Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alberti, 2. Peter - Alberti, Leon Battista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Alberti
248
L. B. Alberti: Palazzo Rucellai i Florens (t. v.) och Sant’ Andrea i Mantova.
ledningen av ”Den sjællandske Bondestands
Spa-rekasse” samt grundläde dessutom 1888 både
Själlands brandförsäkringsbolag för mindre
byggnader på landet och de danska lantmännens
smörexportförening. Som ledare av dessa tre
företag vann han ett stort inflytande hos
bönderna och invaldes 1892 i Folketinget. Där slöt
han sig först till den moderata vänstern, men
1895 var han med om bildandet av
vänsterre-formpartiet och var sedan en av dess ledare.
1901 blev han justitieminister i Deuntzers
vänsterministär och kvarstod som sådan vid dess
ombildning 1905 under J. Chr. Christensen. Som
politiker och ämbetsman var A. självrådig och
despotiskt brutal samt tillika arbetskraftig. 1907
—08 framställdes upprepade gånger beskyllningar
mot A. för maktmissbruk till beredande av
personliga fördelar. Han lyckades tillbakavisa dem
och hölls länge om
ryggen av sina
kamrater i regeringen. I juli
1908 nödgades han
de-missionera. Den 8
sept. s. å. angav han
sig själv hos polisen
i Köpenhamn för
bedrägeri och
förfalskningar i ovannämnda
sparkassa och
smörexportföreningen. För
dessa bedrägerier, som
visade sig uppgå till 16
mkr, dömdes A. dec.
1910 till 8 års tukthusstraff. Han benådades
1917 och frigavs. A.-skandalen satte ett djupt
märke i Danmarks inre historia. En bland dess
närmaste följder var den christensenska
ministärens nödtvungna avgång.
Albe’rti, Leon Battista, italiensk arkitekt
och konstteoretiker, ett av ungrenässansens
mångsidigaste snillen (1404—72). A. fick en gedigen
bildning och studerade med förkärlek naturen;
blev bl. a. en framstående fysiker. Främst var
han dock konstnär och framstår som skapande
på konstens alla områden, även inom musiken.
En tid var han ämbetsman vid kurian i Rom,
vars antika byggnader gjorde ett mäktigt
intryck på honom. Då han 1434—43 var bosatt i
Florens, kom han i kontakt med den unga
renässansrörelsen, vars främste teoretiker han snart
blev. Framför allt blev han betydande på
arkitekturens område, där han i hög grad bidrog
att leda utvecklingen i antikiserande riktning.
Bland hans verk märkas kyrkan San
Fran-c e s c o i Rimini, Palazzo Rucellai i
Florens, vars fasad indelas av tre mot de tre
våningarna svarande pilasterställningar (1446—51),
samt kyrkan Sant’ Andrea i Mantova, som
är den italienska renässansens första
centralbyggnad i grekisk korsform. För utförandet av
sina byggnadsverk använde A. flera av
samtidens skickligaste arkitekter.
A. utövade det vidsträcktaste inflytande på
samtidens och eftervärldens konst.
Renässanskonstens bestämda anknytning till antiken beror
i väsentlig mån på honom, och grunden till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
