Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albizzia - Albo - Alboga - Alboid - Alboin (Albuin) - Albo och Järrestads kontrakt - Albrechtsberger, Johann Georg - Albrekt (furstar) - Albrekt (konung i Sverige) - Albrekt I Björnen (markgreve av Brandenburg) - Albrekt III Akilles (kurfurste av Brandenburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Albo—Albrekt
254
vita eller rosenröda, sittande i huvud el. ax.
Baljan är tunn och platt. Av A. lebbek i tropiska
Asien och Afrika erhållas gummi, garvarbark
och ett värdefullt träslag, i Bengalen kallat
s i r s a. Någon gång odlas i boningsrum Acacia
lophantha, rumsakasia.
Albo, härad på Skånes östkust, Kristianstads
län. Häradet är till allra största delen uppfyllt
av Linderödsåsen och dess utgreningar. 300,94
km2; 8,921 inv. (1950); 11,939 har åker. I
häradet ligga fisklägena Kivik, Vitemölla och Vik.
A. omfattar socknarna Ravlunda, Brösarp, S.
Mellby, Vitaby, Andrarum, Eljaröd, S:t Olof,
Fågeltofta och Rörum; ingår i Gärds och Albo
domsaga och Tollarps fögderi samt i Albo och
Järrestads kontrakt (med undantag av
Fågeltofta), Lunds stift.
Alboga, socken i mellersta Västergötland,
Gä-sene härad, Älvsborgs län; 24,61 km2; 278 inv.
(1950); 540 har åker. Socknen är rik på skog
och mossar. A. är församling i Ods, Molla,
Alboga och öra pastorat i Ås kontrakt av Skara
stift; ingår i Gäsene storkommun. Kyrkan av
huggen granit är från 1895.
Alboid, förnicklad britanniametall.
A’lboin (Albuin), grundläggare av det
langobardiska riket i Italien (d. 572). I spetsen
för langobarderna, vilka då bodde i Pannonien
vid Donau, och med hjälp av avarerna besegrade
A. omkr. 567 gepiderna, dödade med egen hand
deras konung Kunimund, varpå han äktade
dennes dotter Rosamunda. Snart fortsatte han med
sitt folk (568) över Alperna och erövrade större
delen av n. Italien, det sedan s. k. Lombardiet.
År 572 blev A. mördad, enl. sägnen på anstiftan
av sin gemål, vilken han vid ett gästabud tvungit
att dricka ur sin faders huvudskål.
Albo och Järrestads kontrakt, Lunds stift,
omfattar de i resp. Albo och Järrestads härad
ingående församlingarna, med undantag av
Fågeltofta, samt dessutom ö. Hoby, Borrby och
staden Simrishamn.
Albrechtsberger, Johann Georg,
österrikisk musikteoretiker och tonsättare (1736—1809),
kapellmästare vid S:t Stefanskyrkan i Wien. A.
var berömd som lärare i musikteori och utgav
flera värdefulla verk i detta ämne. Beethoven
studerade hos honom 1794.
Albrekt, furstar. Flera tyska furstars namn
skrivas omväxlande Albrekt (Albrecht)
och Albert. Se under båda dessa namn.
Albrekt, konung i Sverige (omkr. 1338—
1412). A., som var son till Albrekt II
av Mecklenburg och den svenske konungen
Magnus Erikssons syster Eufemia, blev 1363
av missnöjda svenska herrar inkallad i
Sverige och året därpå olagligt hyllad som konung
vid Mora ting. Sedan följde ett 8-årigt krig
mellan A. och Magnus Eriksson samt dennes
son Håkan. 1365 blev Magnus tagen tillfånga,
men Håkan fortsatte kampen, understödd av
Danmarks konung, Valdemar Atterdag, som dock
även ansattes av hansan. Situationen var länge
kritisk för Valdemar, men 1370 fick denne fred
med hansan. Håkan trängde 1371 fram till Stock-
Albrekt av Mecklenburg och hans fader, hertig Albrekt
d. ä. Initial i en handskrift av Ernst von Kirchbergs
rimkrönika från 1378. Mecklenburgska arkivet
i Schwerin.
holm, och A. nödgades frigiva Magnus, och de
svenska herrarna tvungo A. till en
konungaförsäkran, som snävt begränsade hans makt. Då
1386 den mäktigaste stormannen i riket,
riks-drotsen Bo Jonsson Grip, dog, gjorde konung
A. ett försök att återställa konungamakten.
Stormännen vände sig då till drottning Margareta
i Danmark med bön om hjälp. Hon lyssnade
härtill och inföll i Sverige med en här, som
slog A. vid Åsle nära Falköping, varvid A. själv
och hans son Erik blevo fångna (1389). De
lös-släpptes 1395 på villkor att efter 3 år betala
en dryg lösen el. lämna Stockholm till
Margareta; då lösepenningen ej betalades, kom
Stockholm år 1398 i Margaretas händer. A. begav
sig till Mecklenburg, där han sedan 1384 var
regerande hertig. A. var g. m. 1) R i c h a r d i s
av Schwerin, och 2) Agnes av Braunschweig.
— Litt.: K. Erslev, ”Danmarks Historie under
Dronning Margarethe og Erik af Pommern”, I
(1882); I. Andersson, ”Källstudier till Sveriges
historia” (1928); V. A. Nordman, ”Albrecht,
Herzog von Mecklenburg, König von
Schwe-den” (1938).
Albrekt, furstar av Brandenburg.
1) Albrekt I Björnen, markgreve
(omkr. 1100—70). Han förenade med sina båda
län, Nordmark och Ostmark, de från slaverna
erövrade Vormark och Mittelmark, förläde sitt
residens till staden Brandenburg och blev den
förste markgreven av Brandenburg.
Albrekt III Akilles, kurfurste (1414—
86). A., som tillhörde huset Hohenzollern, erhöll
1470 kurfurstendömet Brandenburg. Han
fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>