Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandria (Egypten) - Alexandria (Rumänien) - Alexandria (U. S. A.) - Alexandrin - Alexandrine (dansk drottning) - Alexandrinska biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Alexandria—Alexandrinska biblioteket
284
Gata i Alexandrias arabkvarter.
Kr. vid den sedan århundraden nyttjade naturliga
hamnen mellan ön Faros och fastlandskusten.
Det blev sedan ptolemaiernas huvudstad. Dess
storartade hamnanläggningar gjorde det till den
rika Nildalens exporthamn, och det drog till sig
även transitohandeln mellan medelhavsländerna
och Indien. Redan under de första ptolemaierna
fullbordades i A. världens första institut för
vetenskaplig forskning, M u s e i o n, ”museet”, och
detta utvidgades ständigt genom nya byggnader
och lärdomsinrättningar; A:s bibliotek blev
världens största. Själva staden växte till
betydande omfång på näset mellan sjön Mareotis
och havet. Genom en stendamm,
Heptasta-d i o n, var fastlandet förbundet med ön Faros,
och sålunda bildades innanför ön tvenne hamnar,
Stora hamnen, den östra (nu uppgrundad),
med den märkliga fyrbyggnaden, även denna
kallad Faros (se d. o.), vid inloppet på öns
östspets, och den västra hamnen, Eunostos,
som genom en kanal över Mareotissjön stod i
förbindelse med Nilen. Själva staden var
regelbundet byggd. Två huvudgator av 30 m bredd
voro dragna genom staden. Stadsdelen längst i
s. v. behöll namnet Rakotis efter den äldre
stad, som varit belägen här och vars
Osirishel-gedom av ptolemaierna förvandlats till det stora
Serapistemplet, Serapeion.
Sedan Egypten blivit romersk provins (31 f.
Kr.), förlorade A. sin politiska betydelse men
förblev Medelhavets största handelsstad och den
hellenistiska bildningens centrum. Härifrån
upptog ock kristendomen, som tidigt vunnit insteg:
i A., den avgörande bildningskampen med den
grekiska filosofien. Staden kom vid rikets
delning (395) till östromerska riket. 642 intogs
staden av araberna. Nu miste A. sin rang som
huvudstad men bibehöll under hela medeltiden en
viss betydelse genom transitohandeln från
Indien, tills genom upptäckten av vägen kring
Goda Hoppsudden även denna upphörde. — I
början av 1800-talet var A. en stad på blott
5,000 inv. En ny tid började genom Muhammed
Ali, som anlade Mahmudijekanalen till Nilen
(1820), och efter Suezkanalens fullbordande
(1869) växte A. hastigt till internationell
betydelse.
Alexa’ndria, stad i s. Rumänien, i Valakiet,
75 km s. v. om Bukarest, vid floden Vedea;
19,000 inv. Spannmålsmarknad.
Alexandria [äligzä’ndria], industri- och
hamnstad i Virginia, ö. U. S A., på högra stranden
av Potomac, 1 mil s. om Washington, 24,000 inv.
Alexandrin, en sextaktig jambisk vers med
markerad paus (cesur) efter tredje takten och
rimmen vanligen parvis ställda, omväxlande
manliga och kvinnliga, såsom i Tegnérs ”Svea”:
Jord, som mig fostrat har och fädrens aska gömmer.
Folk, som ärvt hjältars land och deras dygder glömmer!
Ur skuggan av min dal jag ägnar dig en sång.
Dig söver smickrets röst: hör sanningens en gång.
A. uppstod i Frankrike på 11 oo-talet. Den är
nästan ensamrådande i fransk dramatik och har
använts i nästan allt slags fransk poesi, i
synnerhet under det klassiska skedet. I den svenska
poesien uppträder den redan hos Wivallius och
Stiernhielm. Under den gustavianska tiden blev
den det mest använda versslaget i episk
diktning, lärodikter och
skådespel. Efter
Tegnérs ”Svea” har a.
föga använts.
Alexandrine, dansk
drottning (f. 1879),
dotter till storhertig
Fredrik Frans III av
Mecklenburg-Schwerin
och hans gemål,
Anas-tasia. 1898 förmäld
med prins Kristian av
Danmark (Kristian
X), kronprinsessa
1906, drottning 1912,
änkedrottning 1947.
Hon har två söner, Fredrik, vilken som konung
efterträdde fadern 1947, och Knut.
Alexandrinska biblioteket, forntidens största
och mest berömda bibliotek, omfattande
flera hundratusen rullar, grundades i
Alexandria av de första ptolemaierna på 200-talet
f. Kr. En avdelning, den vetenskapliga,
förvarades i M u s e i o n, den andra — för mera
praktiska ändamål — i Serapistemplet.
Museionbiblioteket uppbrändes under Caesars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
