Nimes. Ännu
i dag byggas av ekonomiska skäl a., då stora
vattenmassor skola framföras. Dessutom
användas a. för att leda kanaler över dalar el. floder.
Bland de av sten el. betong uppförda a. kunna
nämnas vattenledningsbroarna för
källvattenledningen till Wien samt för Paris vatten- och
avloppsledningar, Crotonakvedukten (1842) vid New
York samt brokanalerna för
Dortmund—Emska-nalen (Tyskland) över floderna Ems och Lippe.
Vid Håverud i Sverige byggde Nils Ericson
1865—68 en a. för Dalslands kanal i form av en
stor järnlåda, endast uppburen av landfästen å
ömse sidor om en strid fors. För
vattenkraftanläggningar finnes ett stort antal a.
Akvitanien, under romerska tiden namn på
s. v. Gallien mellan Loire och Pyrenéerna.
Under medeltiden styrdes det stundom av
lydfurstar under de franska konungarna, stundom av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
