Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aljechin (Aljoschin), Alexander - Alkaios - Alkaisk strof - Alkald - Alkalier - Alkali-albuminat - Alkalibergarter - Alkaliblått - Alkalijord (sodajord) - Alkalimetaller - Alkalimetri - Alkalireserv - Alkalisk reaktion - Alkaloider el. växtbaser - Alkamenes - Alkanna - Alkaptonuri - Alkasil - Alkekung - Alkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Alkaios—Alkemi
310
1935 förlorade han titeln till Euwe men
återerövrade den 1937.
Alkai’os (lat. Alcäèus), en av det gamla
Greklands största lyriska skalder, Sapfos samtida och
vän, levde på ön Lesbos mot slutet av 600-talet
f. Kr. Han deltog lidelsefullt i sitt lands inre
och yttre strider, vilket på flerfaldigt sätt
återspeglas i hans diktning. Även som erotisk lyriker
var A. verksam. Av hans verk äro blott åtskilliga
fragment bevarade till vår tid. A:s dikter
utmärkte sig för en särdeles omväxlande
formgivning.
Alkaisk strof, en versform, som uppkallats
efter den grekiske diktaren Alkaios. Varje strof
består av fyra versrader, av vilka de tre första
ha stigande, den fjärde fallande rytm. Den a.
strofen nyttjades av Horatius och har
efterbildats även i nyare lyrik. Som prov anföres
följande strof ur Malmströms dikt ”Trasimenus”:
Vad trollmakt binder vandrarens själ vid dig,
du underbara, tjusande, stilla sjö?
I natt, vid månens helga strålar
såg jag din bölja för första gången.
Alka’ld, se Alcalde.
Alkälier äro framför allt alkalimetallernas (se
d. o.) hydroxider, men dit räknas även andra
ämnen med basegenskaper.
A’lkali-albuminät, se Albuminat.
A’lkalibergarter bilda jämte
kalk-alkaliberg-arterna de eruptiva bergarternas två
huvudgrupper. Efter den dominerande alkalimetallen
indelas a. i två parallellserier: natronserien och
kaliserien, stundom även benämnda atlantiska,
resp, mediterrana bergartstyper.
A’lkaliblått, se Anilinfärger.
A’lkalijord (sodajord), en i torra klimat
förekommande naturlig jordmånstyp med flera
varianter, vilken kännetecknas av att jorden är
rik på lösliga salter, däribland natriumsalter,
vilka i det torra klimatet ej lakas ut ur marken.
Endast en sparsam, saltfördragande flora, som
kan uthärda stark torka, kläder fläckvis marken.
A’lkalimetaller, de envärda grundämnena 1
i-tium, natrium, kalium, r u b i d i u m och
c e s i u m.
Alkalimetri, se Kemisk analys.
Alkalireserv, den i blodet befintliga mängd
basiska beståndsdelar, som icke är bunden vid
starkare syror utan disponibel för bindning till
kolsyran. Vid anhopning av syror i blodet, ss.
ibland vid sockersjuka och hunger, nedsättes a.,
varvid det tillstånd uppkommer, som benämnes
a c i d o s. Vid förlust av syra från kroppen,
t. ex. vid upprepade kräkningar, inträder det
omvända tillstånd, som benämnes alkaios.
Alkalisk reaktion, motsats till sur reaktion,
föreligger, om en lösning innehåller överskott
av baser. A. ger sig tillkänna genom att giva
tillsatta färgämnen, s. k. indikatorer,
karakteristisk färg. Så blir t. ex. lackmus blå.
Alkaloider el. växtbaser äro kvävehaltiga,
i växter förekommande ämnen av utpräglat
basisk karaktär. I växterna äro a. vanligen
bundna vid växtsyror, koncentrerade till vissa
delar av växten, ss. i rötter, frukter, blad
(kokain), frön (opium) och bark (kinin). Många
a. äro starka gifter. Ett fåtal a. kunna
framställas genom syntes, ss. koniin och papaverin.
De flesta erhållas genom extraktion ur växter,
tillhörande fam. vallmoväxter, potatisväxter,
ranunkelväxter och släktena Strychnos och
Cin-chona. Ur växterna extraherad alkaloid-substans,
drogen, innehåller vanl. samtidigt ett flertal a. Ur
drogen erhålles den rena a. De flesta a. äro
fasta, kristalliserande substanser med bitter smak,
olösliga el, svårlösliga i vatten men däremot
lättlösliga i alkohol. Ett fåtal a. utgöras av
oljor, som förflyktigas i fria luften (nikotin).
Starkt giftiga a. (stryknin, akonitin) påverka
kraftigt nervsystemet, ofta med hastigt
påkommande förlamningar och krampanfall som följd.
A. ha viktig användning som verksam
beståndsdel i läkemedel och i kemiska preparat. A.
användas för utrotning av skadedjur vid jakt
(stryknin) och vid trädgårdsskötsel (nikotin).
Droger av de starkaste växtgifterna ha sedan
urminnes tider använts av de vilda folkslagen
vid religiösa riter, jakt och fiske.
Alka’menes, grekisk bildhuggare, verksam i
Aten under senare hälften av 400-talet f. Kr.
Hans mest berömda verk var en afroditestaty,
efter sin uppställningsplats kallad ”Afrodite i
trädgårdarna”.
Alka’nna, Alkanna tinctöria, en i Ungern
och ö. medelhavsländerna växande ört,
tillhörande fam. strävbladiga, Boraginaceae,
vars rotbark innehåller ett färgämne, a 1
kanna r ö 11, som användes till färgning av feta
oljor, stearinljus, pomador, smink m. m.;
brukades förr även för kattun- och sidentryckning.
Alkaptonuri, en ärftlig
ämnesomsättningsrubb-ning, vid vilken s. k. homogentisinsyra uppträder
och utsöndras med urinen.
Alkasil är handelsbeteckning på ett
natrium-silikat (vattenglas), vilket användes som
impreg-neringsmedel, till framställning av konstgjord
marmor, inom såpindustrien, textilindustrien och
till blekning av pappersmassa.
Alkekung, A’lie a’lie, även kallad g r ö
11-landsduvan, den minsta av de simfåglar,
som häcka på de högnordiska fågelbergen, där
den förekommer i stor mängd. Näbben är
mycket kort, tjock och kullrig samt utan sidofåror.
Vingarna äro medelstora och spetsiga, stjärten
kort. Om vintern träffas den stundom, ehuru
vanligen i enstaka exemplar, ända ned till Skåne,
understundom på Azorerna och Kanarieöarna.
Bild se sp. 311.
Alkemi, gamla tiders kemi, företrädesvis
konsten att göra guld.
Tanken, att guld skulle kunna framställas med
konst, bygger ursprungi. på den aristoteliska
filosofiens uppfattning, att alla ämnen vore
variationer av en och samma urmateria. Man
hoppades kunna finna metoder att efter behag
förändra urmateriens egenskaper el. att med
konst sammansätta guld av dess förmenta
beståndsdelar. Man föreställde sig, att man skulle
kunna lösa ars uppgift genom att finna ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
