Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkohol - Alkoholat - Alkoholfria drycker - Alkoholförgiftning - Alkoholhaltiga drycker - Alkoholism - Alkoholist - Alkoholistvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Alkoholat—Alkoholistvård
316
mår ofta att förbränna proportionellt mer, än
vad en person med låg kroppsvikt förmår. A.
kan ersätta både kolhydrat, fett och äggvita i
energihänseende, men däremot bidrar den ej till
uppbyggandet av kroppssubstanser.
Bruket av alkohol såsom läkemedel är
numera vida mindre allmänt än förr. Det
inskränker sig huvudsaki. till utvärtes bruk som
antiseptikum. Dessutom ingår a. i vissa
läkeme-delsberedningar som lösningsmedel.
Alkoholat, metallsalt av en alkohol.
Alkoholfria drycker avse att i
nykterhets-syfte ersätta alkoholhaltiga drycker, speciellt vin
och öl. De söka att till utseende, smak och
tappning likna motsvarande alkoholhaltiga drycker
men äro alkoholfria el. innehålla endast ett spår
alkohol. Framställningen sker enligt olika
metoder. Så pasteuriseras exempelvis äppelsaft el.
druvsaft, el. steriliseras den genom
starkare upphettning i buteljer. Ofta tillsättes
socker och införes kolsyra. Flera metoder användas
med olika slag av alkohol fri jäsning. På senare
år ha musterier tillkommit, vid vilka a.
framställas av frukt.
Alkoholförgiftning. Man skiljer mellan akut
och kronisk a. Den förra är ruset i dess olika
grader. Det sjukliga tillståndet är i regel
övergående, stora alkoholmängder kunna dock leda
till dödlig förgiftning. Ang. kronisk a., se
Alkoholism.
Alkoholhaltiga drycker äro enl. svensk
lagstiftning dels alla drycker, som äro tillagade av
annat än malt och innehålla mera än 2V4
vol.-°/o alkohol, dels maltdrycker, hänförliga till
klass II (pilsnerdricka) el. klass III. övriga
maltdrycker, klass I (svagdricka), räknas som
alkohol fria.
Alkoholism. Med detta namn betecknas såväl
ett abnormt behov av alkohol som de fysiska och
psykiska rubbningar, som inträda under längre
tids användning av alkohol (kronisk
alkoholförgiftning). Långvarigt bruk av alkohol i större
mängd leder till rubbningar i
matsmältningska-nalen (mag- och tarmkatarr) samt leverskador
(skrumplever, ”suparelever”). Även skador på
det perifera nervsystemet äro vanliga, såsom
nervinflammation (polyneurit) med svaghet och
osäkerhet vid gången. Även hj ärtförstoring kan
förekomma. Skadorna på det centrala
nervsystemet och de psykiska funktionerna kunna leda till
sinnessjukdom, dels i form av häftiga
orostill-stånd med hallucinationer (delirium tremens) dels
i form av långvariga sjukdomsformer med
min-nessvaghet och allmänt nedsatta funktioner. Ur
social synpunkt viktigast är den vid a. ofta
inträdande personlighetsförändringen med nivellering
av de etiska normerna, benägenhet för
svartsjukeidéer och aggressivitet, varigenom a. ofta får
förödande verkningar på den alkoholskadades
hemliv och övriga sociala förhållanden. Den
medicinska behandlingen av a. riktar sig dels mot de
av alkoholen orsakade organskadorna dels mot
det sjukliga alkoholbegäret. Det sistnämnda
söker man uppnå genom att skydda den sjuke mot
fortsatt alkoholkonsumtion och genom att på
psykisk väg eller med hjälp av vissa läkemedel
(antabus m. fl.) söka väcka aversion mot alkohol.
Alkoholist, person, som lider av alkoholism
(se d. o.); begiven på dryckenskap.
Alkoholistvård. Genom alkoholistlagen 1916
organiserades a. i Sverige. Den ersattes 1931
av ny lagstiftning (i kraft 1932), som
ändrades i flera avseenden 1938. Lagstiftningen
åsyftar åtgärder mot alkoholmissbruk, som
medfört grövre sociala skador. Lagen är
sålunda tillämplig mot den som finnes 1) vara
farlig för annans personliga säkerhet el. eget
liv; 2) utsätta familjen för nöd el. uppenbar
vanvård el eljest grovt brista i sina plikter; 3)
ligga det allmänna el. enskild till last; 4) vara
ur stånd att taga vård om sig själv; 5) föra ett
grovt störande levnadssätt. Vidare är lagen
tilllämplig mot sådana missbrukare, som under de
2 senaste åren bötfällts för fylleri minst 3 ggr.
el. föra ett kringflackande liv.
I varje kommun skall finnas en
nykterhets-nämnd. Sedan 1938 finnas därjämte
länsnykter-hetsnämnder, som ha att öva tillsyn över de
kommunala nämndernas verksamhet samt lämna
dem vägledning och bistånd. Socialstyrelsen är
uppsiktsmyndighet över a. Ingripande mot
alkoholmissbrukare ankommer främst på
nykterhets-nämnden i vistelseorten, men även hemorts-
liksom länsnykterhetsnämnd är berättigad vidtaga
åtgärd enl. alkoholistlagen. Nämnden skall i
första hand vidtaga för vederbörandes rättelse
lämpade hj älpåtgärder. I allm. anordnas
övervakning, dock ej av polisiär natur, genom någon
nämndens led. el. tjänsteman el. särsk. utsedd
övervakare. Den som tillhandahåller
alkoholhaltiga drycker åt övervakad person får böta.
Om hj älpåtgärder icke ha åsyftat resultat, äger
nämnden hos länsstyrelsen ansöka om
förordnande, att alkoholmissbrukaren må intagas å allmän
alkoholistanstalt. Utan vidtagande av hj
älpåtgärder kan ansökan om tvångsinternering göras av
nykterhetsnämnd betr, alkoholist, som är farlig
för annans personliga säkerhet el. eget liv el. som
för ett kringflackande liv. över länsstyrelsens
beslut kan besvär anföras hos Regeringsrätten.
Alkoholistanstalter finnas av tre
slag, statliga, erkända och enskilda. Numera
finnes blott en enskild anstalt, Härnö (15
personer), vid Mariefred. Den åtnjuter statsbidrag
liksom de erkända anstalterna, vilka uppgå till
20 st., varav en för kvinnor. Dessa anstalter ägas
och drivas av föreningar el. särsk. stiftelser,
några ha religiös regim, ss. Frälsningsarméns
anstalt Kurön och Diakonsällskapets Björknäs
vid Järlåsa. Platsantalet växlar mellan 20 och
180. Till de allmänna anstalterna höra jämväl
de statliga. Venngarn (vid Sigtuna) är
centralanstalt med 140 platser för män. För särsk.
svår-disciplinerade finnes en sluten anstalt å
Svartsjö. Tvångsarbetsanstalten för kvinnor i
Landskrona är nedlagd. Sedan 1940 finnes i
anslutning till Venngarn anordnad en särskild anstalt
för kvinnor, Haknäs, med 15 platser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>