Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist, 3. Love - Almquist, 4. Fridolf - Almquist, 5. Viktor - Almquist, 6. Sigfrid - Almquist, 7. Sofi, f. Hultén - Almquist, 8. Ernst - Almquist, 9. Viktor - Almquist, 10. Johan - Almquist, 11. Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Almquist
356
sörj ning skulle tryggas, så att hon icke för
utkomstens skull inginge eller kvarstannade i
äktenskap med en man, vilken hon ej älskade.
Av A:s arbeten utgåvos 1874—75 och 1902—06
”Valda skrifter” och 1878 ”Strödda skrifter”.
1921 började A:s ”Samlade skrifter” ges ut.
Litteraturen över A. är ganska rik, men något
avslutande arbete över hans liv eller verksamhet
har ännu ej sett dagen. Nämnas må böcker av
A. Ahnfelt (1876), A. T. Lysander (1878), Ellen
Key (1894), E. Almquist (1914), S. Almquist
(1920), O. Holmberg (1922), A. Werin (1923), H.
Olsson (1927 och 1937), R. G. Berg (1928), A.
Hemming-Sjöberg (1929), bibliografien
”Älm-quistiana” (1892) och M. Lamm, ”Studier i A:s
ungdomsdiktning” (i Samlaren, 1915).
Även som tonsättare ägde A. en begåvning,
ehuru han i denna egenskap var helt och hållet
självlärd och leddes mer av romantisk instinkt
än av ett tekniskt skolat konstförstånd. Under
det att första uppl. av ”Törnrosens bok” ej
innehåller någon musik, förekomma i den 1839 utg.
första delen av imperialoktavuppl. 17 tonstycken,
däribland ”De sju sångerna under tälten”, en
intagande sångtrio till legenden ”Melia”, den
originella melodien till ”Björninnans kallelse”
samt pianofantasier. I samma editions 2:a del
voro införda hans 50 ”Songes” (”drömmar”),
mest sånger utan ackompanjemang. Därjämte
utgav A. ”Fria fantasier för pianoforte”. Inte minst
A:s ”Songes” ha vunnit livlig uppskattning
under senare tid samt försetts med
pianoackompanjemang.
4) Gustaf Fridolf A., den föreg:s
halvbror, fångvårdschef (1814—86). 1833 anställd i
Svea hovrätt, 1863 hovrättsråd där och s. å.
underståthållare i Stockholm samt 1867
generaldirektör och chef för fångvården (avgick 1885).
I denna egenskap verkade han för en humanare
behandling av fångarna, ett förbättrat
fängelsesystem, inrättande av nattceller och
arbetslokaler, införande av skolundervisning vid
centralfängelserna etc. Hans namn är ock nära
förbundet med tillkomsten av ”Föreningen till minne
av konung Oskar I och drottning Josefina till
stöd för värnlösa och fallna” (1872),
åkerbrukskolonien Hall och Almska stiftelsen.
5) Eric Viktor A., den föreg:s bror,
landshövding (1817—72); urspr. militär (major 1862)
och lantbrukare. Som landshövding i
Västerbottens län (1864—72) verkade han nitiskt för
länets utveckling, särsk. för skiftesverkets
främjande, och som riksdagsman för tryggande av
lapparnas besittningsrätt till renbetesland och för
en förbättrad skogshushållning i Norrland.
6) Sigfrid Oskar Immanuel A., sonson till
A.2), skolman och läroboksförfattare (1844—
1923); fil. dr i Uppsala 1869, lärare vid
Beskow-ska skolan 1870—80, lektor i naturhistoria och
kemi vid Högre realläroverket å Norrmalm 1880
—1909 och dess rektor 1896—1906. Hans
delvis tills, m. andra utarbetade läroböcker i ett
flertal ämnen, särsk. i naturkunnighet, däribland
A:s och O. B. Kroks ”Svensk flora för
skolor” (många uppl.), ha varit mycket använda.
A. har även gjort sig känd som vetenskaplig
botanist och har särsk. gjort sig bemärkt för
sina arbeten över polymorfa växtsläkten, såsom
Hieracium och Rosa.
7) Lovisa Sofi A., f. H u 11 én, den föreg:s
hustru, skolföreståndarinna (1844—1926). Hon
grundade efter föregående mångårig
lärarinne-verksamhet 1892 en efter henne uppkallad större
samskola i Stockholm, som av henne leddes
t. o. m. 1915. Hon har även utgivit flera
läroböcker.
8) Ernst Bernhard A., bror till A.6), läkare
(1852—1946), åtföljde Vegaexpeditionen 1878
—80 som dess läkare, blev 1882
sundhetsinspektör i Stockholm och s. å. förste stadsläkare i
Göteborg samt var 1892—1917 prof, i allmän
hälsovårdslära vid Karolinska institutet. Både
genom den av honom sedan 1908 utgivna
Hygienisk tidskrift och i en mångfald skrifter (”Allm.
helsovårdslära”, ”Lärobok i skolhygien” m. fl.)
har A. arbetat för höjande av den hygieniska
undervisningen och den praktiska hälsovården.
9) Viktor Emanuel A., son till A.4),
fångvårdschef, (f. 1860 21/9). Jur. kand, i Uppsala
1884, blev A. 1897 byråchef i Fångvårdsstyrelsen
samt 1910—27 dess överdirektör och chef. A.
har verkat för individuell behandling av
fångarna, särsk. uppfostran av yngre. A. har förutom
flera smärre skrifter om fångvård även, under
signaturen Hans Vik, offentliggjort
diktsamlingar samt andra vittra skrifter. Han är
ordf, för livstiden i samfundet De nio.
10) Johan Axel, A., sonson till A.2),
historisk forskare, urkundsutgivare (1870—1950), fil.
dr i Uppsala 1895, bibliotekarie hos konungen
1906, förste arkivarie i Riksarkivet 1909,
arkivråd 1920. Bland A:s bibliografiska arbeten
märkes i främsta rummet den stora förteckningen
över Sveriges bibliografiska litteratur (1—3,
1904—1912). Mycket
betydande äro också
hans administrativa
och biografiska
anteckningar rörande
Bergskollegium (1909)
och
Kommerskollegium (1912—15) samt
arbetet ”Den civila
lokalförvaltningen i
Sverige 1523—1630”
(1—4, 1917—22).
Monografierna över
Ud-deholmsverken (1899)
och Graningeverken
(1909) samt
”Stock
holms stads brandförsäkringskontor 1746—1921”
(1921) och ”Frälsegodsen i Sverige under
stot-hetstiden” (1931—47) äro mycket värdefulla
tillskott till Sveriges ekonomiska historia. Av
A:s-utgivningsarbeten må nämnas tio band av Gustav
I:s registratur (1902—16) och ”Stockholms stads
tänkeböcker” 1492—1520 och 1544—91 (11 bd,
1930—48).
11) Helge Knut Hjalmar A., sonson till A.2)„
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
