Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albuminat - Albuminer - Albuminfärger - Albuminoider el. albumoider - Albuminpapper - Albuminuri - Albumoider - Albumoser - Albuquerque - d’Albuquerque, Affonso - Alburnus alburnus - Albus - Alby (Södermanland) - Alby (Medelpad) - Alby nya kloratfabrik - Alböke - Alca impennis - Alcalá de Henares - Alcalde - Alcamo - Alcántara - Alcantaraorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Albuminer—Alcan taraorden
258
der matsmältningen genom den saltsyrahaltiga
magsaftens inverkan.
Albuminer, enkla äggviteämnen, vilka besitta
dessas alla karakteristiska egenskaper. De
förekomma rikligt tillsammans med de närbesläktade
globulinerna i blod, mjölk, ägg samt i växlande
mängd i urinen vid albuminuri. De förekomma
vidare i de flesta organiska vävnader. De lösas
lätt i vatten och utfalla vid uppvärmning
de-naturerade ur vattenlösningen (koagulera), om
salter finnas närvarande. Ofta användes ordet
albumin mera oegentligt som beteckning för
äggvita i allm. Albumin i urinen är i själva verket
en blandning av albumin och globulin.
Detsamma gäller i tekniken använd albumin, som
framställes av blod el. hönsäggvita och användes för
framställning av albuminpapper, vid
tygtryckning för fixering av torra färger samt till
klar-ning av grumliga vätskor.
Albuminfärger äro pigmentfärger, som
blandas med albuminlösning, vanl. av
blodalbu-min, och tryckas på vävnader, varefter de
behandlas med vattenånga, då albuminet genom
koagulering blir olösligt och fast, så att en
tvättäkta färgning erhålles.
Albuminoider el. a 1 b u m o i d e r, enkla,
naturliga äggviteämnen, som utmärka sig genom
att de i organismen i allm. förekomma i olöst
form och äga stor motståndskraft mot
äggviteämnenas vanliga lösningsmedel. Till a.
räknas först och främst de hos de högre
djuren normalt förekommande keratin (i
epidermis, hår, horn, naglar, fjäder o. s. v.)
och kollagen (i bindväv, benvävnad och
brosk m. m.). A. förekomma även rikligt hos
lägre djur och ingå ofta i viktiga produkter
från dem. Silkesmaskens munsekret innehåller
f i b r o i n och s e r i c i n, som äro
huvudbeståndsdelarna i råsilket. S p o n g i n bildar
badsvampens stomme, och conchiolin är
mussel-och snäckskalens a.
Albuminpapper, ett med äggviteskikt försett,
numera sällan använt utkopieringspapper för
framställning av positiva fotografiska kopior.
Albuminuri, avsöndring av äggvitehaltig urin,
förekommer framför allt vid sjukdomar i
njurarna, i synnerhet vid njurinflammation, därjämte
vid hög feber samt hjärtfel. A. kan även
förekomma hos friska, t. ex. vid starka
kroppsansträngningar, och hos personer med speciell
kroppsbyggnad.
Albumoider, se Albuminoider.
Albumöser äro sönderdelningsprodukter av
äggviteämnen och stå dem ganska nära ifråga
om sammansättningen. A. äro mera lättlösliga
än äggviteämnena, svårare att ”utsalta” och
kunna ej koagulera.
Albuquerque [alæokä’rka, eng. ä’lbakäk],
stad i New Mexico, s. U.S.A., vid Rio Grande,
90,000 inv. A. är New Mexicos största stad, säte
för univ., viktig knutpunkt för flyglinjer.
d’Albuquerque [-kä’rka], A f f o n s o, kallad
”den store A.”, portugisisk krigare (1453—
1515). Han övertog 1509 efter d’Almeida
förvaltningen av de portugisiska
besittning-NF T — 9
arna i Indien. Han erövrade 1510 Goa och
året därpå Malacka, centralpunkten för handeln
med ö. Asien. Erövringen av Ormus (1515)
gav portugiserna kontroll över Persiska viken.
Han avsattes 1515 och dog s.å.
Albu’rnus albu’mus, lat. namnet på löja
(se d. o.).
Albus, artnamn på växter med vita blommor,
frukter o. s. v. och på djur med vit päls,
fjäderbeklädnad el. hudfärg.
Alby, herrgård i n. ö. Södermanland vid
Al-bysjön; Botkyrka socken, Stockholms län. 492
har, därav 165 åker; tax.-värde 715,000 kr.
Egendomen innehades under 1600-talet av
släkterna von der Linde, Grundel och Helmfeldt,
därpå under omkr. 100 år av släkten
Gyllen-creutz, från 1804 av kammarrådet N. Dufwa.
Dir. L. M. Ericsson ombyggde under åren 1910
—14 ekonomibyggnaderna till rationellt skick med
intensiv maskinell drift. A. äges nu av fil. dr
A. Ekström.
Alby, municipalsamhälle i v. Medelpad, s. v.
om Ange; Borgsjö socken, Västernorrlands län;
1,30 km2, 954 inv. (1950). I A., som ligger i
Ljungans floddal vid norra stambanan, finnas
betydande fabriksanläggningar, ss. kraftstationer,
kloratfabrik m. m. Driften vid karbidfabriken
nedlades 1945. Taxeringsvärdet å skattepliktig
fastighet 3,976,000 kr., till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,883,000 kr. (1949).
Alby nya kloratfabrik, Avesta, med fabriker
i Alby, Västernorrlands län, tillverkar
natrium-och kaliumklorat samt magnetitelektroder.
Ak-tiekap. 3,5 mkr. Arbetarantal c:a 120. Bolaget,
som grundades 1911, äges av Svenska
tänd-sticks-ab.
Alböke, socken på v. Öland invid Kalmarsund,
n. om Borgholm; Slättbo härad, Kalmar län;
39,35 km2; 353 inv. (1950). Nästan skoglös, de
forna myrarna nu utdikade; 977 har åker. Till A.
hör ön Kåreholm, som är bekant för sitt
utomordentligt rika fågelliv (se B. Bergs ”Måseskär”,
1912). Socknens gamla kyrka, som revs ned 1862,
var den sista av Ölands s. k. klövsadelskyrkor. A.
ingår i Löts och A. pastorat i Växjö stift, Ölands
norra kontrakt; ingår i Köpingsviks storkommun.
A’lca impe’nnis, lat. namnet på garfågel
(se d. o.).
Alcalå de Hena’res, stad i mellersta Spanien,
vid Henares, 3 mil n. ö. om Madrid; 18,000 inv.
1510—1836 säte för ett univ. Cervantes’
födelsestad.
Alca’lde, namn på styresmannen i de spanska
städerna och byarna.
A’lcamo, stad på Sicilien, 4 mil v. s. v. om
Palermo; 38,000 inv. V. om A. ligga ruiner av
forntidens Segesta.
Alcåntara, stad i Spanien, prov. Cåceres, vid
Tajo, nära port, gränsen. C:a 4,000 inv. En
bro från kejsar Trajanus’ tid för över floden.
Alca’ntaraorden, spansk andlig riddarorden,
stiftad omkr. 1200, fick sitt säte i staden
Al-cantara och förvärvade i strid mot morerna både
ära och rikedom. Stormästarvärdigheten
förenades 1494 med Spaniens krona. 1808 indrogos dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
