- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
277-278

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander Nevskij - Alexandersagan - Alexandersarkofagen - Alexander Severus - Alexanderslaget - Alexanderson, släkt - Alexanderson, 1. Aron - Alexanderson, 2. Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

277

Alexander Nevskij—Alexanderson

278

Alexandersarkofagen.

Alexander Nevskij, rysk storfurste (1220—
63). Han härskade först i Novgorod och senare
även i Vladimir (1252). Enl. uppgifter i
nov-gorodiska krönikor besegrade A. 1240 en svensk
här vid Neva, därav tillnamnet Nevskij. Hos
ryssarna gäller A. som nationalhjälte och helgon.
Till hans minne byggde Peter I A.-klostret i
Petersburg och stiftade 1722 A.-orden.

Alexandersagan. Den äldsta av de många
diktade levernebeskrivningarna om Alexander den
store är grekisk-alexandrinsk och skriven omkr.
200 e. Kr. i Egypten. Från denna källa här flyta
två latinska bearbetningar, av vilka den ena, som
förskrev sig från en neapolitansk arkipresbyter
Leo, blev närmaste förebilden för de allra flesta
västerländska bearbetningarna av A. I Sveriges
litteratur återfinnes sagan både på vers och prosa.
På föranstaltande av Bo Jonsson Grip gjordes
omkr. 1380 en rimmad övers, av densamma.

Alexandersarkofagen, benämning på en med
färgade reliefer rikt smyckad antik
marmorsarkofag, funnen vid
Sidon 1887, nu förvarad
i Istanbul, utförd av
en konstnär ur
Lysip-pos’ krets omkr. 320 f.
Kr. för någon furste
el. krigare i
Alexander den stores
omgivning.

Alexander Sevérus,
romersk kej sare (208
—235), adopterades av
sin kusin Heliogabalus
och efterträdde denne
år 222. Hans
medhjäl

pare blevo de båda berömda juristerna Ulpianus
och Paulus. Den unge kejsaren var visserligen en
till tänkesätt och seder berömvärd härskare och
hade av sin moder, Mammaea Julia, fått en
sorg-fällig uppfostran. Men fast vilja och
handlingskraft fattades honom. Denna svaghet och den
brist på krigiska egenskaper, vilken han lade i
dagen såväl under kriget mot Ardaschir
Babe-kon, det nypersiska rikets grundläggare, som
under sitt fälttåg mot germanerna (234), ådrogo
honom soldaternas förakt. Dessa utropade till
kejsare generalen Maximinus och mördade vid
Rhen A. jämte hans moder.

Alexanderslaget, den mest berömda av alla
antika mosaikbilder, funnen 1831 i det s. k. Casa
del Fauno i Pompeji, nu förvarad i museet i
Neapel. Den föreställer Alexander och Dareios
i slaget vid Issos. A. är förmodligen en kopia
efter en tavla och gör epok i vår tids kännedom
om den antika målarkonstens komposition och
färgsinne. Till Pompeji torde det ha förts från
den grekiska världen. Bild se nästa sida.

Alexanderson, gotländsk släkt, härstammar
från den under förra hälften av 1600-talet från
Tyskland till Visby inflyttade borgaren Knut
Balzarsson.

1) Aron Martin A., klassisk filolog (1841
—!93o)> fik dr i Uppsala 1866, docent i grek,
språket och litteraturen 1868, prof, i grekiska
i Lund 1890—1906. Han har utgivit åtskilliga
arbeten i grekisk filologi och fornkunskap samt
”Oidipussagans tragedier i svensk tolkning”
(1921).

2) Ernst Fredrik Verner A., den föreg:s
son, ingenjör, uppfinnare (f. 1878 25/j). Efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free