Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alströmer, 1. Jonas - Alströmer, 2. Patrik - Alströmer, 3. Claes - Alströmer, 4. Johan - Alt (röst) - Alt (flod) - Altaelv, Altelv, Alta - Altafjorden - Altai, Altaj - Altaiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Alt—Altaidema
384
Hos honom väcktes då tanken att i Sverige skapa
ett motstycke till den industri, som gav England
dess rikedomar. Efter upprepade långvariga
studieresor i Tyskland, Holland, n. England och
Frankrike vidtog han 1723 ett planmässigt
anskaffande av såväl arbetare som redskap samt
återvände till Sverige 1724 för att ägna sig åt
sin skapelse Alingsås manufakturverk
(se d. o.), vartill han s. å. erhållit kungl.
privilegium. Han lyckades intressera den politiska
krets, varur sedermera hattpartiet framgick, och
erhöll vid 1726—27 års riksdag förnyade
privilegier och rikliga understöd. A. var emellertid
mera en initiativens man än en verkligt utbildad
industriidkare, och han sökte utan förberedelser
upptaga alla tänkbara grenar och specialiteter.
Han försummade ledningen av sina många
fabriker, vilkas fabrikat i de flesta fall voro
underlägsna de utländska, och vistades själv mest i
Stockholm, där han vid riksdag efter riksdag
åt manufakturverket förskaffade ständigt nya
betydande understöd. Så lyckades han uppehålla
verken vid en till utseendet lysande men i själva
verket konstlad blomstring. I övrigt
medverkade A. på många områden, ss. inom sockerbruk,
alunbruk, stenkolsverk och järnverk. Han
arbetade ivrigt för fåravelns höjande och var
sannolikt den förste, som i Sverige införde verklig
odling av potatis (1724 på A:s egendom Nolhaga).
— Av ständerna erhöll han upprepade gånger
personliga penningutmärkelser och adlades 1751,
varvid han antog namnet Alströmer.
2) Patrik A., den föreg:s son, industriman
(1733—1804). Han blev 1754 direktör över
Alingsås stad och manufakturi. Han lyckades
under mycket
ogynnsamma konj unkturer
och även fastän
mösspartiet riksdagen 1765
indragit alla
industriella understöd,
upprätthålla faderns
anläggningar, tills de
genom en eldsvåda 1779
nästan förstördes. Han
blev 1777 direktör vid
Ostindiska kompaniet
och bolagsman med
brodern Claes i det
sahlgrenska
handelshuset. På gr. av
för
luster efter nordamerikanska frihetskrigets slut
nödgades firman inställa sina betalningar och
upplösas. Bröderna ägnade sig sedan åt
skötseln av sina lantegendomar. A. visade ett
omfattande mecenatskap (bl. a. mot Gjörwell,
Bellman, Thorild, Lidner, Leopold, Linné,
Schee-le, Bergman och Wargentin) och var högt aktad
för sin outtröttliga, gagnande verksamhet och
sitt intresse för allmännyttiga företag och
vetenskapliga arbeten. Han var 1771 den egentl.
stiftaren av Musikaliska akad.
3) Claes A., den föreg:s bror, industriidkare
och patriot (1736—94). Han utbildade sig för
lanthushållningen och schäferierna genom studier
i Uppsala under Linné m. fl. och genom
utländska resor. 1770 ingick han bolag med sin
svärfar, den bekante rike köpmannen och
direktören vid Ostindiska kompaniet Niklas Sahlgren.
Tillsammans utvecklade dessa båda en storartad
verksamhet. De främjade flera allmännyttiga
och vetenskapliga företag, ss. Sahlgrenska
sjukhuset, östads barnhus m. m. Efter den
sahlgrenska firmans betalningsinställelse drog sig A. 1785
tillbaka till sin egendom Gåsevadholm.
4) Johan A., den föreg:s halvbror,
industrimän (1742—86). Han biträdde redan under
faderns livstid vid styrelsen av Alingsås
manufakturverk och handhade senare ensam styrelsen
under brodern Patriks deltagande i riksdagarna
samt ådagalade därvid stor duglighet och kraft.
Han var även en framsynt jordbrukare och
verkade med iver för odlingen av potatis. På
Nolhaga byggde han torparstugor av ny modell.
A. gjorde under en längre resa i v. och mellersta
Europa 1777—80 vittgående ekonomiska studier
samt hemskickade värdefulla samlingar av
naturalster, maskinmodeller och instrument.
Alt, den djupa kvinno- och gossrösten, har
sitt tonomfång från lilla a, hos
kontraal-t e n ända från f, e el. d, upp till tvåstrukna
e och f och högre. Betecknar även altsångerska
el. person, som utför altpartiet. Alt är vidare
benämning på 2:a stämman i fyrstämmig sats
samt på altfiol och altsträng.
Alt, biflod till Donau, se Olt.
Altaelv, A 11 e 1 v, A 11 a, i Finnmarks fylke,
n. Norge, upprinner vid finska gränsen och går
i n. riktning samt utfaller i Altafjorden; längd
185 km.
Altafjorden, bred, c:a 30 km lång fjord i
Finnmark fylke, n. Norge; står genom tre
smala sund, Stjernsund, Rognsund och Vargsund,
i förbindelse med Ishavet. — A. var under 2:a
världskriget tysk flottbas.
Alta’i, Altaj (”guldberg”, kin. Kin-shan),
bergssystem i s. v. Sibirien och n. v.
Mongoliet. Ryska A. kring Irtysjs och Obs
käll-områden når i Belucha 4,542 m ö. h., ehuru
medelhöjden blott är 1,200—1,500 m ö. h. Denna
bergstrakt är rik på metaller, såsom guld,
silver, koppar, järn, bly, volfram och zink.
Mot s. ö. vidtager Mongoliska A. el. E k t a g
A. (”vit-toppade A.”) med en kamhöjd av 2—
3,000 m — i v. når Muz-tau-massivet c:a 4,000
m. Från huvudkedjan utgrena sig vidare mot
n. ö. Sajanska bergen, Tannu-ola och
Changai-bergen. A. är ett av de gamla (senpaleozoiska)
veckningsområdena. Efter bergskedjebildningen
vidtog en långvarig erosionsperiod, som åstadkom
en utjämning. Härpå följde under tertiärtiden
förkastningar, varvid stora höj dförändringar
ägde rum.
Altai’derna, av den österrikiske geologen E.
Suess bildat namn för de i Asiens centrala delar
belägna äldre (paleozoiska) bergskedjorna. De
omfatta i Asien främst ryska Altai samt
övriga nordvästliga och östliga gränsberg till
Centralasien, ävensom Kun-luns bergssystem.
Även i Europa anträffas utlöpare av systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
