Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alika - Alikvant - Alikvot - Alikvottoner - Alimentation - Alin, Oskar - Alin, Svante - Alin, Johan - Alinea - Alingsås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Alika—Alingsås
306
Alicante.
A’lika, sydsvensk benämning på kajan. Jfr
talesättet ”full som en a.”.
Alikva’nt, ett tal, som vid division icke går
jämnt upp uti ett annat. Så t. ex. äro 3, 5, 7,
9 o. s. v. alikvanter till 16 ävensom till 22, 83,
o. s, v. Motsatsen är alikvot.
Alikvöt, ett tal, som går jämnt upp i det hela.
Så t. ex. äro 3, 6, 7 alikvoter till 42 och 126.
Jfr Alikvant.
Alikvöttoner, se övertoner.
Alimentatiön, levnadsuppehälle; underhåll,
särsk. åt make el. barn.
Alin, Oskar Josef, historiker, politiker (1846
—1900); fil. dr och docent i statskunskap i
Uppsala 1872, skytteansk prof, sedan 1882, univ:s
rektor 1899—1900 samt led. av Första
kammaren 1888—99. Bland A:s många historiska
arbeten märkes företrädesvis, förutom två
skrifter om svenska rådet under medeltiden, ”Carl
Johan och hans tid 1828—44” (del 12: 1—2 i
v. Schinkels ”Minnen”, 1881—93).
Av vida större betydelse blev hans
unionspoli-tiska författarskap,
som även bildade en
formlig skola vid
univ. (den s. k.)
”alinska skolan”) samt
på sin tid spelade en
ingripande politisk roll.
Hans märkligaste
skrift på området var
”Den svensk-norska
unionen” (2 dir, 1889
—91). Huvudtankar-
na i denna gingo ut på:
1) att Norge genom
Kielfreden avträtts ej
till Karl XIII personligen utan till honom ss.
representant för svenska staten, varför
avträdel-sen grundat en rätt för Sveriges rike; 2) att
denna rätt ej från svensk sida uppgivits genom
traktaten i Moss och att de överenskommelser, som
därefter träffades, sålunda hade Kielfreden till
förutsättning; 3) att Norges grundlov av den
4 nov. 1814 var en överenskommelse mellan det
norska stortinget och den svenska statsmakten
och att den följaktligen, likaväl som riksakten, var
ett unionsdokument, vilket såsom sådant ej utan
samtycke av svensk statsmakt kunde ändras. A.,
som var protektionist och ytterligt konservativ,
erhöll genom sin redbarhet, viljestyrka och
energiska orubblighet stort inflytande inom Första
kammaren.
Alin, Svante, psalmförfattare (1852—1930),
teol. dr, kyrkoherde i Sventorp, Skara stift. Han
framlade i sitt ”Psalmboksförslag” (1903)
mycket radikala förslag till utgallringar ur den
wal-linska psalmboken.
Alin, Johan, arkeolog (1879—1944),
folkskollärare i Göteborg 1901 och överlärare där
1927; fil. hedersdr 1936. A. har utfört
betydelsefulla undersökningar över särsk. den äldre
sten-åldersbosättningen på västkusten och dess
relationer till strandförskjutningarna efter istiden.
A:s viktigate arbeten äro ”Götaälvsområdets
fornminnen” (tills, m. G. Sarauw; 1923), och
”Strandlinjens läge i Göteborgstrakten vid slutet
av den senglaciala landhöjningen” (1934).
Alinea, tecken för ny tankeföljds begynnelse;
hade i äldre tryck följande utseende G . Detta
tecken ersattes sedermera genom en utgångs- och
därpå följande ny (indrags-)rad.
Alingsås, stad i v. Västergötland, nära Mjörn;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
